Jubileumsfšredrag nr 4 in~nappat av Kjell Enblom Detta Šr en transkribering av ett av de fšredrag som hšlls under l,ysators 16- Œrsjubileum. Viggo Went~els, Sven Ygvells och Robert Forchheimers bejublade fšredrag finns tyvŠrr inte fiirdigredigerade Šn, utan vi hoppas Œterkomma till dem i nŠsta (.ARI~. Peter Lšthberg: SUNET & NUCC NŒgonfing som alla kommer i kontakt med i dag Šr datomŠtverk och olika s,itt att komma Œt andras maskiner. Det har nu byggts fšrhŒllandevis bra datomŠtverk mellan universiteten i Norden. Helt plšstligt sŒ hade vi ett nŠt som gick att anvŠnda litegrann. Det var inga stšrre prestanda, fšr televerkets DATA- PAK presterade inte sŒ mycket och fungerade inte heller alla dagar. Men det hŠnde saker och det var administrativt svŒrt att gšra nŒn debitering med det hŠr systemet, sŒ att helt plštsligt sŒ var det fritt fram fšr de olika universitetsinstution- erna att tala med varandra utan att det ko- stade nŒgra pengar. Jo pengar kostade det, men det syntes inte i nŒgons budget. SŒ folk bšrjade anvŠnda det hiir n itet. SŒ frŒn att ha vant nŒgonting fullstŠndigt oanvŠnd- bart, sŒ blev det nŒgonting som gick att M att fungera. PŒ den vŠgen var det. Man fick cirka 300 noder och hade X.25 som bŠrare och det fungerade inte alls. DŒ trafikvoly- men škade och kravet frŒn andra anvŠn- dare, med andra anvŠndare menar jag S~ld.llla SOIll h~te tittar i brevhuvudet vilken v.ig det har g~tt, ut,ln Šr mera intresserade ,IV den h.ir texten som man har skicka over. I de llesta brev jag fŒr sŒ brukar de st;~ 'test', s~ tittar man vilken v ig det hal g~tt och sŒ ir man gl;td. Men det V;ll s~dana h,ir som mest var bltresser,lde a~ att anvŠnda det som ett verktyg, de kan- ske forskade i gummiprodukter eller vad de nu gjorde. Fšrutom att det hŠr nŠtet skulle kunna bŠra trafik mellan maskb~er, sŒ tittade man pa vad det egentligen var man ville att det skulle kunna gšra, och kom da frarn till att det man egentligen ville gšra var att kunna skicka post, skicka filer och gšra tem~ina- laccess till varandras maskiner, och kunna dela pŒ resrser som Cray, 3090:or m.m. SŒ tog man sig en funderare šver hur posten egentligen fungerar och kom fram till att det hŠr med post var inte alls sŒ enkelt. SŒ kom man fram till att investeringar- na till den hŠr nya utrustningen skulle rym- mas inom den budget man hade, och sŒ skulle man bygga ett nŠt som var redun- dant, dvs man skulle kunna gšra en upp- gradering fšr att klara hogre tratikvolymer och i samma veva kunna fŒ sŠkerhet i fom av att om natt gick sšnder. Som det ser ut just idag och fram till mitten pŒ den har sommaren sŒ Šr det sŒ att om nŒn trampar pŒ fel sladd pa KTH sŒ blir det svart, fšr allting slutar i en k,illare dŠr. Tanken ar att vi under Œret ska s,itta upp ett nytt stj,im centrum hŠr i Linkšphlg l)et var politiskt valdigt gangbart att sŠga att man mŒste dra flera linjer till Lh~kšping fšr den nya fantastiska superdatorn som skulle stŒ hlir Om man tittar pŒ SUNET som det ser ut idag, sŒ Šr det baserat pŒ 64 Kbits fšrbindelser, som gŒr till de stora hšg- skoleonerna. En rolig histona var att vi be- talade 1.2 miljoner i X.25-avgifter fšr en 1200-baudstjanst, som fungerade alla dagar utom onsdagar och torsdagar, till Televerket. Niir vi byggde om nŠtet sŒ an vi hade egna 64 Kbits-linjer, sŒ betalade vi 800 000, och har 64 Kbit och det Šr nere ungef~ir 2 timmar i mŒnaden. Nu vet ni i alla fall lite om hur det Šr byggt och hur det ser ut. Som det Šr i dag sŒ Šr det vŠldigt centraliserat till en kŠllare pŒ KTH dit de flesta fšrbindelserna gŒr. Det dŠr Šr pŒ gon och ont, man kommer alltid till det dŠr lŠget att man har en drifts- organistion, och har man en driftsorganisa- tion pŒ en hšgskola sŒ blir de hšgskole- aktiga, d.v.s. det gŒr inte alltid med den fan man vill. NUCC NUCC Šr en produkt av en fšr tung sof- fa pŒ Chalmers datorfšrening, dŠr dŒ- varande ordforande Carl Hallen och jag satt och spŒnade. FrŒgan vi diskuterade var egentligen, hur vi tigger hŒrdvara av fšretagen. Och vi kom fram till att fšreta- gens stšrsta motargument var: "Ger vi till er sŒ mŒste vi ge till dem dar borta". SŒ om vi kundc bilda en orgatlisatior som bildade toppen pŒ isberget, sŒ skullt vi kunna kontra med: "NŠ, det finns ingen annan". Vi spŒn3 ie vidare dŠr och kom fram till att det ar klart att vi ska starta en fšrening fšr nor~iska universitetsdator- fšreningar. SŒ gj~.de vi det och kom fram till att fšrsta mštet skulle hŒllas i Linkšping helt utan att frŒga Lysator fšrstŒs i vanlig k' ad stil. Vi tyckte det var mitt i norden, o~-h hade dŒ vŒrat fšrsta mšte hŠr fšr tvŒ Ir sedan. Uppslutningen var ganska fanta~-,isk, det kom folk frŒn alla de nordiska lmdernas fšreningar. Det Šr en skšn salig blandning. Chalmers och Stacken de gillar att skruva datorer, och finnarna de festar. Alla hade vi lite att lŠra av varandra. En fšrdel som vi har haft av NUCC har varit att vi har kunnat peka pŒ att det finns en nordisk organi,ation nŠr vi skulle fšr- svara att det var klart att vi skulle fŒ an- vŠnda det nordi~ka universitetsdatornŠtet nŠr vi ska prata med varandra. Utrustningstiggeri var en punkt. de som Šr akuvast p~ att tigga gerejer Šr helt klart Chalmers, dc skickar ut iggarbrev till random med folk, medans Stacken har kon- centreral sig pŒ an tigga dct de behšver. Vi har blivit riktigt duktiga pŒ att tigga bla kylanlŠggningar, jlg tror alt v~r kylanlŠg- gningstiggare har Iyckals bladdra bort de hŠr kylfirmorna sŒ alt de vet varken upp eller ner lŠngre.