Brian Jacques: Cluny gisslaren (1986; Redwall)

Bonnier Carlsen, 367 sidor. Översatt av Lena Karlin.

Det här är den första delen i serien om klostret Redwall. På engelska finns det massor med delar, men inte förrän nu har något svenskt förlag börjat ge ut dem.

Cluny gisslaren är i mångt och mycket en klassisk saga med en väldigt tydlig kamp mellan gott och ont. Det som skiljer den lite från de flesta andra fantasyromaner är att man inte ser skymten av en människa genom hela boken. Innevånarna i klostret Redwall är mestadels möss, men där finns även en grävling, ekorrar, mullvadar och andra djur. I klostrets vindsregioner härskar sparvkungen.

Allt är lugnt och skönt tills en dag en vagn dragen av en häst dundrar förbi och man får rapporter om ett stort band med råttrövare, ledda av den illasinnade Cluny. De äldre i klostret känner redan till honom, men de flesta känner mest till honom som någon som man hotar barn med när de inte vill gå och lägga sig eller så -- "Om du inte gör som jag säger så kommer Cluny och tar dig!"

Plötsligt hamnar klostret under belägring och måste börja försvara sig. Innevånarna i klostret har länge levt ett tillbakadraget och fredligt liv och hjälpt djuren i närheten när de behövt läkarvård och liknande. Nu måste man plötsligen tänka på sitt försvar och träna för strid.

Den unge musen Matthias visar sig nu vara mycket modig och han blir en centralfigur i organiserandet av klostrets försvar. Han visar sig ha stora likheter med Martin Krigaren -- den mus som en gång byggde Redwall som en fristad mot all ondska.

I början av boken är vartannat kapitel om vad som händer inne i Redwall och vartannat om vad som händer kring Cluny. Efter ett tag så sammanfaller handlingarna naturligtvis, men till och från är handlingen fortfarande uppdelad i flera spår. I och med att boken är utgiven av Bonnier Carlsen så är nog tanken att en lite yngre publik ska läsa den, men jag är inte säker på att serien är utgiven som en ungdomsserie på engelska. Med tanke på en del scener när Cluny beordrar avrättningar och liknande är jag lite tveksam till det.

Även om man aldrig är rädd för att det ska sluta något annat än lyckligt (det är som sagt väldigt mycket klassisk saga över det hela) så är det trivsamt spännande hela vägen, samtidigt som det är lättläst så det här är en bok som man lätt kan sträckläsa. Det man möjligen kan invända är att Matthias på sina äventyr drabbas av praktiskt taget varenda fara man kan tänka sig. Det verkar lite osannolikt att någon skulle kunna drabbas av så mycket och fortfarande klara sig så bra. Fast å andra sidan är ju Matthias en riktig hjälte (även om han bara är en mus).