Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord B - Bibeln...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aIaELN. 57
ORUTANÄ
RINTETGJ
ORI)TSOMG
JORDTÄRI
DETVARLJFV
ETOCHLJF
VET VARME
såg ut kan erhållas genom att betrakta enligt en judisk tradition, från förföljelse-
de här nedan tryckta raderna, af hvilka tiden under Antiokus Epifanes (omkr.
hvarje stycke föreställer en sida, ehuru 167 f. Kl.). Indelningen i punkter eller
naturligtvis sidorna voro längre och bre- verser (Pesukim) är ock af judiskt ur-
dare än hvad här #synes. Så skulle början sprung; den var fullständigt färdig i 9
af Johannes’ evangelium ungefär se ut: seklet e. Kl. Bland de kristna antogs den
IBEGYNN AMMAVARI NNISKORN
ELSENVAR BEGYNNEL ASLJUSO
ORDETOCH SENNÄRGU CHLJUSET
ORDETVAR DGENOMDE LYSERIMO
NÄRGUDOC TÄROALLA RKRETOCH
HORDETVA TINGGJORI) MORKRETF
RGUDDETS AOCHDETF ATTADEDE
Sålunda var den bibliska texten skrif-
ven i spalter eller kolumner på långa
rullar af papyrus, pergament eller dylikt;
och allt efter som man läste, Isade man
att veckla upp texten ifrån den ena
rullen eller stafven på den andra, såsom
bilden gifver vid handen. Så #heter det
om ~år frälsare, att han rullade upp pro-
feten Esaias bok, läste derutur och derpå
rullade ihop den, Ln. 4: 17, 20, grek.
först af Rob. Stefanus i hans upplaga
af lat. bibeln (G. T.) 5555. Redan
1551 hade han utgifvit N Test. med
versindelning. Denna var emellertid ett
hastverk; Henrik Stefanus berättar
företalet till sin konkordans 5594,’ att
hela indelningen fullbordades »inter
equitandum , under resa, mellan Paris
och Lyon. Den nu gällande kapitel-
indelningen tillskrifver man kardinal
Spår till indelningar af G. T:s text,
benämda efter hufvudämnnet eller huf-
vudpersonen, tror man sig emellertid se
på flera ställen i N. T., t. ex. i Mar.
12: 26 (»Moses bok»); Ro. II: 2 (der
»om Elia» egentl. heter si Elias, d. ä.
stycket om Elia); hvillcet ock var nö-
digt för ordningen vid gudstjensten; jfr
Lu. 4~ 17; Ap. 13: 15; 15: 21. Jfr
2 Kor. 3: 14. Af en senare tid är in-
delningen af Lagen i 5~ Parsehiot och
af profeterna i motsvarande Haftarot,-
Hugo af S:t Caro omkr. 1240. Äfven
denna är sådan att den ej sällan stör
sammanhanget. Så t. ex. höra de tre
sista verserna af Es. 52 tydligen till det
följande kap.
Gamla Testamentet är skrifvet på
ebreiska med undantag af några korta
stycken på kaldeiska eller arameiska
(Da. 2: 4-7: 28; Esr. 4: 8-6: sS;
7: 12-26; Je. mo: ss). Det Nya är
skrifvet på grekiska. Äldst af bibel-
öfversättningar är den grekiska öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
