Dan Simmons: Månens dragningskraft (1989; Phases of Gravity)

Bra Böcker/Wiken, 279 sidor. Översatt av Gunilla Dahlblom & K. G. Johansson.

Man kan lätt få för sig att Månens dragningskraft av Dan Simmons är en science fiction-bok. Så är det inte. Den handlar, som John-Henri Holmberg uttryckte det i sitt tal publicerat i föregående nummer av Månbladet, om "en visserligen exklusiv och liten men dock existerande yrkeskår", nämligen astronauter.

Dan Simmons är en författare som trots att han inte har varit professionellt aktiv i mer än tolv år har hunnit bygga upp ett grundmurat rykte. Han blev först känd som skräckförfattare men har på senare tid även publicerat flera mycket omtyckta science fiction-romaner och vinna ett flertal priser. Med Månens dragningskraft så har han även gett sig in på att skriva "normala" romaner.

Man skulle eventuellt kunna kalla Månens dragningskraft för en nutidshistorisk roman. Den handlar om den stora tomhet som Richard Baedecker, en av astronauterna från Apolloprogrammet, känner inom sig efter att hans engagemang inom rymdfarten har tagit slut. Eftersom det inte står någonstans på boken att det är en biografi av en verklig person så antar jag att det är en fiktiv asteronaut som Simmons skriver om även om det aldrig sägs rakt ut.

Efter månfärden så arbetade Baedecker ett tag på NASA, sedan på ett fristående företag som ägnade sig åt rymdfrågor. Nu har han dock tröttnat på det hela och börjar undra vad meningen med livet egentligen är. Hans liv har på sistone börjat falla sönder mer och mer. Hans fru sedan tjugoåtta har lämnat honom. Hans son, Scott, har rest till Indien för att studera hos en konstig guru. Den ena av hans medastronauter från Apolloresan dör i en flygolycka som verkar ha inträffat i onödan. Den andra säger sig ha fått en religiös uppenbarelse under månfärden -- någonting han aldrig nämnde till sina medresenärer -- och har nu startat en egen religiös sekt. En stad där Baedecker har tillbringat ett par år bestämmer sig för att instifta Richard M. Baedecker-dagen och inbjuder honom till en festival. De har dock missat i sina efterforskningar -- Baedeckers mellannamn är Edgar.

Mer och mer början Baedecker undra vad det egentligen är för mening med alltihopa. Romanen börjar med att han reser till Indien för att försöka övertala sin son att komma hem igen. Sonen är mycket upptagen och träffar bara sin far under ett par korta tillfällen. Baedecker träffar däremot en ung kvinna vid namn Maggie Brown här. Scott har skickat henne för att möta honom vid flygplatsen eftersom han inte har tid att komma själv. Hon följde ursprungligen med Scott till Indien i studiesyfte men studerar inte hos hans guru. Istället blir hon mer och mer ett stöd för Baedecker.

Simmons har verkligen lyckats att åstakomma bra miljöbeskrivningar; i de delar av romanen som utspelar sig i Indien så känns det verkligen som om man vore där och trängdes bland heliga kor och svettdrypande turister. Oavsett vad vad det är som beskrivs så känns det verkligen som om man själv ser hur det ser ut och känner hur det känns. När jag först läste om den här boken så var jag rädd för att den skulle vara tråkig. Det visade sig snart vara fel -- så fel det bara kan bli. Simmons skriver både lättläst och engagerat och är bra på att beskriva personer så att de känns trovärdiga. Boken är bitvis sorglig men utan att vara deprimerande. Det här är en bok som engagerar läsaren -- läs den!