Terry Pratchett: Small Gods (1992)

Corgi, 381 sidor.

Small Gods är, om inte den senaste Discworldboken, så åtminstone den senaste av dem som har utgetts i pocketutgåva. Det första man lägger märke till är att den är den utan konkurrens (än så länge åtminstone) är den tjockaste boken i serien. Jag undrar om det är en tillfällighet eller om det är ordbehandlarsjukan som håller på att slå till. Efter att ha läst den så tycker jag nog inte att den är innehållsmässigt tunnare än de tidigare, men dock lite annorlunda.

Prince Lasgere of Tsort was not a man to mince words. People, yes. But not words.

Small Gods är inte alls så mycket inriktad på snabba skämt och ordvitsar som de tidigare Discworldböckerna. Naturligtvis förekommer det en del som till exempel citatet ovan men inte alls så mycket som tidigare. Om det är en brist eller en förbättring är väl upp till var och en som läser boken att avgöra. Istället verkar det som om Pratchett försöker styra in lite mera på satirspåret. Som man kan ana av namnet på boken så handlar det mest om religion och en del om filosofi.

Brutha (brother) är till en början en ovanligt dum lärling i kyrkan. Han är dock utrustad med en egenhet i det att han har ett perfekt minne. Allting som han ser, om det så bara är i en sekund, kommer han ihåg och kan beskriva. Ganska snart så förändras hans tillvaro när han tilltalas av Om, den store guden. Han har blivit den utvalde. Om, som av någon anledning just för stunden är inkarnerad som en sköldpadda, är inte helt nöjd med sitt val men det verkar som om Brutha är den enda människa som kan höra honom så det är inte mycket han kan göra åt saken. Brutha är inte den utvalde som Om skulle valt att välja, men eftersom han inte har något val så blir det Brutha.

Thoughts always moved slowly through Brutha's mind, like icebergs. They arrived slowly and left slowly and when they were there they occupied a lot of space, much of it below the surface.

Religionen som det handlar om är ganska hårdför och ovanlig på Discworld såtillvida att den förespråkar att det endast finns en gud, Om, och att jorden är rund (!). Ibland har de lite problem att övertala folk hur det skulle gå att undvika att folk ramlar av från undersidan. Kvisitionen med sina in- och exkvisitorer är en av de drivande krafterna inom kyrkan och gör sitt bästa för att undertrycka filosofer med obekväma åsikter. De lägger bland annat ned mycket energi på att få fast den ansvarige för den bok som hävdar att världen i själva verket är platt och bärs fram av en sköldpadda. Till slut får de tag i honom och får honnom att erkänna att han har fel (även om det sista han säger innan han smiter är "men ändock rör sig sköldpaddan").