Klassiker Under denna rubrik tänkte jag försöka återkomma regelbundet med boktips. Och det ska alltså handla om klassiker. Jag antar att det i vår SF-förening, liksom i andra, finns några som har upptäckt SF relativt nyligen och som kan behöva vidga sitt läsande. Eller några fantasyälskare som skulle vilja få en smak av SF. Ett gott råd kan då vara: Läs en klassiker! Att läsa en klassiker är ungefär som att köpa Earl Grey i teaffären. Man vet vad man får - en stunds god underhållning, inte mindre, men kanske inte heller mer. Förhoppningsvis kan de inspirera till en grundligare genomgång av SF-litteraturen och många kan dessutom räknas som ren allmänbildning att ha läst. Mitt urval av klassiker är helt subjektivt och jag tar gärna emot kommentarer om ni anser att jag missar några uppenbara kandidater. Jag tänker inte heller recensera böckerna, utan det överlåter jag till dig, kära läsare. Skicka en recension till redaktören när du har läst en klassiker för första gången. Men var inte för elak mot våra käraste böcker, även om de kanske förtjänar det! De flesta klassiker kan utan omsvep sägas vara skrivna på 40- och 50-talen - SFs guldålder - men jag ska också försöka ta med några "moderna klassiker". Klassiker är också ganska författarcentrerade, så jag går igenom dem författarvis. Med denna tråkiga inledning bakom mig är det nu dags att jag kastar mig över godbitarna. Idag nöjer jag mig med en författare. ISAAC ASIMOV Om man ska utnämna någon till SFs namnkunnigaste författare, så blir det nog Asimov (i hård konkurrens med Heinlein förstås). Ingen har gjort mer än han för att få SF erkänt som en egen litteraturgenre. Hans produktion är väl uppe i drygt 250 böcker inom de mest skilda områden, alltså inte bara SF. Hans personteckningar är erkänt svaga, men historierna är ofta intressanta och fräscha och han gör normalt ett gott hantverk. Robotik Asimov är fader till Robotikens tre Lagar - en ide som anammats av flera andra författare - och alla hans robothistorier är jätteklassiker. Läs t.ex. JAG, ROBOT (I, ROBOT). Eller den nyutkomna THE COMPLETE ROBOT. I STÅLGROTTORNA (THE CAVES OF STEEL) ingår robothistorien i en detektivintrig. De fristående uppföljarna till denna är DEN NAKNA SOLEN (THE NAKED SUN) och DÖD ROBOT (THE ROBOTS OF DAWN). Stiftelsen Det andra klassiska Asimovska påhittet är Stiftelsen. Det är några tiotusentals år in i framtiden och Imperiet härskar. Sönderfallet är dock nära och en stiftelse av vetenskapsmän grundas på en avlägsen planet, för att förkorta tiden av "barbari" fram till nästa imperium. Ursprungligen var det en trilogi, bestående av böckerna STIFTELSEN, STIFTELSEN OCH IMPERIET och DEN SEGRANDE STIFTELSEN (FOUNDATION, FOUNDATION AND EMPIRE och SECOND FOUNDATION). Efter några decennier kom han på att han skulle skriva fortsättningar på serien, så nu finns några till. De är väl också läsvärda och knyter bl.a. ihop stiftelseserien med robotiken, men det är de tre första som är klassikerna. -- Per "Pell" Emanuelsson --