Stephen King: Gerald's Game (1992)

Hodder & Stoughton, 342 sidor.

Första gången jag hörde talas om Gerald's Game trodde jag att det var någon som drev med mig eftersom den påstådda historien var ganska långsökt. Efter att ha läst den kan jag bara säga att det var i själva verket värre än det från början lät.

Grundstoryn är att Jessie Burlingame och hennes man Gerald har åkt ut till sin avlägset belägna stuga för ett sexäventyr. Väl där vill Gerald sätta fast Jessie med handbojor i sängen vilket han gjort förut, dock mer och mer mot Jessies vilja även om hon inte sagt något till Gerald. När det hela urartat till att Gerald försöker våldta Jessie när hon ligger fastspänd på sängen så sparkar hon honom i skrevet vilket gör att han får en hjärtattack och dör. Alltså: Jessie ligger nu med armarna fastsatta med polishandbojor vid sängstolparna i en ensligt belägen stuga. Hon är naken (ja, naturligtvis bara nästan för att de amerikanska hemmafruarna som tydligen är Kings största läsargrupp inte ska bli stötta får hon ha trosorna kvar) och ingen kommer att sakna dem på ett par dagar.

Med hjälp av denna onekligen lite udda start hoppas King att spänningen ska infinna sig automagiskt. Det enda som infinner sig är en herrelös hund som gnager lite på Gerald och några av Jessies gamla bekantas röster som dyker upp i Jessies huvud och börjar diskutera en händelse i hennes barndom. Den här interndialogen blandas upp med beskrivningar av Jessies mer och mer desperata försök att ta sig loss från sängen. Slutet som naturligtvis är gott som i alla nyare Kingböcker beskrivs av någon för mig obegriplig anledning genom att vi får läsa det oändliga brev som Jessie skriver till den ena av de personer vars röster tidigare diskuterat i huvudet på henne.

Det känns som om den här boken har tillkommit för att förlaget ville ha den, inte för att King ville skriva den. Jag vill inte gå så långt som till att säga att King verkar utsliten riktigt än (till exempel The Dark Tower är för bra för det) men helt klart är i alla fall att kvalitén på det han gör är betydligt mer varierad nu än i början -- eller så är suget från förlaget så stort att han helt har slutat sålla och revidera det han skriver.