Date: Wed, 03 Mar 1999 03:41:36 -0800 From: Ahrvid Engholm Organization: Science Fiction Journalen To: sverifandom@lysator.liu.se Subject: Zine-FAQ 1.0 NYHET: Kulturhuset i Stockholm arrangerar FanzineMässa 12- 13/3! Så det verkar lämpligt med ny version av FAQ:en, som nu får nr 1.0. (Tidigare beta-versioner har kallats 0.9...) ZINE-FAQ - om fanzineutgivning (version 1.0) Denna fil ger info om och svar på vanliga frågor rörande fanzineutgivning. Ämnet belyses ur främst svenskt perspektiv, och utgår från sf-fandomens urgamla fanzinetradition. FAQen (Frequently Asked Questions) publiceras på mailinglistor, läggs på diverse hemsidor, och du är fri att icke-kommersiellt sprida den hur du vill. (Trycker du den på papper eller plast skall jag ha ett medarbetarex!) Zine-FAQ vill slå ett litet slag för fanzines som utges på papper! När jag inte orkar utger FAQen längre skänks projektet till vem som helst som känner sig hugad att uppta staffetpinnen. Som bidragsgivare finns skäl att tacka bland andra Hans Persson (unicorn@lysator.liu.se) och Johan Anglemark (johan.anglemark@bahnhof.se) FAQ:en tar INTE upp sf-rörelsens eller sf:s allmänna historik och bakgrund, majoriteten av fanslangtermer (se Fandboken för det), E-zines, detaljtips om layout, dataprogram för zinemakande, etc. För i varje fall nuvarande format och ambition är E-zines ett alldeles för stort och snabbt föränderligt område att täckas i denna FAQ. I en annan FAQ, Skriva-FAQ (för en sf-skrivarlista, http://www.dang.se/skriva/), finns dock omfattande listning av sf-relaterade E-resurser, samt även många skrivtips. Du är välkommen med idéer och förslag till kompletteringar! --Ahrvid Engholm ahrvid@2.sbbs.se INNEHÅLL: Hur började det hela? Hur framställer man fanzines? Vad betyder det här fikonspråket? Kan jag få tips för mitt debutfanzine? Hur sker distributionen? Varför göra fanzines? Finns fler tips? Var får jag tag på fanzines? Var kan jag läsa mer? HUR BÖRJADE DET HELA? Med "fanzines" menar vi i denna FAQ science fiction- fanzines. Ordet kan uttalas "fa'nsin" eller mer svenskinspirerat "fansi'n"; bägge uttalen förekommer. Det är från sf-fandom fanzinefenomenet kommit, även om det nu finns fanzines för mycket: serier, rockmusik, rollspel, fotboll, med mera. "Fandom" är vad sf-fansen kallar sin rörelse. Sf-historiker anser att The Comet, utgivet av amerikanen Raymond Palmer i maj 1930, var världens första fanzine. På den tiden kallades de "fan-mags", en förkortning av "fan magazine". Ordet "fanzine" lanserades 1940 av den döve amerikanske sf-fanen Louis Russell Chauvenet, också som en förkortning av "fan magazine". (Samtidigt lanserade han termen "prozine", "professional magazine".) Uppkomsten av termen "fanzine" har utretts grundligt av sf-historikern Sam Moskowitz i artikeln "The Origin of the Term 'Fanzine'", Fantasy Commentator, vol 8 nr 3/4, hösten 1995, ISSN 1051-5011 (red A L Searles, 48 Highland Circle, Bronxville, NY 10708-5909, USA). SaM dog våren 1997. Vi sänker våra beanies i vördnad! Det första brittiska fanzinet, Novae Terrae, utgavs 1936. 1954 kom det första svenska fanzinet, Cosmos News, utgivet av Club Cosmos i Göteborg, med Lars Helin, Lars Erik (Gabriel) Setterborg och Hans Sidén i redaktionen. Termen "fanzine" och själva fenomenet migrerade till seriefandom i början av 50-talet, ty en del sf-fans sysslade också med serier, och därifrån har fenomenet sedan spritt sig till exempelvis punkrockarna och andra musikfans. (Musikfansen verkar ibland historiskt okunniga. Stundtals dyker det upp dagstidningsartiklar om fanzines, där det påstås att fanzines är musiktidningar och att fanzinen skulle ha uppfunnits av punkrockare på 70-talet. Fel, fel, fel.) Första ordboksdefinitionen av "fanzine" är från 1961, Webster's Third New International Dictionary of the English Language: "en periodisk skrift skriven och redigerad av science fiction- och fantasy-entusiaster och ofta framställd genom stencilering." (Sid 961, i AE:s övers.) Nationalencyclopedin tar också upp fanzines, korrekt förutom att Cosmos News ges fel titel. Amatörtidskrifter är dock ingen ny uppfinning. Redan en del av 1700-talets svenska frihetstids brokiga utgivning - pamfletter, upprop, angreppsblad, osv - kan säkerligen betraktas som amatörtidskrifter. Skolor, föreningar och enskilda med pengar och tid över har länge utgivit egna tidskrifter. Men det sf-fansen började utge skiljde sig på flera punkter från politiska flygblad, skoltidningar och andra amatörtidskrifter: 1) För det första hade fanzineutgivarna inga ekonomiska eller andra resurser, och var aldrig ens i närheten av att tjäna pengar på det. De ägde inga tryckerier, hade inte råd att köpa utomstående trycktjänster och inga skolor eller rika föreningar i ryggen. 2) För det andra strävade de inte mot professionella tidskrifters utseende eller innehåll, utan utvecklade en egen stil. 3) För det tredje uppstod en kultur i interaktion mellan utgivarna, och mellan utgivare och läsare. Den särskilda kulturen i sf-fandom har till stora delar uppstått och burits av just fanzines. Andra amatörtidskrifter tar rätt mycket betalt om de kan. Medlemsavgiften i en förening brukar innebära att klubbtidningen kostar minimum 20-30 kr/nr. Det är inte ovanligt med t ex rockfanzines som kostar 40-50 kr styck! Andra amatörtidskrifter köper professionellt tryck och försöker efterlikna "riktiga" tidskrifter. Det finns inte heller någon interaktion mellan utgivare av andra amatörtidskrifter; de ignorerar ofta varandra. Sf- fanzineutgivarna bryr sig mycket om själva interaktionen och försöker inte efterapa "riktiga" tidskrifter. Sf-fansens fanzineutgivning är i dag något i nedgång, både i Sverige och utomlands. I Sverige var höjdpunkten under 80- talet. Sedan dess har elektroniska medier i stor utsträckning ersatt fanzinens kontaktskapande funktion. Hur många fanzines som utgivits är omöjligt att säga. I världen är storleksordningen 100 000-tals utgivna nummer. Sverige kom igång senare. Rune Forsgrens Skandinaviskt fanzineindex 1954-1977 listar 1019 nummer för de första 23 åren, totalt ca. 19 400 sidor (namnet till trots är indexets majoritet svensk utgivning). Det blir i snitt 44 nummer per år, vart och ett i mellan dussinet och 200-300 exemplar. En försiktig uppskattning är att det i Sverige utgivits 4-5000 fanzines. (Kan tyckas att den nedre gränsen fyra är onödigt försiktig...) Majoriteten av redaktörerna är mellan 20 och 35 år. Vissa börjar i tonåren och fortsätter tills de dör - enstaka från 30-talets urtid är fortfarande aktiva i USA, exempelvis Harry Warner jr och Louis Russell Chauvenet. Det finns en stark känsla för genrehistoria bland sf-fans, med specialfanzines, konferenser, bokutgivning och föreningar enbart för fandom-historisk forskning. De flesta utgivare är män, men från slutet av 70-talet och framåt har allt fler kvinnliga faneds dykt upp. Fortfarande är de dock i stark minoritet. Mycket som rör sf-fandom och fanzines diskuteras på listan sverifandom-request@lysator.liu.se. HUR FRAMSTÄLLER MAN FANZINES? De tidiga fanzineutgivarna lånade, köpte begagnat eller rent av byggde (!) stencilapparater (duplikatorer, mimeos eller mimeographs). Andra vanliga tryckmetoder var hektograf (en gelatinmassa suger upp färg från ett original, man trycker genom att pressa pappren mot massan), spritstencil ("blåstenciler", vanliga på skolor) och karbonkopiering (karbonpapper varvas med tunna papper och så bankar man hår på skrivmaskinstangenterna; ger max drygt 10 ex). En variant av stencilering var s k elstenciler, där pappersoriginal via en roterande scantrumma etsades in i blåsvarta elstenciler, som sedan trycktes i en vanlig stencilapparat. Det har funnits udda tryckmetoder som Denis Lindbohms "pottografi" eller Roar Ringdahls "rory rull". En bra utställning om kontorstryckets historia finns på Science Museum i London. Stenciltryck var vanligt i Sverige fram till slutet av 80- talet, då det var lätt att få tag på stencilmaterial. Överskottslagret (idag Ö&B) var en viktig källa. Många har fortfarande kvar sina stencilapparater, men det tycks inte längre gå att hitta stencilfärg. Stencilströmmen har sinat. Därför har kontorsoffset och framför allt fotostatkopiering tagit över. Med Internets framväxt har det också börjat komma ut elektroniska fanzines (antingen utsända på E-postlista eller lagda på hemsidor), men i denna FAQ deletas den kategorin. Det bör dock nämnas att sf-fans haft en hel del inblandning i Internet genom historien (SF- Lovers är världens äldsta mailinglista, t ex) och att de inte alls är främmande för teknologi. Rymdskepp och Internet, sak samma! I äldre tid var skickligheten med skrivmaskin och stencilapparat viktig. Man måste komponera sin text i huvudet, för när den väl börjat skrivas ut på en stencil kunde bara små ändringar göras med rött stencilkorrekturlack. Manuellt framräknad rak högermarginal var ett tidsödande konststycke. Idag räknar datorn ut hur högermarginalen skall måttas rakt, men det går att göra i huvudet. Man kunde bli tokig på kuppen, men fanzinen med rak högermarginal blev inte så tokiga. Man måste lära sig att göra illustrationer med stencilpenna (kulspetspenna gick lika bra!) och stencilunderlägg. Lyckostarna ägde "shading plates" för att göra snygga skuggningar. Med träning kunde man göra häpnadsväckande fina illustrationer som ristades direkt på stencilen - ett riktigt konsthantverk! Stencilapparaten krävde också sin fan, för jämn infärgning, rätt tryckhastighet och kanske rent av "slipsheeting" (mellanläggssidor sin hindrar spöktryck). De skickliga stencilerarna var riktiga mimeovirtuoser! Jag blir rörd till nostalgiskt drypande tårar när jag tänker på det. De kunskaper som rör textkomposition och layout är fortfarande tillämpliga idag, när alla ordbehandlar. Denna FAQ kan inte bli en generell handbok i skrivande, redigering och layout, men här är några tips: * Skriv bra svenska. (Eller vilket språk du valt.) Sf-fans är litterära personer som läser och skriver själva - de bryr sig om texten! SAOL och Svenska språknämndens skrivregler är bra att ha i bakfickan (du får ha en stor bakficka). * Använd proper och prydlig layout snarare än vild och experimenterande. Det är inte så originell som du tror att göra "vild" layout. Det har gjorts hundratals gånger. Enkel men snygg layout är lättare att hitta i, lättare att läsa. Det finns gott om böcker om layout. (Men tyvärr blir layoutlitteratur allt sämre, då branschen tagits över av 20- åriga Mac-ägare som tror att layout bör efterlikna dataspel.) * Blanda inte för många typsnitt. Utöver logotyper och konstnärliga rubriker är grundreglen max två typsnitt per sida. Typssnitt bör ligga minst två punkter från varandra i storlek. Kör t ex inte med både 10 och 11 punkters storlek! (Det kan dock funka om det är två olika typsnitt.) * Du behöver inte överanstränga dig! Vanliga rubriker, följda av okomplicerad text går jättebra. Du kan faktiskt skriva ditt fanzine med skrivmaskin om du vill. Sf-fans bryr sig, som sagt, mer om vad texten säger än hur den ser ut. * Försök hitta din egen stil. Du behöver inte kopiera andra eller snegla på professionella tidskrifter. En viktig poäng med fanzineutgivning är att utveckla sig själv, inte att efterapa det som redan finns. * Du skall redigera materialet. Rätta språkfel. Skär bort avsnitt om det behövs av längdskäl. Textredigering är svårt. Du kan utsätta dig för kritik, så var aningen försiktig. * Lätta upp sidorna med illustrationer, linos eller annat. Låt inte likartat material ligga intill varandra. Variera. Dra ett skämt även i ett seriöst fanzine, och var ibland seriös även i ett skämtsamt, fanniskt fanzine. När det gäller tryckningen är tipsen enkla. För offset: hitta en billig tryckfirma och lämna in originalen. För fotokopiering: lägg originalet på glasskivan och tryck på lämpliga knappar. Lämpliga upplagor är allt från 15 till 300 exemplar, men 75 till 150 är vanligast. Sidantal kan variera från 1 till över 600 (världens tjockaste fanzine, Warhoon 28, red Richard Bergeron), men 6 till 30 sidor torde vara ganska normalt. Utgivningsfrekvens kan vara allt från ett nummer vart femte år (som Science Fiction Five Yearly...höll på att säga SF-Forum!) till ett nummer varje vecka (dagszines har även förekommit, under kortare perioder). Någorlunda normalt är 1-3 nr/år. Fanzineutgivare plockar och häftar själva. Och de skriver adresser, viker kuvert, slickar frimärken och postar själva. En del kan övertala vänner att hjälpa till. Man kan förresten undvika kuvertkostnaden genom att vika ett tunnare A4-fanzine till A5 och sätta en häftklammer längst ned (det skall finnas plats för adressen). Billiga tryckfirmor: Ekonomiprint, Dalagatan 31, Stockholm SAAM, Västgötagatan, Stockholm. (Sf-stiftelse, lånar ut sin kopiator mot materialkostnad. Fråga Lennart Uhlin på SF- Bokhandeln, lennart@sfbok.se) Föreningsråd av olika slag kan ofta erbjuda billigt tryck. VAD BETYDER FIKONSPRÅKET? Här är de olika fanzinetyperna: Serconzines = (av "SERious and CONstructive") handlar om sf-litteratur. Noveller, recensioner, artiklar, intervjuer, insändarspalt (hårdare redigerad) Fanniska fanzines = ("fannish fanzines") handlar om själva sf-rörelsen. Dagbokslika redspalter, kåserier, kongressrapporter, vardagshändelser humoristiskt skildrade, parodier, artiklar om sf-fandoms historia, insändarspalt, skämtteckningar Genzines = (av "general contents") kan sägas vara en blandning av sercon- och fanniska fanzines Personalzines = personliga fanzines, mer utrymme för utgivarens personlighet och liv. Som ett längre brev till läsarna Nyhetsfanzines = (eller newszines) har nyheter: böcker, priser, kongresser, författare, fans, osv. Även kortare artiklar, recensioner, intervjuer, etc Oneshots = ("engångsskott") utges med bara ett nummer. Ofta spontant tillkomna när några sf-fans träffas. Ofta tämligen uselt innehåll. Försöker vara roliga, men lyckas sällan APAzines = utges i APAS, mycket kommentarer till andra fanzines i apan ifråga Clubzines = klubbfanzines, officiella organ för sf- klubbar. Ofta ganska seriösa, med en del nyheter, särskilt nyheter om klubben Semiprozines = halvprofessionella fanzines, med bra tryck och högre ambitioner Prozines = professionella sf-tidskrifter Annan användbar terminologi: adzine = annonsfanzine annish = "anniversary issue", jubileumsnummer apa = "amateur press association", fanzinedistributionsklubb, som t ex SFF (se nedan) ayjay = amatörjournalistik (som finns i fanzines) bacover = fanzinets baksida (själva baksidan, inte fanzineuytgivningens baksida!) blitzkrieg = extern snabbaktion för att få ut försenad APA-sändning crudzine = dåligt fanzine deadwood = medlem i en apa som mest är med och tittar på, utan att bidra själv eyetracks = läser du inte försiktigt fastnar dessa på sidorna faned = "fan(zine) editor", fanzineutgivare FAPA = världens äldsta APA, USA:s Fantasy Amateur Press Association startad 1937 fanzineblockader = slika utropas när faneds är sura på varandra fiawol = förkortn "fandom is a way of life", en attityd till fanlivet (motsatsen är fijagh, "fandom is just a ghoddamn hobby") fillo = illustration som fyller ut överblivet sidutrymme (även "illo") kolofon = även redaktionsruta, ruta eller textsnutt där zinets redaktion, adress, osv anges letterhack = person som skriver många LoCs lino = citat eller skämt mellan två linjer LoC = "Letter of Comment", brev med kommentarer till ett fanzine mailing comment = förkortas "m/c", skriftlig kommentar från en faned i en apa till en annan apa-medlems zine minac = av "minimum activity (requirements)"; en del apas kräver att man gör minimum X antal sidor/år för att upprätthålla medlemskap mimeo = av "mimeograph", stencilapparat OE = official editor, APAns ansvarige för att sändningarna kommer ut och redaktör för dess officiella organ, OO proffset = offset - men en riktig faned undviker det! sub = av "subscribe", ibland även "prenna" (av "prenumerera") ToC = Table of Contents, innehållsförteckning trading = när faneds byter prenumerationer med varandra WAHF = "We Also Heard From", om ditt LoC inte publiceras hamnar du i en WAHF-lista väntelista = en del apas har begränsat medlemsantal, och man köar på en väntelista innan man kan komma med "All knowledge is distilled in fanzines" = motto med innebörden att allt som egentligen är värt att veta står i just fanzines På Lysators SF-Arkiv finns sf-fanslangordlistan och uppslagsverket Fandboken. KAN JAG FÅ TIPS FÖR MITT DEBUTFANZINE? En nybörjare ("neofan") har bäst chans att lyckas med ett sercon- eller genzine, eller möjligen ett personalzine. De fanniska fanzinens särskilda stil är svår att behärska till en början. En redaktionell spalt där du presenterar dig passar alltid bra. Det publiceras inte särskilt många sf-noveller i fanzines, så någon sådan kan vara på sin plats. Recensera några böcker du läst. Ha artiklar om saker som intresserar dig. Du behöver inte bubbla "Ursäkta här är jag. Mitt fanzine är säkert jättedåligt, men jag är nybörjare...". Läsarna vet att det är ditt första fanzine, och är ändå förstående och välvilligt inställda. Försök få bidrag från andra, för det blir enformigt om du skriver allt själv. Fråga vänner och andra sf-fans du lärt känna. Den som inte kan skriva kanske kan teckna? En del illustrationer behövs för att lätta upp. Din bästa illustration kör du på omslaget. Det går även att köra omslagslöst också: en logotyp överst på sidan ett och sedan börjar brödtexten meddetsamma. Skämtteckningar är bra, t ex små gubbar med propellermössor (s k beanies), föreställande sf-fans. Bed läsarna skicka brev med kommentarer (LoCs). Till nummer två kan du börja med en LoC-spalt! Betänk upphovsrätten. Du får inte ta material hur som helst utan att fråga om lov. Text bör du aldrig stjäla (det finns undantag för citaträtt, utgången copyright osv), men det händer att faneds lånar illustrationer ur andra fanzines. Illolån kan det ses mellan fingrarna med så länge konstnären är sf-fan. Man bör ett bra namn på fanzinet. Man kan anknyta till rymd eller sf (Komet, The Planet, Star Stuff, Cosmos Bulletin, osv), eller vetenskap och teknik (Makromegas, Omikron, Spektra, osv) eller litteratur och debatt (-Review, -Forum, -Journalen). Man kan ta ord eller begrepp ur kända sf-verk (Ansible, Foundation) eller ord som anknyter till fandom (Roscoe, Beanie, Zapgun, osv). Eller så kan man hitta på något fullständigt galet och irrelevant, som t ex Tredje Guiden Till Fördold Makrobiotisk Kunskap eller Någon Gång Måste Det Komma Ett Fanzine Som Heter Så Här eller Vem Är Vem i Eslövs Parkförvaltning. Tänk igenom namnvalet, för namnet är ditt främsta skyltfönster. Folk som bara får höra talas om ditt fanzine kommer att höra namnet först av allt! Det har förekommit många knäppa, fantasilösa, ansträngda fanzinetitlar, men du behöver inte ställa dig i just den kön. HUR SKER DISTRIBUTIONEN? Posten är allmänt hatad inom sf-rörelsen för att man ständigt höjer portot. Posten tycks hata små tidskriftsutgivare! Men tyvärr är Posten nödvändig för att skicka ut fanzines. Man kan bilda en förening och skicka med B-föreningsbrev. Eller man kan skicka som B-brev. (A-brev är dyrare men kommer fram snabbare.) Ett hemligt tips är att om man gör ett fanzine på 105 gram, så behöver man kanske inte sätta på porto för nästa viktgräns (250 gram). Det kommer fram ändå utan protester. Om du har tid att gå runt, posta på flera olika lådor. Om du har otur kanske posten har italiensk vecka för den enda låda du valt; man lägger undan dina med stor möda framsvettade sidor i en hög och tittar ointresserat på den länge innan man överväger att eventuellt skicka den vidare. (Ständigt stegrande porto betyder alltså ständigt sämre service. Finn logiken!) Privata postdistributörer har i varje fall i huvudstaden fått dåligt rykte. Posta nu - det kommer fram år 2000! Envisa rykten gör gällande att posten fortfarande, distribuerar pappersförsändelser. Någonstans mellan stället för postsouvernirer och båset för biljettbeställning kan du på ditt lokala postkontor hitta aktuella portotabeller. Förresten, när reklambladen för rabattfrimärkena kommer - skaffa så många som möjligt och köp på dig rabattmärken! (Dem du inte använder skickar du till mig!) Du bör vara fanzineläsare ett tag innan du utger ditt första fanzine. I zines du läser hittar du ofta adresser, som du kan sända ditt fanzine till. Många fanzines sänds ut mot "det vanliga" ("the usual"), vilket betyder att visat intresse ger ex. Visay intresse är LoCs, penningbidrag av valfri storlek, material att publicera, brev med returporto, eget fanzine i byte ("trade" eller "swap"). Folk har iofs sänt galna saker - som kretskort ned blinkande lampor! - för att visa intresse, men håll dig till det litet mer ortodoxa. Du bör alltid erbjuda provnummer mot returporto. Du kan ha en prenumerationsavgift i botten (10-15 kr/nr), men vänta dig inte alltför stor anhopning av prenumeranter (såvida du inte arbetar väldigt länge och ihärdigt med prenumerantvärvning). De som är riktigt aktiva i fanzinevärlden föredrar "det vanliga". Trade-begreppet har blivit en smula förvirrat med åren. Skall en som utger fem fanzines om året sända alla gratis till den som utger ett vartannat år? Skall ett taskigt oneshot på två sidor räknas som rimlig trade för ett snyggt serconzine på 64 sidor? De som publicerar sig någorlunda ofta med ungefär lika tjocka fanzines finner inga principiella svårigheter i att bedriva trading. I övriga fall får man känna sig fram. (Observera att underlåtenhet att erbjuda trade kan reta den som anser sig berättigad därtill. Ett potentiellt minfält!) Det är vanligt att man skickar fanzines även till läsare i övriga nordiska länder. Skriver man på svenska kan de läsa det. (Och vice versa.) När du besöker klubbmöten och sf-kongresser skall du inte försumma chansen att dela ut ditt fanzine - utan att berika postverket. (En stor fördel!) Det förefaller inte vara särskilt framgångsrikt att lägga ut fanzines för försäljning i butiker. I praktiken säljs inte så många. Det blir mest ett sätt att skylta med fanzinet. Du kan ju också pröva att begära kulturstöd för ditt zine; det glädjer säkert kulturnämnden som skrattar gott åt din ansökan. (Fanzines är "underground", definitionsmäsigt. Statens kulturmedel är bara för det etablerade och ofarliga och tråkiga. Så är det.) Du bör recensera andra fanzines i ditt eget, och du får därmed se ditt fanzine recenserat i andra. Din adress sprids och du kan nå nya läsare. Du kan gå med i en APA ("Amateur Press Association"). I Sverige finns främst SFF (Sveriges Fanzine Förening) med drygt 70 medlemmar. För den måttliga medlemsavgiften får du skicka ut dit fanzine gratis i SFF:s sändningar, som kommer varannan månad. Tyvärr verkar det som att man får en aning dåligt med läsarrespons på zines som går ut med SFF. Kostnaden? Skriver du ut något på datorn du ändå har, kopierar upp det på jobbet och skickar ut med SFF kostar det bara SFF-medlemsavgiften (under 100 kr). Om du offsettrycker ett fanzine på 20 sidor i 100 ex kan det kanske gå på 10 kr/ex, plus 3:50/ex i porto. Har du stencilapparat och lyckas hitta stencilfärg kan du pressa ned tryckkostnaden till 1:-/ex. Bara för att ge dig en liten uppfattning. VARFÖR GÖRA FANZINES? Det finns många tänkbara svar på frågan. Men det handlar om att man vill uttrycka sig, utveckla sig och nå kontakt med andra. Många fanzines har avsnitt som utgör dagboksfragment eller redaktörens tankar om livet, universum och allting. Det är ett bra sätt att få utlopp för tankar att göra ett litet fanzine och sprida det i vad som trots allt är en ganska begränsad krets. Man kanske vill skriva noveller eller dikter eller matrecept och få andras synpunkter? Då passar ett fanzine. Fanzineutgivning har en mycket stor utvecklande potential. Man får anledning att under en tid som är några dagar eller veckor tänka på ett projekt som sträcker sig längre in i framtiden än tio minuter. Man lär sig planera och skriva och layouta och kanske teckna. Fanzineutgivning kan vara litet av en plantskola. Idag i Sverige sitter flera dussin personer som är journalister, författare, förlagsredaktörer, tecknare, kulturskribenter, recensenter, producenter, med mera - som började sin bana i sf-fanzines. Zine-FAQ:ens författare hr A Engholm är ett exempel. (Och, såg jag inte någon av de andra i TV härom dagen?) Kontaktskapandet är viktigt. Man lär känna andra - som gillar sf till och med! Man kanske brevväxlar och syns senare på en kongress. Över huvud ger fanzines bredare kontaktytor. Ofta är det skärpt folk i fanzinesvängen: jag menar, det är ju en bra start att kunna läsa och skriva utan att röra på läpparna. Någon som har, t ex, detaljerade synpunkter på en nästan okänd sf-författare från 40-talet är rimligen inte helt blåst. (Eller det är kanske just vad han är?) Sedan är det KUL att göra fanzines. Att sitta sent på natten och hacka på ett tangentbord. Att hitta på saker att skriva om. Att skriva det! Att få brev. Att göra teckningar på rymdskepp. Att få läsa andras recensioner av ens mödor. Att delta i de allmänna debattvågorna. Att upptäcka att man kan göra sådant man trodde man inte kunde. Att skämta. Att träta. Det kanske inte är allra roligast att häfta papper och slicka frimärken, men - det slinker också ned. Inom fanzinevärlden kan man också bli Big Name Fan (BNF) om man är riktigt energisk utgivare i minst ett år. (Det brukade vara tio år, men kraven har sänkts...) Man får egoboo (=känsla av tillfredställelse över väl förrättat fanvärv) och blir kändis - i fandom i alla fall. Man blir plötsligt någon! FINNS FLER TIPS? Teresa Nielsen Hayden (tnh@panix.com), amerikansk faned, har följande tips om fanzineutgivning, av något äldre datum (få stencilerar numera, t ex; kommentarer av AE): 1. Always save copies of your correspondence. 2. Lots of white space and big pull-quotes make it look like you have to manipulate the readers to get them to look at your text at all. Smaller type, tight margins, and small text-specific illustrations give the impression that you had so much wonderful stuff this issue you couldn't quite fit it all in. (A principle used to good effect, IMO, in the early days of Spy.) 3. You have to have a letter column. 4. You have to edit your letter column. 5. An article that you can still bear to look at after reading, editing, stencilling, proofing, correcting, proofing again, mimeographing, and collating it, is worth publishing. If you're bored by the time you're stencilling it, the readers will be bored when they read it. 6. Rounded lettering guides look friendlier than the squared-off kind. (AE: hon talar om runda rubriktypsnitt.) 7. Six or fewer sheets, two staples. Seven or more sheets, three staples. But not always. (This is a Serious Fannish Issue, and subject to dispute.) (AE: Två häftklamrar är vanligast. Har man få sidor duger en häftklammer uppe i vänstra hörnet.) 8. Good text always beats mediocre illustrations. 9. Assume you'll have to write the first issue yourself. 10. Nobody wants to hear about Why This Issue Is Late, unless something so interesting happened to you that you'd want to write about it anyway. 11. You'll get more reader response if you mention the people on your mailing list whenever appropriate. (This is also a Disputed Issue.) 12. Means of reproduction matter far less than ease and swiftness of production, readability, and frequency of issues. Use whatever works best for you. 13. If fiction is good enough to publish, some magazine will buy it. Fanzines are not fiction prozines with training wheels. The only exception to this rule is fiction of professional quality which for some other reason cannot be sold to a professional magazine. (AE: Traditionellt kör inte svenska fanzines många noveller, så man kan gärna köra något utan att det känns dumt.) 14. The single easiest way for potential readers to decide they're not interested in your publication is by having you tell them so. Don't do it. 15. Whenever possible, make your contributors look witty and intelligent. VAR KAN JAG FÅ TAG PÅ FANZINES? Science Fiction Journalen, nyhetsfanzine, Ahrvid Engholm, Renstiernas Gata 29, 116 31, 8 nr/60:-, kontant i ett kuvert (64 kr till pg 436 32 00-9 går också) SFF-Bulletin, organ för Sveriges Fanzine Förening, 6 sändningar, 75:-, 435 54 28-6, SFF; ordföranden Lennart Uhlin, Högsätrav 22 5tr, 181 58 Lidingö kan ge mer info Spektra SF, organ för Skandinavisk Förening för SF, Box 3273, 103 65 Stockholm Minotauren, horrorfanzine, Richard Beghorn, Tollare Folkhögskola, 132 42 Saltsjö-Boo Månblad Alpha, organ för Linköpings SF-Förening, c/o Tommy Persson, Rydsvägen 180A, 582 48 Linköping Pötzine, personalzine, Staffan Vilcans, Skäftingebacken 5 1tr, a63 67 Spånga Kring Aftonlampan, klassiska horrornoveller, Jan Reimer, Nordmannav 30, 224 75 Lund Folk och fans i landet Annien, personalzine, Anna Åkesson, Studentv 34, 752 34 Uppsala WYZIWYG, serconzine, Jonas Ahlberg, Lefflersg 4A, 416 71 Göteborg Munin, serconzine, Hans Persson, Domareg 8, 586 63 Linköping Fantastiskt Novell Magasin, noveller, Bo Stenfors, Gudmundsv 5B, 182 61 Djursholm Counterclock, personalzine, Wolf von Witting, Lakeg 8, 133 41 Saltsjöbaden Algernon, norsk serconzine, utges av föreningen Aniara, Box 103, Blindern, N- Oslo 3 Proxima, danskt serconzine, utges av föreningen SF- Cirkeln, red Niels Dahlgaard, Bredahlsvej 15 4th, DK-2500 Valby Enhörningen, svenskspråkigt finskt serconzine, Ben Roimola, Alleg 156A5, SF-261 00 Åbo VAR KAN JAG LÄSA MER? The Immortal Storm, av Sam Moskowitz, om amerikansk sf- fandoms historia fram till början av 40-talet All Our Yesterdays, av Harry Warner jr, dito 40-talet A Wealth of Fable, av Harry Warner jr, dito 50-talet * Then, av Rob Hansen, historik över brittisk sf-fandom # Tre fandoms och en fjärde, av Bo Stenfors, dito svensk fandom # The World of fanzines, av Fredic Wertham, en utomståendes syn; författaren utskälld i seriesammanhang, men till fanzines visar han sig mycket positiv (om än fåkunnig) Skandinaviskt fanzineindex 1954-1977, av Rune Forsgren, fanzinebibliografi The Enchanted Duplicator, av Walt Willis och Bob Shaw, om Jophans äventyr för att hitta den förtrollade duplikatorn på vilken han skall utge det perfekta fanzinet *# Skandifandom I och II, av Ingvar Svensson, två sf- årsböcker från 60-talet med artiklar, ordlistor, statistik, etc The SF Encyclopedia, red Nicholls/Clute, sf-uppslagsverk, har litet om fandom * Fancyclopedia I och II, uppslagsverk över sf-fandom, från 40- resp 50-talet. Version I av Jack Speer, version II av Dick Eney # The Neofan's Guide, av Bob Tucker; introduktion till (amerikansk) sf-fandom. Har kommit i flera upplagor och bör gå att hitta #? Fandboken, av Ahrvid Engholm (kan också beställas för diskett plus returporto); fortfarande betaversion men ca. 500 K långt # "Före Internets diskussionsgrupper fans fanzines", av Ahrvid Engholm, artikel i SvD, Under Strecket, 13/6 1997. # * bör finnas i aktuella upplagor; # finns på nätet. Resten är nog svårt att få tag på (försök skaffa kontakter i sf- fandom som kan låna ut eller ordna fotostatkopior).