Bit-slice processor Den största skillnaden mellan mini- och mikro-datorsystem ligger oftast i programmens exekveringstider. Minidatorer utför ofta likvärdiga program ett 10-tal gånger snabbare än en mikrodator. Speciellt den som arbetar i högnivåspråk besväras snart av trögheten hos mikrodatorsystemen. Inom Lysator har sedan länge funnits ett intresse för byggandet av snabba TTL- maskiner. Främst kanske för att få fram en snabbare LYS-16, men även maskiner som exekverar de pseudo-koder som vissa kompilatorer genererar. T.ex. P-code för Pascal och O-code för BCPL. Den 16-bitars maskin jag byggde som examensarbete, arbetar med kretsar ur AMD:s 2900-serie. AM2901A används i aritmetiska enheten och AM2911 i styrenheten. En 2901 är ungefär likvärdigt med 1 st 74181, 4 st 74172, ett antal multiplexrar samt ett skiftregister. 4 st 2901 ger en ordlängd om 16 bitar. Maskinens instruktionslista definieras upp i mikroprogrammet. Detta är den styrkod som kontrollerar maskinens interna funktioner. Instruktionsorden har på denna nivå en längd av ca 80 bitar. Mikroinstruktionerna styr t.ex. val av aritmetisk operation, kontroll av databussar, statusord, logik för skiftinstruktioner, hoppvillkor mm. Mikroprogramminnet består i denna konstruktion av ett RAM-minne på 1k*80 bitar med accesstid 45 ns. Mikroprogrammet laddas m.h.a. ett 6800-system, vilket ger möjlighet editering och undanlagring av mikroprogrammen. Maskinen är i en första version uppbyggd med standard TTL-kretsar, men kommer efter utprovning att byggas upp med Schottky-TTL. Datorn bör ses som ett utvecklingssystem för mikroprogram, då en mycket stor del av kostnaden hos systemet ligger just i mikroprogramminnet. Färdiga mikroprogram kan efter test brännas in i billigare Fusable-link-PROM, och anvämdas i nya 2900-system. Hans Norberg