Efter denna sommar, med två kongresser ställer jag mig allvarligt frågan: Håller fandom på att tas över av Neptunusianerna? Lena Karlin och Joakim Björk togs över för länge sedan. De skaffade sådana där små varelser som bara äter och växer, äter och växer. Och vips syntes de sällan till. Erik Andersson och Mats Claesson har fallit till föga, och här i Linköping Tomas Karlsson. Tony Eriksson och Jessica Santesson kämpar för att hållla sig kvar i fandom och det får vi allvarligt hoppas att Hans Persson också gör! Han avslöjade på bokmötet i början av oktober att Camilla Persson inte alls har förätit sig på choklad, en teori som grundar sig på diverse uttalanden av Strindberg om gifta kvinnor, utan de väntar en neptunusian i januari. Kommittén för ConFuse 94 bävar.
Under ConFuse 93 utsattes Tony Eriksson och Jessica Santesson av terrorvälde från sin halvårsgamla Neptunusian Saga. När hon skulle sova, hemma hos Björklind & Björklind, illvrålade hon så argt, att de stackars människorna fick lov att köra hela vägen hem till Lindesberg klockan två på natten. Nu i september gjorde Tony och Jessica ett nytt försök och först när Saga spritt ut hela köksinredningen över golvet, samt kissat på Carinas skrivbord, lät hon sig motvilligt vaggas till sömns.
På ConFuse syntes också Martian Karlsson från Vreta Kloster. Han sprang omkring med ett enormt leende på läpparna och förevisade sin ConFuse-T-shirt. Fotot här intill är taget av honom och visar tydligt att Neptunusianerna har en annan verklighetsuppfattning än vår. Fotot föreställer en jordling.
På Conscience fanns också en och annan neptunusian: Reuterswärd Junior och den något äldre Lundwall Junior, som mest såg ut som en tjej i 20-årsåldern. Men skenet bedrar!
Talesättet säger att när Andreas (Björklind) blir gammal blir han religiös. Det gäller förstås i dubbel mening. När det på ConFuse 93 blev dags för paneldebatt om science fiction TV-serier, hördes vår rabiate anti-fantasy ordförande Andreas inställsamt försöka övertala Peter Nordgren att TV-serien Robin of Sherwood, som visades på TV 4 för något år sedan, är så bra, trots att den är fantasy, så den måste de propagera för. Han sade ordagrannt: ''För fantasy och science fiction är ju nästan samma sak!'' Han som jagat ut åtskilliga fantasyläsare från bokmötena med en strålpistol i högsta hugg!?!
ConFuse-kommittén brukar skryta över sin egen förträfflighet och sin egen nykterhet under kongresserna. Att det bara gäller när de själva arrangerar fick vi erfara på Fantastika förra året. I år hördes följande replik under banketten på ConFuse 93: (Britt-Louise) ''Hick! Kommittén är nog mest packad här!'' Varpå de spik nyktra 4/5 delarna svarade: ''Tala för dig själv!'' Den som tog priset för ostadigaste gång var annars Janne Wallenius. Han sågs hela lördagen gå omkring med ett ölglas stadigt i tumgreppet, och ständigt var det till hälften fyllt med vatten. Framåt lördagskvällen, fortfarande med vattenglas i handen, betedde han sig alltmer vingligt, och ögonen bar spår av starkare varor. Den ryska vodkaflaska med engångskork som återfanns i ett hörn senare under kongressen lär vara förklaringen. Han har föresten två neptunusianer! Hans fru nedkom med ett gossebarn, så nu har de en av varje sort.
LSFF:s senaste resa till Stockholm förklarade en del av Tommy Perssons egenheter. CeCi, Calle och Judge BLV såg i en vision Tommy vid Gustaf den III hov, med näsduk, puder och en air av ''jag är adelsman och lever på mitt underhåll''. Han har med andra ord tagit sig hit genom ett tidshål eller en hemlig tidsmaskin, men kan inte riktigt komma på hur han skall ta sig tillbaka. Detta förklarar hans uttalanden ''Jag är blott en maskin'' och hans stora intresse för filosofiska och existentiella frågor. Roger hade dessutom en privat vision att Tommy skulle ha varit en utmärkt fängelsehåleföreståndare, som skulle ha rationaliserat hanteringen av fångtransporter med hissar och prylar. Detta måste ha gått förlorat i den avlägsna historiens töcken.
Conscience påminde om kongresserna under 80-talet. Lokalerna var usla, men det var inte kongressarrangörernas fel. Programmet var i tunnaste laget och det var svårt att umgås utan att störa programmet. Hedersgästen var inte heller särskilt inspirerande. Ingenting blev bättre av att alltför många av Stockholmsfansen och en inte föraktlig del av Linköpingsfandom tillbringade mest tid i restaurangen/puben Glashuset två trappor ner, och skvallrade om fornstora dagar. Niklas Derouche berättade att när han satt i fängelse för vapenvägran spelade de fängelsebingo varje söndag. Så det är vid hötorgsbingon han sitter varje söndagkväll. Snacka om blodad tand. Bellis satt och stånkade nostalgiskt över vilken idiot han varit när han var sjutton år och drack öl med korrekturlack. En liten fågel har viskat i mitt öra att två andra små 17-åriga wannabeBellis några år senare i ren inspiration drack saft med korrekturlack. Allt för att uppleva den fanniska Rhåkraften. På lördagskvällen återsamlades Glashusfalangen på puben Tre Backar. Lupita, blivande fru Derouche, avslöjade då att det bästa sättet att göra henne riktigt arg är att kalla henne för Chikano. Hon är ju i själva verket Mexare! Holger Eliasson och Mats Henricsson satt vid samma bord och sågs till och med samtala med varandra. Kors i taket. I övrigt utmärkte sig BLV genom att ivrigt suga på ölglasen, Tommy genom att vrida sönder kallvattenkranen hemma hos Michael Pargman så ingen där kunde duscha och Mike Jittlov genom att videofilma mest hela tiden. Jodå, han var där. Mer sympatiskt än vad filmen antyder. Dessutom var där ett tjugotal fans från Estland och Litauen, trevliga människor, som vi tyvärr inte hann prata med så mycket.
Vad annars finns det att skvallra om? Jessicas nya fanzine utkommer med SFF-sändningen. Det är ett fanzine av den gamla goda sorten med artiklar och intressant innehåll! Vill du ha ett exemplar kan du skriva till henne, Snickargatan 5B, 711 31 Lindesberg. Förutom många intressanta artiklar av Jessica om nudism och annat smaskigt kan man i brevspalten hitta ett synnerligen elakt brev från Carina Björklind. Jag skulle kunna ha skrivit det!
Andreas och Carina Björklind, som numera springer omkring med näsan i vädret och vägrar tala med oss vanliga dödliga, som inte har fått Alvarpriset, har dessutom tagit ett första steg till att bli dirty old pros. De skriver science fiction-nyhetsspalten i nystartade science fiction-tidskriften Aniara. Det är Janne Wallenius och Chris Loneberg som driver tidskriften som kommer att bli i stil med Nova Science Fiction. I första numret finns bland annat en novell av Nancy Kress. Aniara kommer att kosta 100 kronor för fyra nummer, skicka gärna en intresseanmälan till Förlagsdirektör Jan Wallenius, Tingvallavägen 9D, 195 31 Märsta.
Ställ nu till med riktigt många skandaler i höst, så att det finns mycket att gotta sig över till nästa gång!
Eder underdåniga,