Jubileet av Lars Aronsson Lysators konstituerande möte hölls 29 mars 1973 och eftersom vi datamänniskor vet vilka tal som är jämnare än andra, firade vi 16-årsjubileum av denna händelse lordagen 1 april 1989. Många av läsarna var ju på plats, och jag tar därför med litet extra data från bakom kulisserna i den här tillbakablicken. Planeringen av jubileet började strax efter jul. Höstmötet hade beslutat att vi skulle fira, men inte utsett andra än styrelsen att sköta arrangemangen. För att få fart på oss, införde vi styrelsemöten varje vecka från början av februari. Det var viktigt att komma igång tidigt eftersom lokaler skulle bokas och vi hade planer på att beställa jippoprylar. Fantasierna var vilda i början: trycka tröjor och ordna filmvisning för halva skolan var bara två inslag. På föreningens vårmöte den 23 februari anslogs de penningbuffertar som behövdes till utlägg inför jubileet. Tanken var att det hela skulle betala sig självt, åtminstone så småningom. Vid den här tiden började vi också leta rätt på gamla medlemmar. Om man litar på de gamla utdrag ur medlemsregistret, som vi hade, bor alla gamla medlemmar fortfarande i sina studentlägenheter, vilket ju inte varit så tokigt. Nu fick vi, med medlemsregistret i handen, gå till de medlemmar (läs Bo Kleve och Robert Forchheimer) som vi visste finns på skolan. De fyllde i fler adresser, som vi sedan gick till. Repeat until done. Plötsligt en dag var det 1 april och vi hade inte hunnit till hälften. En ansenlig mängd lysiter slapp därför fira 16-årsjubileum. Ett fyrtiotal gamla och nuvarande medlemmar samt utomstående hade emellertid anmält sitt intresse. Klockan sju på lördagsmorgonen vaknar er ordförande och överste festprisse efter att ha sovit på tok för litet. Nåväl, han släpar sig upp och är inom en dryg timme på skolan. Anledningen till denna tidiga ovana är att Magnus Redin varit hos konditorn och hämtat dagens surprise special: Lysalorbakelserna. Ingen av oss har nyckel till den låsta byggnaden, vilket förmodligen gläder universitetets administration, men efter blott tio minuter dyker en vänlig själ till matematiklärare upp och släpper in oss. Ingen frågar den andre vad man har på skolan att göra halv nio en lördagsmorgon. Vi börjar så smått förbereda och plocka i ordning. Ett par dagar tidigare har Jonas Yngvesson och redaktören Noppe inhandlat mat och när Pell Pell Pell dyker upp vid pass nio och låser upp Systemtekniks lunchrum, börjar vi breda smörgåsar och brygga kaffe. Magnus pudrar hysteriska kurvor i kakao på de gula bakelserna. Mums! Efterhand dyker fler arrangörer upp. Serpentiner åker upp i taket överallt. Skyltar och hänvisningspilar garanterar att ingen går fel. En av de första gästerna är Peter Löthberg från KTHs dataförening Stacken. Han överlämnar generöst en diskpacke TOPS-20 med DECnet till Lysators DEC-2020 eLinor, som vi (läs Pell Pell Pell) för allra första gången fått att fungera kvällen innan. Tala om timing! Senare under dagen hjälper han oss att installera ett 192(X) baud-modem som LiDAC frikostigt lånar ut. En av ISYs datorer (Clover) sitter i andra änden av linjen. Innan dagen är slut finns eLinor pa det svenska universitets-datanätet. Men än är klockall inte mer än elva. Nu kommer gästerna. I trapphallell i B-husets ingång 29 hörs musik från DATASAAB D21 och D22. Musiken gavs ut på skiva någon gång på 70-talet och den matchar vi med tidstypiska gäster. Föreningens ständige inspector Tord-Jöran Hallberg har hjälpt oss bjuda in f.d. DATASAAB anställda Sven Yngvcll, nu chcf tor cl;lt;l;lv(lclningel1 på SAABs tlygdivision, h;lr lov;lt hålla torcdrag om datorll SARA, 32 ar Vi har plallerat ha Sven ~om f~irsta forel;is;lre tör att skapa en kro-ol~ t. Viggo Wentzel, sol11 ~onstrucr.lde DAIASAAB D21 (1962), meddelar till vår gl,idje att han också planerat hålla ett foredrag. Eftersom han är yngre på SAAB än Sven Yngvell, föreslår jag att vi petar b1 h;lns föredrag efter Svens. Viggo ser n;irl11;tst forol;impad ut och s,iger "Namen, jag ligger långt tidigare än så i tiden". Viggo blir vår förste föreläsare. Nu har s.g.s. alla gäster anlänt. De äter smorgåsar och yoghurt, som vi kallar l iltlunch. En delegation från Tekniska högskolans andra datorförening Ctrl-C dyker upp och överlämnar en flott jubileumsterminal. Terminalen har senare kommit att tjäna som andra konsol till datorn eLinor. Innan föredragen börjar, begår vi inspektion av Lysators trånga, men trivsamma lokal i källarplanet. Detta besok fh1ns bevarat fotografiskt för eftervärlden. Viggo Wentzels föredrag har rubriken "De Iyckliga teknikåren" och handlar om den tidiga datatekniska utvecklingen i Sverige. Tidsrymden spänner fran 1943 till 196(). Viggo läste Elektroteknik på Chalmers under kriget och var en av Sveriges verkliga datapionjärer. Han var också en av de forsta i världen att använda magnetisk lagring i datasammanhang. Om man får tro honom, var dessa år verkligen Iyckliga för teknikerna. Sven Yngvells föredrag är koncentrerat till SAABs R,ikne Autol11at, SARA, som stod f;irdig 1957. SARA var (liksom I AClT EDB och diu1sk;t DASK) egentligen en vidareutvecklillg av Svcnska Mllematikl11askinnälllndens BESK, som 1953 var snabbast i världen. Liksom BESK var SARA rörbestyckad och hade en ordlängd på 40 bitar. SARA h;ldc ett kiirllnlinne om 2018 sådana ord och ett trun mhlne om 81)~ ord. Mcd klocklrckvensen 71 kllz kullde SARA ut- for;l en addition pa 56 och en multiplikatioll på 364 mikrosekunder. Svenskarna var tidigt duktiga på maglletisk lagring: SARA-balld h;lde enkelfelsrattande kod pa 3/1-tul1ls band. sorn gick med 6() tum sekunden och data lagrades med 30() bit per tum i förnumrerade block av fast längd (61 ord). SARAs hålremsutrustning var liksom senare DATASAABs, av märke FACIT. Avslutningsvis spelar Sven ett band med datamusik från FACIT EDB. Näste talare är Robert Forchheimer, som berättar om Lysators stora projekt på 70-talet, nämligen LYS-16, som var en TV-ansluten hemdator byggd med bitsliceteknik. Ordlängden var 16 bitar och bland programvaran märks en BCPL-kompilator. LYS-16 tillverkades och såldes i byggsats, senare på licens och när professor Erik Sandewalls datalogi-grupp (senare Institutionen för Datavetenskap) bildades, köptes 10 LYS-16 av Lysator. Så är det äntligen dags att avnjuta Lysatorbakelserna och en kopp kaffe. Peter Löthberg är vår siste talare. Han är involverad i det mesta som händer i Stockholms datavärld och berättar om universitetsdatanäten SUNET och NORDUnet samt Stackens nya lokal på KTH. Golvytan i denna är 340 kvadratmeter och kylinstallationen klarar över 400 kilowatt. Imponerande! Alla fyra föredragen finns inspelade på band hos studenternas egen närradiostation Radio Ryd. Några finns också på annat ställe i denna GARB. Den dryga timme, som blir över, används till att få fart på el,inors DEGlet samt att beundra Systemtekniks tredimensionella datorgrafik. Halv åtta har vi tagit oss ner till Ryds Herrgård för att inta en treratters middag, efter vilken våra gäster säger godnatt och beger sig åt respektive håll. Med några undantag, som trots kro nisk sömnbrist inte kan hålla sig ifrån litet tl~ g. I r;mlAl snlAtilllm;lrll;~ blir det video sl;A(illillg i D;lt;lvetellsk;lps semin;lrierum, därr det finll~ storbilds-TV. Även p;~ sön dagen lar det v~rit fllll f~rt i och runl Lysators lokll, mell ;IV n~"oll Inledllillg giek j;sj;ilv miste om det.