Förra året provde vi vuxna på att vandra i fjällen. I år var det även Henrik och Cecilias tur. En skillnad mot året innan var att vi bar med oss tält och sovsäckar. Barnen var så spända på att få komma iväg att vi åkte några veckor tidigare än vi först tänkt. Martin fick en veckas semester hos mormor och morfar.
Vi började resan med att åka nattåget från Motala till Enafors. Därifrån åkte vi taxi (sliten minibuss) till Storulvåns fjällstation. Första dagens etapp var ganska jobbig uppför. Det gick åt en del mutor för att få barnen att komma igång. Väl uppe på fjället gick det lättare. Redan på förmiddagen första dagen fick vi se snö, en ren, ljungpipare och fjällabb.
Andra dagen gick det betydligt lättare att gå. Vi hade sylstationen som mål. Barnen fick riktig fart och gick hela 12 km. Väl framme på sylstationen snubblade vi över en annan familj Hans känner som gått in från andra hållet. Fjällvärlden är inte så stor som man kan tro. Vi tältade vid sylstationen så att vi kunde laga mat inne och spela spel en stund på kvällen.
Morgonen därpå tog vi det väldigt lugnt och kom inte iväg förrän vid 11-tiden. Det började nerför och ganska flackt, sedan blev det uppför. Denna dagen gick vi 6 km innan vi satte upp tältet intill en snödriva med fantastisk utsikt över dalen nedanför. Tyvärr verkade myggen också gilla stället.
Framåt lunch den fjärde dagen var första gången vi behövde regnkläderna. Lunchen åt vi snabbt i regn tillsammans med onödigt många mygg. Efter lunch tyckte Cecilia att det var jobbigt att gå. Då vi hjälpte henne att leta efter druvsocker i jackfickan passade vi på att gallra hennes stensamling. Efter att ha lämnat några kilo sten gick det lättare att gå igen. Den kvällen tältade vi också på ett vackert ställe i närheten av en fors. Tyvärr var det så mycket mygg att det inte gick att vara ute. Vi var ute de få minuter det tog att laga maten, sedan åt vi i tältet.
På morgonen då vi gick iväg hade vi sällskap av myggen ett par timmar, sedan var plötsligt alla mygg borta. På eftermiddagen kom vi tillbaka till Storulvåns fjällstation. Där tog vi in på vandrarhemmet.
Planen för sista dagen var att bestiga Getryggen, 1382 m. Tyvärr var vädret ganska dåligt så Camilla och barnen vände efter att ha kommit kanske halvvägs. Hans fortsatte upp till toppen men såg inte många meter framför sig då.
På eftermiddagen provade Henrik att klättra på fjällstationens klättervägg. Han kom ungefär två våningar upp innan det blev för svårt att hitta någonstans att hålla. För att komma hela vägen upp till gästboken måste man nog ha lite längre armar och ben än Henrik har.
På seneftermiddagen var det dags att åter ta taxin (som nu var en fullstor buss) ner till Enafors och nattåget hem.