SciFi Channel

Nytillskott i kabelnäten

Leif Stensson
Under hösten har det dykt upp en nykomling bland TV-kanalerna i kabelnäten: The SciFi Channel -- en kanal som enbart har science fiction på programmet, 20 timmar om dygnet. Visserligen tänjer de ut begreppet science fiction så att det får en ganska vid betydelse, men det finns ändå tillräckligt mycket ''riktig'' science fiction för att kanalen ska leva upp till sitt namn.

Då SciFi Channels programtablå utgörs av en störtflod av små serier med ganska intetsägande titlar tänkte jag i korthet recensera en del av dem.

Captain Power and the Soldiers of the Future, som har inlett morgonen klockan 9:00 på vardagar, är en budgetserie om några människor som slåss mot en robotarmé ledd av en galen diktator. Jag misstänker starkt att serien existerar främst som reklam för små leksaksfigurer som föreställer hjältarna.

Adventure of the Galaxy Rangers brukar komma som andra program på morgonen, och är en tecknad serie av inte alltför hög kvalitet. På sätt och vis påminner premissen i serien en aning om den i de första av E. E. Smiths Lensman-böcker, men sämre hanterat. Hjältarna bekämpar galaktisk brottslighet.

Robotech har en del kanske indirekt hört om via rollspelen med samma namn. Det här är en av de bättre tecknade serier som SciFi Channel visar nu, både vad gäller handling och teckning. Jag har sett för lite av den för att göra någon ordentlig bedömning, men den verkar godkänd men inte mer.

Swamp Thing visas både på morgon och eftermiddag, och är en (ej tecknad) version av Marvel Comics' hjälte Träskmannen, om en vetenskapsman som blivit sprängd i sitt laboratorium, fått en massa kemikalier över sig, och plötsligt förvandlats till ett stort kladdigt troll som bor i ett träsk. Konstigt nog är inte det här en av de sämsta serierna på SciFi Channel. Tyvärr ...

Knightmare är ett osannolikt dåligt tävlingsprogram för små barn. Grundtanken är samma som i många enkla datorspel, man ska leda en figur genom en labyrint där det finns monster, och problem att lösa. Här har man emellertid rationaliserat bort datorn, och har istället en billig labyrintdekor i en studio -- och så får småbarnen med röstinstruktioner leda sin ''spelfigur'' genom denna labyrint.

Jupiter Moon. Budgettonårssåpopera i rymden. Flera av kvinnorna i serien har rejäla urringningar och stora buskiga frisyrer. Dekoren och specialeffekterna får motsvarande i Dr Who (Z-TV, lördagar och söndagar) att framstå som påkostade. Och så finns det varken story eller skådespeleri inom synhåll, åtminstone inte i de två avsnitt jag orkade se.

Lost in Space är en kultkalkonklassiker från samma era som ursprungliga Star Trek. Serien sändes på TV3 för några år sedan, men har inte synts till i svensk television de senaste åren. Lost in Space är skrattretande dålig, men just därför är det värt att se några avsnitt.

Voyage to the Bottom of the Sea leder tankarna till något av Jules Verne, men ack vad man bedrar sig. Det handlar istället om ett tidigt försök att låta Star Trek-modellen utspela sig under vattnet med besättningen på en ubåt. Steven Spielberg misslyckades kapitalt 1993 med att få det att fungera i SeaQuest DSV som gick på TV4 på söndagar, och här har vi alltså en 60-talsvariant på samma misslyckade tema.

Dark Shadows sänds inte på SciFi Channel just i skrivande stund, men den har sänts i attans många avsnitt, flera per dag, under hösten, och kommer nog tillbaka. Här har vi något närapå unikt: en skräcksåpopera. Det började på 60-talet med att handla om några ganska ordinära personer i ett gammalt hus på landet, och en alldaglig handling lätt kryddad med lite gotik. Ganska snart fick serien så dåliga tittarsiffror att den troligen skulle komma att läggas ner, och då började man experimentera på alla möjliga sätt. Producentens lilla dotter hade råkat säga till pappa att hon ville se spöken, så då stoppade man in ett spöke och lite skräck i handlingen, varpå tittarsiffrorna plötsligt steg rejält och serien utvecklades till en storsuccé. Jag blev inte själv så fascinerad av de avsnitt jag såg, men jag kanske bara hade otur. Den moderna uppföljaren till serien, som för några år sedan sändes av TV3 under den svenska titeln Barnabas, vampyren, var riktigt hyfsad.

Amazing Stories sänds (apropå Steven Spielberg) också av SciFi Channel. Om någon inte sett den tidigare så rör det sig alltså om Spielbergs imitation av The Twilight Zone och The Outer Limits (se nedan). Kvaliteten på avsnitten varierar ganska mycket, men alla har sänts tidigare av andra kanaler.

New Alfred Hitchcock är nyinspelningar och uppföljare till gamla The Alfred Hitchcock Hour (Alfred Hitchcock Presenterar). Gillar man små korta skräckisar så är den här serien bland de bättre.

Believe It Or Not presenterar korta dokumentärinslag av det underliga och sällsamma slaget. Ibland är det kul, men man tröttnar nog lätt på den överentusiastiska tonen.

Flash Gordon! Den gamla kultserien, med sina extrema cliffhangers i sluten av avsnitten och sina tomteblossraketflammor, har börjat sändas av SciFi Channel på eftermiddagarna! Se den, den är sanslös!

Tomorrow People är en rörig brittisk barnserie som utspelar sig i rymden. Det finns egentligen ingen större anledning att se den här serien, men om man ändå gör det kan man hålla utkik efter David Prowse i en liten biroll som blond, barbröstad robot. ''Vem sjutton är David Prowse?!'', undrar någon. Jo, det var han som spelade Darth Vader i Star Wars (fast Vaders röst i filmen gjordes av James Earl Jones).

The Six Million Dollar Man handlar om en kille som blivit skadad i en olycka och fått stora delar av sin kropp ersatt med mekaniska delar, och nu utför hemliga uppdrag åt amerikanska militären. Det rör sig alltså om en actionserie av ganska typiskt amerikanskt snitt. Med tvekan godkänd.

The Bionic Woman sänds direkt efter The Six Million Dollar Man, är gjord av samma folk, utspelar sig i samma värld, och handlar om nästan samma sak. Den ''stora'' skillnaden är att vi här har en hjältinna istället för en hjälte, men det blir inte bättre för det.

The Incredible Hulk behöver väl knappast beskrivas; den har ju sänts i flera omgångar tidigare av andra kanaler, till exempel TV4. Hulken springer omkring, lika grön som vanligt.

Friday the 13th är, som namnet antyder, en skräckserie som mer eller mindre går i samma fotspår som filmerna. Gillar man skräck kanske man orkar se den.

The Twilight Zone är ännu en klassiker som repriseras av SciFi Channel. Korthistorier av science fiction- och skräckkaraktär, för det mesta välgjorda.

The Outer Limits är nästan likadan som The Twilight Zone, men finns i två skilda versioner, en gammal (50-tal) och en ny (90-tal). Förutom att visas på SciFi Channel visas serien på andra kaneler nu: den gamla reprissänds av Z-TV, och den nya sänds på TV3 på torsdagar under titeln Gränsland.


LSFF:s hemsida