Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord E - Ela... - Emmaus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 ELZAFA N . -ENnOR.
gius Paulus från tron, men bestraffades
af Paulus och vardt slagen med blind-
het. Ap. 13: 6 f.
Elzafan, 3 M. 10: 4, se ilhisael z.
Embetssköld (egentligen donis-
smycke) kallades öfversteprestens bröst-
sköld, 2 M. 28: 15 f.; 39: 8 f., emedan
den tjenade till att gifva det afgörande
utslaget i vigtiga rättsfrågor. Den var
af konstväfvares arbete, likasom axel-
beklädnaden, af guld, mörkblått, pur-
purblått, purpurrödt, rosenrödt och tvin-
nadt hvitt garn, en spann i fyrkant,
och så sammanvikt, att den bildade en
fyrkantig ficka eller påse af lika längd
och bredd. På yttre sidan voro i guld
infattade 12 ädelstenar i 4 rader, på
hvilka de 12 stammarnes namn voro
tecknade. *) Vid skuldrorna var den
fäst medelst 2 gyllene ringar och ked-
jor, och nedtill var den med blåa snö-
nen, som gingo från 2 andra gyllene
ringar, fastknuten, så att skölden be-
täckte ungefär hela framsidan af axel-
beklädnaden (lifkjorteln). Uti skölden
(i vecket eller fickan) voro inlagda
Urim och Tummim (ljus och fullkom-
lighet), »att de skola ligga på Arons
hjerta, då han ingår för Herren; och
Aron skall bära Israels barns dom på
sitt hjerta inför Herren alltid.»
Emeerne (Emim, d. ä. förskräck-
lige), de jettelike urinvånarne i Moabs-
landet, 5 M. 2: 10 f., blefvo redan på
Abrahams tid slagna vid Kirjataim af
Kedor-Laomer, i M. 14: 5, och undan-
trängdes sedan af moabiterna.
») Om namnen» ordning jfr under Ädelstenar.
Emek, dal, Jos. 17: x6 Sv., afser
Jisreels dal eller slätt.
Emmaus, den by, der den upp-
ståndne på uppståndelsedagen bröt brö-
det med de två lärjungarne som han
hade sökt upp, der de gingo på vägen
bedröfvade, Ln. 24: 13 f., låg enligt
textens uppgift Go stadier (i mil) ifrån
Jerusalem och är sannolikt att söka
den af traditionen utpekade byn Kiu%16e,
belägen just flo stadier ny, från Jeru-
salem, med många ruiner från forntiden
och en kyrka som säges vara byggd
på den plats der Herren bröt brödet.
En annan gammal åsigt är att Enunaus
skulle vara staden Emmaus, sedan kal-
lad Nikopolis, nu Amvas, omkr. 3 mil
ny, från Jerusalem. Eget är ock att
den sinaitiska texten af N. T. i Ln.
24: 13 har i6o stadier i st. f. 6o! En-
ligt andra finnas ock skäl som tala för
en tredje ort, byn Ralknie, sista hållet
på vägen från Joppe till Jerusalem.
En, af det eb. ajn eller am, källa,
ett ord som ingår i många ebreiska ort-
namn, likasom ännu i dag det arabiska
ajn, hvilket har samma betydelse. Se
t. ex. En-Gedi; jfr Am.
Enaim, se Enam.
Enakiter (Enakim, d. ä. långbal-
sade), en jetteslägt i Kanaan, som här-
stammade fl-ån en Enak, son till Arba
Hebron, Jos. 15: 13, och bodde isyn-
nerhet i Judas bergsbygd, 4 M. 13: 29
34; Jos. 14: i5~ 5 M. i: 28. De be-
segrades och fördrefvos af Josna och
Kaleb, Jos. II: 21; I4~ 12, ehuru en
liten qvarlefva af dem bibehöll sig
de felisteiska städerna Gasa, Gat och
Asdod, II: 22.
Enam, dubbelkälla, stad i Judas låg-
land, Jos. 15: 34, samma ort som Enaim,
M. 38: 14, 21, vid vägen mellan
Adullam och Timna, nu Beit Enan n.
v. om Jerusalem. -
Enbärsträd, se Ginsterbusken.
Endig, Or. 22: 29, rask eller driftig.
Endor, - en stad inom Isaskar, men
tilldelad Manasse, Jos. 17: 1 1, söder om
Tabor och ej långt från Nain; seder-
mera ryktbar för Jabins och Siseras
nederlag i granskapet, Ps. 83: mo f.
Här bodde en spåqvinna, som Saul råd-
frågade, 1 5. 28: 7 f. Jfr Saul. Endor
är nu en liten smutsig by, kallad Endkr.
- -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
