Steven Brust: Agyar (1993)

Tor, 254 sidor.

Det här var en ganska annorlunda fantasybok, långt ifrån allt vad trollkarlar och svärd heter. Den utspelar sig i nutid i en amerikansk stad, och det tar ett bra tag innan man ens får reda på vad det är som är fantasyinslaget. Förutom då att huvudpersonen ägnar en hel del av sin tid åt att samtala med spöket som bor i samma hus som han, förstås.

Boken är fristående, ganska tunn, och väl skriven. Vad mer kan man begära?