LYSATOR Hur kom det sig, vad blev det och vad skall det bli. Av Prof. Ingemar Ingemarsson Eftersom jag en gång tog initiativet till LYSATOR skall jag försöka erinra mig hur det började. Hur uppstår idéer? Svårt att svara på, oftast kryper de fram lika slumpartat men regelbundet som blommorna om våren. En av knopparna ledde till att jag pratade med Kjell Ståhlbom, som då var teknolog på Y-linjen, om att starta någon slags datorförening. För att göra skäl för namnet behövde vi något som liknade en dator. Därför ringde jag till Gunnar Lindström, som då var chef för en känd datorfabrik här i staden. Han var helt med på noterna och lovade att leta i gömmorna efter prylar som inte användes. Resultatet blev över förväntan, man hittade en gammal men (nästan) hel och bra kärra som vi fick. Ett villkor var att Datasaab frånsade sig allt ansvar för prylarna och deras funktion efter leveransen. Detta hindrade dock inte Kjell och hans förhoppningsfulla kompisar att åka till Datasaab och "hjälpa till att bära". Hur det bar (!) sig så återvände de med inte mindre än tre (3) datorer, eller rättare, delar till datorer. De behövde kompletteras och då kom jag att tänka på statskontoret som handlar med alla datorer inom statsförvaltningen. Där borde det finnas en massa gammalt skräp, tänkte jag, och misstog mig inte. Vänliga människor hjälpte oss med att hitta en D21 i Göteborg som höll på att bytas ut. En lastbil hyrdes och lastades med prylar som införlivades med LYSATORs nu ganska omfångsrika samling. Om jag inte missminner mig, fick vi betala 1 krona, dvs det belopp som grejorna var nedskrivna till. Den stora samlingen hårdvara verkade till en början lite handlingsförlamande. I vilken ände skulle vi börja? Så småningom fick entusiasterna maskineriet så pass, att det en luciadag kunde framföra Sankta Lucia. Föreningen växte dock i de till en början lite för stora kläderna och kunde bygga vidare på flera vilda idéer. En sådan kläcktes av Robert Forchheimer och blev LYS-16. Vi vet alla hur det gick. Vad ska man önska sig av framtiden för LYSATOR? Det känns onaturligt för mig att försöka styra verksamheten genom att tycka till från en konstlat upphöjd position. Det enda jag hoppas är att föreningen lika entusiastiskt som hittills ska ta sig an nya idéer som skjuter upp, även om de från början verkar likna ogräs.