Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord E - Ed... - Efraim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
90 EFRAIM. -EGyPTEN.
brefven öfverfördes af samma person,
Ef. 6: 21; Kol. 4: 7, som isynnerhet
af deras märkbara likhet i innehåll och
framställning. Man förstår dem bäst
genom att läsa dem tillsamman. Trots
likheten har dock hvartdera sin egen-
domliga pregel; särdeles utmärkande är,
att medan i Kolosserbrefvet Kristus
framställes som församlingens fullhet,
är i Efeserbrefvet församlingen Kristi
kropp, Kristi fullhet; i det förra är det
blifvandet vid Kristus, i det senare för-
samlingens inbördes enhet, som utgör
grundläggningen och hufvudmotivet för
de kristliga förmaningarna. Efeserbref-
vet, hvilket har många uttryck, som på-
minna om Pauli afskedstal till de äld-
ste i Efesus i Ap. 20, har varit för efe-
sierna en rik ersättning för de hedna-
böcker som de brände upp. Det är
ett härligt högtidsqväde till den gudom-
liga nådens och kärlekens lof.
Efraim, eb. dubbelfrukt. 1. Josefs
andre son, född i Egypten, vardt jemte
sin äldre broder Manasse af Jakob upp-
tagen till arfsrätt, n’»en fick större välsig-
nelse än sin broder, s M. ~i: 52; 48:8 f.
2. Efraims stam, s M. 49: 22 f.;
4 M. 2: s8 f.; 5 M. 33: 17, fick till
sin stamlott ett stort och fruktbart om-
råde midt i landet mellan Dan och Ben-
jamin i söder och Manasse i norr, från
Jordan till hafvet, Jos. s6: 5 f.; 17: 50,
genomskuret af >Efraims berg*, 17:
55; 20: 7, den nordliga fortsättningen
af »Judas bergsbygd», 21: II.
3. Efraim är stundom’»’» en benämn-
ning för Israels eller de tio stammarnas
rike, hvars hufvudstad Samnaria 1 ågi
Efraims stam, Os. 6; 7; 8; Es. 55: 13;
Je. 3I~ 20; He. 37: 19; jfr Sa. 9: 50,
13; 50: 7.
4. Efraim (Sv. Efrem), den stad
dit Jesus drog sig tillbaka efter Lazarm
uppväckelse, Jh. 55: 54; troligen dens.
s. Efron i 2 Kr. i3~ 59, och Ofra,
Jos. 58: 23; 5 5- 13: 17. Robinson
söker dess läge i den af n’»ånga greki-
ska kristna bebodda byn Taijibe n.o.
om Betel. - Nlöjligtvis är det denna
stad som åsyftas i 2 5. 13: 23, der
det talas omn ett Baal-Hazor nära Efraim.
Baal-Hazor, der Absalomn hade får-
klippare, anses af somliga vara ruinor-
ten Tel Asur, strax n. om Taijibe.
Efraims port, 2 Kl. 14: 13; Ne. 8:
s6, en af Jerusalems portar, sannolikt
dens. s. Benjamins port, Sa. 14: 50.
Efraims skog, 2 5. m8: 6 f., der
Absalom blef slagen, hålles af somliga
för att vara en skog ö. omn Jordan, sa
benämd efter efraimiternas nederlag der,
Do. i~ andre tänka på ett från feris-
seerna och refaeerna vunnet område på
norra gränsen af Efraim, Jos. 17: 55.
Efrat, Efrata. 1. Kalebs andra
hustru, s Kr. 2: 19, 50.
2. Det äldre namnet på Betlehem,
M. 35: s6, 19; Mi. 5: 2; Imvars in-
vanare deraf kallades Efrateer, Rut 5:
2; 5 5. 17: 52; hvaremot detta namn
Kl. 55: 26 (och s 5. 1: 5?) är det».
s. efraimit.
Efron. 1. En höjdsträckning mel-
lan Juda och Benjamin, Jos. 55~ 9.
2. Dets. s. Efraim 4.
3. Efron, Zohars son, af hvilken
Abraham köpte sin grafplats, s M. 23: 8f.
Eftersabbat, se Sabbat.
Egla, en af Davids hustrur, moder
till Jitream, 2 5. 3: ~.
Eglaim, Es. 15: 8, en ort i Moab.
Eglon. 1. En mnoabitisk konung,
son’» i förening mned ammoniterna och
amalekiterna plågade Israel 1 sS år,
tills han dräptes af Ehud, Do. ~: 12 f.
2. En kananeisk konungastad i
Judas lågland, Jos. 50: 3, 23, intogs af
Josna, 50: 34, och gafs åt Judas stam,
15: 39; nu en ruinhög Ad~lån mellan
Hebron och Gasa.
Egypten, beläget i det nordöstra
hörnet af Afrika, har ännu i dag samma
utsträckning i norr och söder, som vi
finna omnämd af Hesekiel, 29: 50; 30:
6, »från Migdol» (sederm. Magdolum’»’»,
vid pelusiskaNil-mynningen) atill Syene»
(nu Assuan), Etiopiens gräns, vid Ni-
lens vattenfall. Landets vanliga namn
G. T. är Mizraim (efter Hams son,
M. 50: 6) eller »Mizraims land>, äfven
Mazor, hvaraf den nuvarande arabiska
benän’»ningen Mizr. Naamnet Egypten
är genom det grek. Aigyptos kommet
från feniciska kolonister, hvilka kallade
Delta-kustlandet ai-gabt, d. ä. det böjda
kustlandet. Af sina egna inbyggare
kallades landet fordom Kem, d. ä. svart.
Kanske deraf också kommit benämnin-
gen Hams land, Ps. 78: 51; 105: 23,
27; so6: 22. Egypten indelades i nedra
Egypten, låglandet norrut med städerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
