Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord E - Ed...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EGYPTENS aAcsc.-EI<aON.
ten, hvilket föranledde hela familjens
flyttning dit ned och den nu följande
egyptiska träldomen. Den gamla profe-
tian till Abraham hade förutsagt att
hans säd skulle vara trälar i ett främ-
mande land i 400 år, s M. 55: 13, och
enligt 2 M. 12: 40 f. hade Israels barn
bott i Egypten i 430 år, * då de drogo
ut derifrån, tagande med sig mycket af
dess rikedon’» och dess konstfärdighet.
2 M. 3: 21 f.; S2~ 35 f. Det ingick
sa m Guds frälsningsplan, att förbunds-
folket skulle från början lära känna
den högsta form af mensklig odling
som då fans. För de vidskepelser de
togo med sig derifrån, blefvo de under
en 40-årig ökenvandring grundligt tuk-
tade. Efter uttåget ur Egypten höres
ej om någon förbindelse mellan ebreer
och egyptier ända till Salomos tid, då
den var af en vänlig art, s Kl. 3: 1~
50: 28 f. Efter Salomos död visa sig
egyptier och etiopier som Israels för-
tryckare, s Kl. s4~ 25; 2 Kr. 54: 9.
Då Israel och Juda började förfalla, sökte
konungarne hjelp hos den egyptiska rör-
stafven mot de österländska verldsmo-
narkierna, 2 Kl. I7~ 4; He. 17; Es. 3o:
f.; 35: s f.; Os. 12: s. Efter fån-
genskapen slogo sig en mängd judar
ned i Egypten, der de slutligen också
under Ptolemeus VII (181-146 f. Kl.)
byggde sig ett eget tempel, efter det
salomoniska templets mönster, i staden
Leontopolis; ett steg som man försva-
» Man har också funnit en sidan sidslängd
härvidlag vara af nöden för att folket skulle
hinna växa till i sådan grad, att det kunde räkna
6oo,ooo stridbara män, I2~ 37, hvilket angifver
en totalsumma af bortåt a millioner för hela fol-
ket. Men å andra sidan står Pauli ord om att
lagen utgafa 430 år efter löftet till Abraham,
Ga. ~: »~, der Paulus alltså följer den judiska
tideräkningen som också finnes i Septuaginta
och i den samaritanskapentatevken(se Samariter):
dessa texter läsa nemligen 2 M. sa: 40 52, att ti-
den under bvilken Israels barn bodde i Egypten
act m Kanaans land var 430 år. De orden »och
Kanaans landa äro ett tillägg till texten, men
fråga är bmmruvida det ej är ett tillägg som är
herämsigadt. Denna beräkning som delar de 430
åren på Kanaan och Egypten och alltså gör träl-
domen i Egypten betydligt kortare, anser man
också hafva ett stöd i uppgiften om slägtlederna
mellan Levi och Mose 2 M. 6: »6 f. Levi
födde Kehat, Kehat födde Amram, Amram födde
Mose - dessa tre led skulle fylla 400 år? De
som antaga en 400-årig träldom måste betrakta
denna genealogi såsom sammandragen, så att en
del leder äro utelemnade; hvilket dock svårligen
kan förenas med textens tydliga mittryckasätt.
rade med Es. s9: 19, om ett Herrens
altare i Egypten.
Egyptens bäck, se Sihor 2.
Egyptens böld, se Sjukdomar.
Ehud, Geras son, en benjaminit
den andre domaren i Israel, frälste fol-
ket från moabiterna, hvilkas konung
Eglon han dräpte, Do. ~: 15 f.
Ek. 1. De så i Sv. öfversatta or-
den allah (Jos. 24: 26), allan (s M. 35:
8; Es. 2: 13, etc., äfven i Es. 6: 13, det-
Sv. har #lind’), och elon, (Do. ~: s s; 9:
37; 5 5. 50: 3; äfvenså i s M. 12: 6
(Sv. #lund’); s~: sS, eg. #Mamres ekar’;
5 M. 5 5: 30, eg. ekar), anses beteckna
åtskilliga slag af ekar, såsom Valonia-
eken, med små blad och ätliga ollon af
ett äpples storlek, och som var särdeles
ymnnig på Basans berg (Es. 2: 53; He.
27: 6); vidare den ätbara eken, ett litet
träd, hvars frukter smaka kastanje; samt
steneken, mued ständigt gröna blad och ol-
lon af hasselnötens smak, sannolikt det
Es. 44: 14 jemte bok nämda trädet,
hvaraf gjordes beläten. Somliga ekar
voro väldiga, jettelika träd, som skänkte
rik skugga; under sådana höll man
stundom folksamlingar, Do. 9: 6, och
begroV de döda, -~ M. 35:8. Nära He-
bron ser man en vördnadsbjudande ek,.
som mäter öfver 20 fot kring stammen,
och som med sitt rika löfverk beskug-
gar en rymd af 90 fot i diameter. Fol–
ket kallar den sAbrahams eks.
2. Ek står på några ställen i Sv.
för orden elah (1 M. 35: 4; Es. 5: 30;
2 5. s8: so, etc.; i Os. 4: 13 står dock
för samma ord bok) och el (Es. 5: 29;
6s: 3, träd); och betecknar då san-
nolikt terebinten, det äkta terpentinträ–
det (Pistacia Terebiathus) ett högstam-
migt och lummigt träd, med ständigt.
gröna blad och drufformiga, ätbara
frukter; det kan blifva tusen år gam-
malt och derutöfver och hör jemte eken
till de förnämsta skogsträden i Palestina.
Ekbatana, se Ahmeta.
Ekdalen, 5 5. 17.: 2; 25: 9, eg.
terebintdalen, der David slog Goliatr
låg s.v. om Jerusalem, mellan Soko och
Aseka. Här fann Robinson det största-
af alla terebintträd, han såg i Palestina.
Ekron, den nordligaste af de fem
felisteer-städerna, Jos. 53: 3, tilldelades-
först Juda, Jos. 15: 45, och sedan Dan,.
59: 43; intogs af Juda, Do. 5: sS, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
