Total Recall
 

Inledning: Följande artikel publicerades ursprungligen i
Systemvetenskapliga sektionen i Linköpings medlemstidning, Parametern,
i oktober 1990. Jag skrev den med tanke på vilka att läsarna är i stor
sett sf-illiterata. I Månbladet kan nu denna recension vara ett exempel ---
bra eller dåligt? --- på hur vi sf-fans kan skriva för en icke primärt
sf-intresserad läsekrets. Debatt?

Följande är ett anspråkslöst försök att recensera filmen TOTAL RECALL.
Tro inte att jag är en film-recensent! Onej, jag läser egentligen bara
böcker och jag kommer att recensera TOTAL RECALL från mitt bokläsande
perspektiv.

_Hur_ tänkte jag recensera en Schwarzenegger-film från ett
litterärt perspektiv? Det är faktiskt enkelt med tanke på att filmen
TOTAL RECALL bygger på en novell författad av Philip K. Dick; 
"We Can Remember it for You Wholesale". PKD var en fantastiskt 
produktiv science fiction-författare. Han har skrivit mängder av
romaner, och ännu fler noveller och kortromaner. Han dog av en överdos
för någon dekad sedan; överspändhet och amfetaminer leder till
hjärtsjukdomar... Det var förresten PKD som skrev romanen DO
ANDROIDS DREAM OF ELECTRIC SHEEP (nuförtiden även utgiven under
namnet BLADERUNNER...), som ligger till grund för filmen
BLADERUNNER. Om du koncentrerar dig en smula kan du faktiskt
hitta likheter mellan filmerna TOTAL RECALL och BLADERUNNER.
Jag anser att dessa likheter beror på att filmskaparna försöker
efterlikna stämningen i PKD:s böcker.

En huvudingrediens i Dicks författarskap är osäkerheten inför
verklighetens existens. Hans huvudpersoner är ofta osäkra om de lever
i en dröm, eller om de drömmer att de lever, eller... Hela tillvaron
är splittrad och svårgripbar. Huvudpersonen i BLADERUNNER ---
spelad av Harrison Ford --- är osäker på om han är en replikant, eller
inte. Huvudpersonen i TOTAL RECALL --- spelad av Arnold --- är
osäker på om han lever i en dröm, eller inte. I filmerna försvinner
dessa funderingar bakom all action, men de finns där. Titta noga nästa
gång du ser dem!

Det kanske är på sin plats att jag säger något om vad jag tycker om
TOTAL RECALL, oavsett filmens litterära grunder. Det är en extremt
actionfylld film med tuffa framtidsomgivningar och farliga människor.
Arnold är en enkel arbetare som plötsligt slängs in i en ofattbar
agenthistoria med många tvära kast. Våldet i TOTAL RECALL är
något som många kritiker har våndats över. Men var det egentligen så
fruktansvärt? Jag kan hålla med om att det var många närbilder på
kulhål som --- på ett eller annat sätt --- punkterat skallbenet.
Dessutom fanns det scener som visade mer primitiva vapens
användningsområden: yxa-i-mage, stålstav-i-ögat,
vass-metallyta-mot-armvecken och
slungas-ut-i-Mars-nästan-obefintliga-atmosfär-och-gravitation.
Allt med glimten i ögat! Enligt rykten är filmen inte censurerad, men
jag vet inte om det är sant. _Om_ det är sant förklarar det hur så
blodiga scener kan visas på svenska biodukar.

Slutligen rekommenderar jag denna film till alla Arnold-fans, alla
science fiction-fans och alla vålds-actionfans. Ni andra kommer nog
bara tycka att den är flippad.

-- Andreas Björklind --