DEATH IS A LONELY BUSINESS
av Ray Bradbury.
1986, Grafton Books, 239 sidor

Då jag läst hela DEATH IS A LONELY BUSINESS och funderat över den
en dag eller två, stod det klart att boken bakom handlingens
omsorgsfullt konstruerade fasad handlar om författarens funderingar
kring döden och vänner.

Det är en lågmäld bok som egentligen inte är SF, men som inte heller
förlorar på att stoppas in i det facket. Jag upplevde boken, snarare
än läste, och jag fick se den lilla staden Venice, California, och
dess invånare framför mig som om jag fick bläddra i ett gammalt
fotoalbum och titta på sol-gulnade fotografier.

Ray Bradbury satt bredvid och berättade anekdoter kring bilderna.

Handlingen kretsar kring den unga, och ganska framgångsrika, science
fiction-författaren och den desillusionerade, också författande,
kriminalkommisarien Cal. DEATH IS A LONELY BUSINESS berättas
av ynglingen under sommaren 1949. Han blir indragen i ett rått mord,
försöker leva på sitt författarskap och tar med oss läsare till sina
vänner. Staden Vencie, vännerna och alla andra innvånare beskrivs med
en kärleksfull noggrannhet som sällan återfinns hos en författare. Det
sövande skumpandet i spårvagnen, den kalla ölen hos Cal, rädslan för
mördaren och nostalgin, ja! allt är så skickligt beskrivet!

Att kalla Ray Bradbury en av världens, idag levande, hantverksmässigt
förfinade författare är inte heller efter Death is a Lonely Business
någon överdrift.

-- Andreas --