Nancy Kress: Maximum Light (1998)

Tor, 255 sidor.

Nancy Kress skriver i Maximum Light om en framtid ett par decennier från nu där medicinsk teknologi står i fokus, det vill säga välkänd Kress-mark.

Handlingen alternerar mellan tre olika personer. Shana Walders är den första vi träffar på. Hon är en ung kaxig soldat som har lite svårt att följa order. Under ett uppdrag får hon se någonting som hon har svårt att tro men trots det berättar om för sina överordnade. De tror henne inte och anklagar henne för lögn i tjänster. Eftersom det inte är första gången hon blir anklagad för liknande saker så blir det tuvan som får lasset att stjälpa när hon strax efter ska utvärderas för att se om hon platsar i den reguljära armén. Hon känner sig orättvist behandlad och försöker få upprättelse.

Shana tillhör den allt mindre skaran ungdomar som finns i världen. Genom miljöförstöring och sjukdom så har fruktsamheten i världen fallit som en sten och det är nu mycket ovanligt att par lyckas bli gravida. Även risken för missfall är stor. På samma gång så har tekniken för att öka livslängden gått framåt, så medelåldern stiger och befolkningspyramiden börjar bli betänkligt eroderad nerifrån. För att uppfylla behovet av någon att älska hos alla de barnlösa par som numera finns så har det uppstått en marknad för svartabörsadoptioner, men till och med den håller på att falla samman eftersom det inte längre finns några barn att uppbringa. De som tidigare sysslade med adoptionen sysslar nu med ännu mer tveksamma operationer.

Nick Clementi är en av alla dessa gamla människor som Shana kommer att tvingas att försöra genom allt högre skatter. Han är läkare och sitter med på det förhör där Shana berättar om vad hon sett. Till skillnad från alla andra närvarande så tror han att det kanske kan ligga någonting i vad hon säger.

Den tredje huvudpersonen är Cameron Atuli, en homosexuell balettdansör som vaknar en dag utan några minnen av sitt tidigare liv. Han inser att hans minnen är borttagna för att bespara honom smärtan av någonting, men att inte veta vad det är han har drabbats av gör honom inte lugn heller.

Till en början är de tre trådarna i handlingen ganska väl separerade men framemot halva boken så knyts de samman och vi börjar kunna få lite grepp om vad det är som hänt egentligen. Nancy Kress är skicklig på att bygga upp en spänning och i god thrillerstil få oss att hela tiden vilja läsa en sida till. Världen hon bygger upp tycker jag också känns trovärdig. Den är lite mer mörk och dystopisk än den vi sett i Beggars-serien, men inte värre än att det känns rimligt.