Y
av Mika Henry Tenhovaara.
1988, Janus Förlag, 92 sidor

Y är några timmars sällsam resa. Läsaren färdas genom ett böljande
landskap med många, men mjuka, tvärkast.

Resan börjar på vad som förmodligen är en sekelskiftesherrgård, kallad
Jennifer Joinings. Huvudpersonens färd slutar här och han ämnar
tillbringa veckoslutet tillsammans med vänner. Vi reser genom
huvudpersonens tankegångar som kastar hit och dit, men ändå ger en
genuin känsla av det kaos som ofta råder då man anländer till en plats
där man skall stanna ett kortare tag.  Huvudpersonen slår plötsligt i
huvudet - och vi är iväg. En sällsynt poetisk upplevelse, som ändå är
prosa.

Y är en upplevelse som jag rekommenderar. Gärna med mycket te och en
skön fåtölj i ett sträck. Originalet, SONNETTENZIMMER, ur vilket
Y har redigerats fram ur har jag delvis läst, och Y är definitivt
mer läsvänlig och lättillgänglig, men något av charmen har samtidigt
gått förlorad i och med att texten delats upp i stycken. De långa
partier av helt osammanhängande ord som finns i orginalet, de saknar
jag dock inte! Det var främst dessa som fick mig att inte tränga
djupare, när den kom i stenciltryck.  Med tanke på de noveller Mika
blivit berömd för, de om CDL, så märks det att Y är skriven många
år och erfarenheter senare. Han har utvecklats.

Mika Tenhovaara är idag kanske mest känd som utgivare av ARNOLD
LAYNE HAD A STRANGE HOBBY som nu har kommit upp i nummer 163. Men han
har ett långt förflutet som novellskribent och har bland annat gett ut
novellfanzinet OMIKRON i många år. Om du får tag på någon av hans
CDL-noveller, så läs dem. De är löften om vad som kan komma....

-- Carina Skytt --