Efter att vi i redaktionen, som består av Robert Andersson, redaktör, samt Lilian Wiberg, medarbetare, sysslat med websidan till skrivarcirkeln funderade Robert efter en tids mailväxling på att göra ett fanzine. Det blev aldrig något av med det på grund av tidsbrist. Lilian hade under några år arbetat med korrektur och layout för tidskriften Gitarr och Luta och tyckte det skulle vara spännande att kunna utveckla detta i en tidskrift av annat slag.
Robert var programmerare och hade varit aktiv på nätet genom en stafettnovell och olika listor i sf- och fantasygenrerna. Han hade även fått en novell publicerad. Lilian jobbade deltid i en ICA-butik och ägnade sig på fritiden åt sin hobby, föreningstidskriften Gitarr och Luta, och lite eget nöjesskrivande. Att ge ut en egen tidskrift insåg hon handlade om alltför mycket arbete för att en enda person skulle gå iland med det. Även en liten tidskrift som Mitrania är mycket mer arbetskrävande än vad en utomstående kan föreställa sig. Två klarar det med ett nödrop -- det är fortfarande en sårbar konstellation, om någon till exempel skulle bli sjuk eller tvungen att resa bort. Å andra sidan kan en stor ideell redaktion bli tungrodd och handlingsförlamad om alla bollar över på varandra och den ena handen inte vet vad den andra gör. Är man bara två, måste någon ta itu med saker och ting.
Senhösten 2001 bestämde vi oss ändå för att göra ett försök, och i februari 2002 hade vi registrerat Mitrania hos PRV och tryckt vårt första nummer! Ämnet var tänkt att enbart vara fantasy, men det visade sig vara omöjligt att kringgå sf-genren, så det blev alla de tre fantastiska genrerna fantasy, sf och skräck som den kom att handla om.
Egentligen trodde vi inte att någon skulle vara särskilt intresserad eftersom det var ett litet projekt utan några ekonomiska resurser till reklam och marknadsföring. Åtminstone Robert hade blivit avrådd från att starta en tidskrift eftersom det ansågs vara för svårt och innebära alltför mycket jobb. Trots alla olyckskorpar bestämde vi oss för att pröva det omöjliga och se om vår entusiasm kunde uppväga nattjobb och tomma plånböcker.
Det fanns också de som trodde på oss och i likhet med oss själva såg att det fanns en liten marknad för ett projekt av detta slag. Bo Pettersson på Tidskriftsverkstaden Stockholm var en av dem, och även Maths Claesson och hans medarbetare på SF-bokhandeln.
Namnet Mitrania undrar somliga vad det betyder och varför vi valde ett sådant fantasinamn. Så hette en nyhetsbyrå i en sf-novell som Robert skrev för ett tag sedan. Vi valde namnet för att det hade en bra klang, gav de rätta associationerna och för att det inte fanns något sådant namn på svenska. Redan existerande namn är aldrig unika, vilket man märker om man gör en sökning på nätet. Det fåtal träffar man får på Mitrania som inte hör till vår tidning, är från utlandet. Somliga tyckte det var till nackdel att vi hamnade bredvid tidskriften Minotauren i Kulturtidskriftskatalogen och på sajten http://www.tidskrift.nu/ men vi tyckte inte att det spelade någon roll. Vi ville ha namnet, och även om de två första bokstäverna är likadana är ändelsen och associationerna helt annorlunda varför någon verklig namnlikhet givetvis inte föreligger. Minotaurens A5-format var ändå en strategisk slant i mitt ''penny falls'' säger Lilian, som vid ett besök på SF-bokhandeln drabbades av insikten att det faktiskt gick att framställa en tidskrift i A5 och sälja den över disk.
Våra trogna och tillfälliga medarbetare är de som gör Mitrania till en tidskrift. Redan i första numret bidrog skribenten Peter Fisk med en professionellt skriven novell, och Christina Brönnestam hade vänligheten att låta sig intervjuas och också hon bidra med en novell. Vi sålde förvånansvärt många av det första numret på SF-bokhandeln, kanske för att vi blev omskrivna i några tidningar. Det uppmuntrade oss att fortsätta. Så det som mest var tänkt som ett experiment blev något mer långvarigt.
Omslaget har ända från start prytts av konstnären Åke Anderssons 3D-bilder. Dessa bilder är en hobby och en bisyssla, då han egentligen målar i olja och tecknar oerhört realistiska bilder i första hand. Vi var mycket glada åt att kunna byta till färgomslag efter några nummer, så att vi kunde göra bilderna någorlunda rättvisa.
Stefan Eriksson är en ung illustratör som också är med ibland. Han har gått Serietecknarskolan i Hofors och håller just nu på att illustrera en bok om trollerikonster, som är hans andra intresse. Bland dem som bidragit med artiklar är Kalle Bergman, Peter Damlin, Anna Davour, Ahrvid Engholm, Camilla Jönsson och Jerker Nordlund med flera...
Första numret innehöll en intervju, och eftersom Christina Brönnestam svarade så bra, tyckte vi att det var något som vi borde fortsätta med. Christina var alltså den första som ställde upp för oss, följd av Niklas Krog, Saga Borg, Per Jorner, Dénis Lindbohm, Andreas Roman, Kristoffer Leandoer och Karolina Bjällerstedt-Mickos. Intervjuer tycker vi är bättre än biografier, eftersom den som intervjuas får använda sina egna ord. Det blir mer aktuellt och levande än en presentationstext, som i de flesta fall blir ganska subjektiv.
Vår årliga novelltävling skall vid tiden för ConFuse förhoppningsvis vara avgjord. Det är höjdpunkten i vårt idoga redaktionsarbete att bedöma bidragen som tidigare rört sig om ca 60 noveller, samtidigt som det är en verklig utmaning. Tävlingen har genererat förvånansvärt bra noveller som vi kunnat publicera med stolthet.
Vår målsättning har för övrigt varit att publicera 50% debutanter och 50% proffs, men det brukar inte hålla, utan det blir för det mesta övervikt åt det ena eller andra hållet. Att enbart publicera proffs tycker inte vi är särskilt konstruktivt, eftersom tidskrifter är ett utmärkt media att pröva sina vingar i för nya skrivarförmågor, även nu när internet mer och mer börjat dominera.
Redan etablerade författare har även de medverkat med noveller. Några exempel är Karolina Bjällerstedt-Mickos, Christina Brönnestam, Rickard Berghorn, Per Jorner, Dénis Lindbohm och Andreas Roman med flera.
Ett stort tack till alla som bidragit hittills! Vi söker också nya medarbetare, så skriv om du tror att du kan bidra med något! Vi kan dock tyvärr inte betala ut honorar.
Vill man bara läsa så är vår förhoppning att ni finner Mitrania lättläst och underhållande, eftersom det är en sådan tidskrift vi har velat skapa. Samtidigt vill vi öka intresset för ny, bra fantasy och sf utanför bokklubbarnas stora krondike.
Det högakademiska passar nog bättre på andra håll, men optimalt är ju när kunniga personer skriver så de nyfikna får ett bra grepp om vad våra genrer handlar om. Vi i redaktionen gör inte anspråk på att vara några experter, även om vi älskar de fantastiska genrerna. Det ligger mycket research och skrivdisciplin bakom de artiklar vi själva är nödsakade att lägga in vid brist på material från medarbetare. Och tja, ibland lyckas man, ibland blir det mest sidfyllning. Noveller är lättare att få in, men även där får vi ibland kasta in ett av Roberts egna alster som reserv.
Priset gör vi vårt bästa för att hålla lågt. En tidskrift som Mitrania har svårt att kvala in för kulturstipendier och dylikt, men vi har pressat kostnaderna med alla medel. I nuvarande utformning kommer Mitrania att ges ut så länge vi har råd att göra den. Vi är medvetna om att vägskälet närmar sig, då vi får besluta om hur en eventuell framtid för Mitrania skall se ut. En tidskrift som alla gillar kan ''inte ens'' vi göra, men vi är väldigt glada åt att ha så många läsare och hoppas så klart på att få ännu fler!
För att prenumerera, sätt in 99:- på postgirokonto 133 98 19-3. Glöm inte att skriva ditt namn och din adress på inbetalningsblanketten. Naturligtvis går det lika bra att betala via en internetbank.
Vill du endast ha ett provnummer, sätt in 29:- på postgirokonto 133 98 19-3 och skriv ditt namn och adress på inbetalningsblanketten.