Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord B - Bibeln...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64 aaUNNPoaTEN.–aaon.
källvatten och usla brunnar Herrens
klagan i Je. 2: 13. Sådana cisterner för
uppsamlande af regnvattne~ voro antin-
gen huggna ur klippan eller murade ned
jorden. Man betäckte dem med ste-
nar e. d., 2 5. 17: 19, ej blott för att
förebygga olycksfall, Lu. 14: 5, utan
äfven stundom af afundsjuka och egen-
nytta, s M. 26: s 5. Tomma cisterner
begagnade man till fängelse eller göm-
ställe, s M. 37: 22; Je. 38: 6; 4s: 9;
2 5. 17: s8. Brunnar och källor voro
ofta, i anseende till deras stora värde
ett torrt land, föremål för tvist, s M.
21: 25, 30; jfr 4 M. 21: 22. Omkrinu
dem var den naturliga platsen för re-
sandes nattläger, krigshärars rast och ny-
byggens planterande; hvarföre såväl or-
det Beer som ordet Am (källa) ofta in-
gick i sammansatta ortnamn, såsom Beer-
Seba, Endor o. s. v. Jfr Am. Många
ortnamn i Palestina börja ännu med
Bir, d. ä. brunn.
Brunnarne i Palestina äro ofta för-
sedda med vindspel att vinda upp vattnet;
mnen vanligen upphemtas det med krukor
och tåg, hvilka under seklernas lopp
gjort djupa märken i stenkanterna. Mot
aftonen, då qvinnorna komma att fylla
sina krukor, hjordarne infinna sig vid
vatturännorna eller »hoarna», och tör-
stige vandrare komma vägen fram, plä-
gar det gå rätt lifligt till, och man kan
se en bild af forna tider. s M. 24: 5 s f.;
2 M. 2: s6 f.
1 bildlig bemärkelse användas orden
källa och brunn om qvinnanså flöde, 3
M. 20: 58; Mar. 5: 29; om afgrundens
brunn, Up. 9: 5; för att beteckna ur-
~ sprung i Es. 51: s; Ps. 68: 27 (eb. sI
af Israels brunn»); fullheten af Guds
gåfvor, ja, af Guds eget väsende, Sa.
13: 5; Je. 17: 13; 2: 13; Ps. 46: 5.
Brunuporten, eb. Käliporten, en
af Jerusalems portar, Ne. 2: 14; 3: IS;
12: 37.
Brännoffer, eb. #olab, det uppsti-
gande: så kallades de offer, hvarvid of-
ferdjuret, sedan det blifvit slagtadt och
dess blod blifvit stänkt på altaret, sön-
derstyckades och helt och hållet upp-
brändes på altaret, med undantag af
den förut afdragna huden, så att det
liksom gick upp i elden och uppsteg mnot
höjden, en söt lukt för Herren, 3 M. s,
en sinnebild af hel öfverlåtenhet och
hel försoning. Följande brännoffer på-
bjödos i lagen: det dagliga bränno1fret,
ett lam om morgonen och ett lam om
aftonen jemte spisoffer och drickoffer, 2
M. 29: 38 f.; sabbatsbrännoffret, två
lam utom de två dagliga, 4 M. 28: 9 f.;
nymånadsbrännoffret, 4 M. 28: s s f., två
unga stutar, en vädur och 7 larn, med
motsvarande spisoffer och drickoffer. Li-
kadant var brännoffret vid påskhögtiden
och vid pingsten eller förstlingsdagen,
v. s6 f. Likaså skulle basunfesten eller
den sjunde nymånadsdagen, vidare stora
försoningadagen och löfhyddohögtids-
dagarne i samma månad firas med sär-
skilda brännoffer, 4 M. 29.
Brännoffren offrades på brännoÉer-
altaret, en med koppar beklädd lår eller
kista, 2 M. 27: 2, 8, som fyldes med
jord, 20: 24, så att det var på denna
enkom dertill helgade och af brädena
sammanhållna jord som offrandet skedde.
Se vidare under Altare.
Bröd bakades vanligen af hvetemjöl;
korn begagnades af de fattiga samt
tider af hungersnöd. Man malde på
handqvarn för det dagliga behofvet, knå-
dade degen och formade kakorna, som
gräddades i ugnen, 3 M. ~: 4; 7:9; 26: 26.
Baktråg omtalas i 2 M. 5: 3 (Sv. deg);
12: 34 skildras hur vid utgången urEgyp-
ten israeliterna lade sina baktråg på ax-
larna, omlindade med kläderna. Då Ab-
raham såg de tre männen komma, skyn-
dade han sig in i tältet och sade till Sara:
Skynda dig och blanda mjöl och baka
kakor, s M. 18: 6. Och då spåqvinnan
Endor såg Saul nära att uppgifvas, skyn-
dade hon sig och blandade mjöl och
bakade kakor, s 5. 28: 24. Så ser man
ännu i dag det ringare folket i Palestina
haka sitt bröd för dagen. Bakugnen
är antingen en kupig jernplåt eller en
bottenlös lerkruka, som upphettas under-
ifi-å~ med påtändt ris, gräs o. d., Je. 7:
sS; Mat. 6: 30, eller ock med glödkol
eller het småsten, hvarefter de beläggas
eller beklädas med den utbakade degen,
som inom några ögonblick är #färdig att
ätas. Bilden å nästa sida visar en så-
dan bakugn med kakorna som gräddas.
Eller #ock bakas brödet helt enkelt på
glödkol eller upphettade stenar, 5 Kl.
19: 6. Stundom består ugnen af en grop
jorden, vid hvars upphettade sidor man
smetar fast degen. Bränslet är ibland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
