Tillbaka till huvudsidan. Till Karis berättelse.

Augusti-semester i Sverige 2001.

Lördagen den 11 augusti

Avfärdsdag. Har jag fått med mej allt? Usch, sån resfeber. Kommer i alla fall iväg efter att ha sprungit runt till grannarna med den sista informationen om vår semester och det sista ur kylen. Färjan ska gå klockan fyra och planen är att dra iväg direkt till Lake District i norra England för att uppleva detta område under söndagen. Tyvärr kommer färjan inte iväg förrän en timma senare. Pratar med några norska knuttar på parkeringen som jag delar bord med på färjan. Färjan kommer inte till Holyhead förrän klockan sju och det har börjat regna, så jag hoppas att familjen Hanbury/Robertsson är hemma så jag slipper regnet och strulet att försöka hitta ett B&B i Lake District sent på kvällen. Egentligen hade jag tänkt hälsa på dem på vägen hem och de blir lite förvånade att jag kommer redan. Jo, de är hemma och jag är välkommen. Passerar deras affär i Fourmilebridge på vägen. De har ägt den i ett halvår nu så jag har inte haft en chans att se den förut. Alla i familjen är glada att se mej även om de är trötta efter dagens arbete. Tur för dem att jag ätit ordentligt på färjan. Det blir bara lite smörgåsar på kvällskröken.

Söndagen den 12 augusti

Trevlig slö morgon. Det småregnar lite så jag har inte bråttom med frukosten. Bestämmer mej för att ge mej iväg trots duggregnet vid elva-tiden. Duggregnet besvärar mej inte så mycket på de stora snabba vägarna. Svänger av motorvägen vid Chester för att få lite lunch och ta "genvägen" genom Liverpool för att se lite annat än bara motorväg. Nu märks regnet mera och jag måste åka med öppet visir. Det går bra i de här låga farterna. På vägen upp ur Mersey-tunneln pajar bakbromsen. Jag har märkt att jag behövt pumpa med bakbromsen så jag gissar att det är läckage på bromssystemet. När jag stannar kan jag bara bekräfta detta. Köper bromsvätska men det är för regnigt för att kunna fylla på. Nåja, frambromsen funkar ju. Motorvägen norrut från Liverpool är hårt trafikerad och regnet har blivit riktigt häftigt. Visiret immar på ideligen och jag bestämmer mej för att åka småvägar för att slippa bli påkörd bakifrån. Den alternativa vägen tar mej norrut så sakteliga. Mycket krokig väg som säkert skulle vara rolig om vädret var bättre. Ser konturerna av bergen i Lake Distrikt mellan regnskurarna. Det är nog vackert här ibland. Kommer till Penrith mot kvällen. Tänk, en hel dag för en transportsträcka på bara 34 mil. Jag är dyngsur eftersom mitt gamla goretex-ställ börjat läcka, så jag kostar på mej ett hotell för att kunna få en chans att torka upp igen. Hittar en indisk restaurant. Indisk mat i England är aldrig fel.

Måndagen den 13 augusti

Ännu en slö morgon. Kommer iväg halv elva. Det regnar inte så jag tar vägen över bergen mot Newcastle för att få lite roligt efter missen med Lake District. Men tyvärr är molnen låga och när jag kommer upp en bit så är molnen dimma, riktigt tät dimma med sikt under 50 meter. Vägen är fin och utsikten är säkert fantastisk, en annan dag. Lite kämpigt att bara ha frambromsen.

Kommer så småningom till Newcastle. Har lite tid och irrar runt för att hitta en MC-butik som kan tänkas ha en ny tankväska. Den gamla håller på att falla i småbitar efter flitigt användande i drygt 10 år. Ingen har sådana specialsaker i lager. Kommer till Färjeläget i god tid för att kunna fixa bromsen i lugn och ro. Fyller på olja och försöker lufta systemet. Det är mycket ledningar på ett bromssystem med ABS. Hittar en nippel som ser ut att vara den rätta. Jag har prisat BMW förut för att man kan göra den mesta servicen själv med bara ett fåtal verktyg, bland annat en kombinerad fast nyckel på 10 och 13 mm. Men den här luftningsnippeln är på 11 mm! Antagligen för att man inte ska pilla på den. Så jag går runt bland de andra knuttarna på parkeringen och frågar om någon har en 11 mm nyckel. BMW-åkarna jag frågar har aldrig öppnat sina verktygssatser. En HD-åkare har en skiftnyckel som han är överlycklig över att få låna ut den till en BMW-åkare. Jag sväljer gliringarna och lyckas fixa bromsen. Känns skönt att ha två bromsar igen. Det är värt all smädelse. Jag blir precis klar när det är vår tur att borda färjan.

Det är många HD på färjan. Det har tydligen varit en stor träff i England. På färjan blir jag placerad bredvid en Buell (en HD ombyggd till en racer-maskin). Ägaren ser ut att vara mycket förtjust i den och ser ut att kunna vara mycket farlig mot den som kommer för nära. Jag är nervös när jag surrar min MC och ser till att den absolut inte kan välta mot Buellen, utan hellre mot den K1200LT (BMW's svar på Goldwing) som står på andra sidan. Går upp till hytten och tar en dusch innan jag går ut på soldäck för att se när vi lämnar Newcastle. De har Tuborg på färjan. Härligt att få riktig dansk öl till skillnad mot den Carlsberg som finns i Irland. Jag möter ett norskt par som åker en Triumph med sidvagn och pratar mycket med dem under överresan.

Tisdagen den 14 augusti

Färjan kommer till Kristiansand prick nio på förmiddagen, precis enligt tidtabell. Resan har varit lugn så jag behövde aldrig vara orolig för motorcykeln. Dagens etappmål är Tønsberg där jag ska hälsa på Lasse och Anne. Men de tar inte emot förrän framåt kvällen så jag har gott om tid på mej att åka de härliga slingrande vägarna längs kusten. Det är otroligt vackert i kustvikarna i det soliga vädret. De norska vägarna är lika härliga för MC-åkande som jag minns dem från min förra norgeresa. Jag njuter storligen och kommer till Tønsberg vid femtiden och blir mött av Lasse. Hans vägbeskrivning ledde mej rakt till deras hem en bit utanför byn. Jag blir mycket avundssjuk när Lasse visar huset. Det ligger så vackert vid en havsvik med en rejäl trädgård. Tyvärr jobbar Anne natt så jag får inte träffa henne. Men hon ringer för att hälsa och ber mej stanna en dag till. Jag tackar gladeligen ja.

Onsdagen den 15 augusti

Lasse har tipsat om lite intressanta vägar runt omkring. Det blir en dagstur upp i bergen som leder mej upp mot Rjukan. Vädret är soligt och vägarna härliga. Kommer av en slump längs den gamla Rjukanbanan, en järnväg som slutar med en färja sista biten mot Rjukan. Träffar några knuttar som föreslår en väg tillbaka från Rjukan över fjällen. Mycket trevligt förslag, men tyvärr kommer jag lite sent tillbaka till Lasse och Anne.

På kvällen tar de mej med in till Tønsberg centrum för lite guidening och en matbit på en favoritrestaurant nere vid kajen. Mycket trevligt.

Torsdagen den 16 augusti

Anne hade redan åkt till jobbet när jag vaknade. Tog farväl av Lasse och gav mej av norrut. Härliga vägar igen fast landskapet planar ut när jag närmar mej svenska gränsen. Hittar en stuga på en camping i Elgenes. Campingen är helt dränkt efter ett åskväder som dragit över. Hittar en pizzeria. Usch va dyrt mat är i Norge. Åskvädret kom tillbaka under kvällen. Riktigt otäckt.

Fredagen den 17 augusti

Upp tidigt. Har tittat ut en väg via Trysil som ser trevlig ut på kartan. Tyvärr är det ganska platt trots berg i närheten. Kommer till Orsa Camping vid tretiden och checkar in till BMW-klubbens årsträff. Jag tycker att jag är tidigt ute men det är redan full fart. Mycket hälsande på gamla kompisar. Det blir en del förvecklingar när de tror att jag flyttat tillbaka. Kvällen bjuder på grillning med musikalisk guidening runt Siljan med ett spelmanslag där alla är knuttar.

Lördagen den 18 augusti

På förmiddagen hängde jag med en utflykt runt Siljan. Vi gjorde stopp här och var och ledaren berättade om bygden. Vi besökte dalahästfabriken i Nusnäs. Eftermiddagen bjöd på årsmöte. Kul att se vilka som är nyckelfigurer nu för tiden.  Middag på kvällen med levande musik. Jag försökte hålla mej borta från musiken så jag kunde höra dem jag pratade med. Det var ju därför jag kommit hit. Fast jag blev indragen till scenen i pausen för att ta emot en jätte-dalahäst som målats speciellt för den här träffen. Hasse Björkman som var träfforganisatör och prisutdelare sa att han inte riktigt visste vilken kategori jag skull få hästen för, men han ville dela ut den till mej för det var så roligt att få en så långväga deltagare. Jag tog gärna emot den som "längsta färdsträcka" för det hade jag aldrig lyckats få något pris för när jag bodde i Linköping.

Söndagen den 19 augusti

Sent avsked som vanligt från träffar. Det är många man vill säja hej då till. Nåja, jag är ju på semester. Kommer iväg vid elvatiden. Tar en bakväg runt Siljan för att komma på lite vägar jag inte åkt förut. Sen blir det raka vägen ner mot Karlskoga där jag försöker hitta Solveig Olsen som vi träffade i Brasilien. Kan inte klandra henne för att inte vara hemma när vädret är så härligt. Fortsatte ner mot Linköping via Askersund, Mariedamm och favoritvägen mellan Godegård och Tjällmo. Den vägen håller fortfarande gott underhållningsvärde för knuttar. Kommer fram till Roger men ingen Kari syns till. Men hon dök upp lite senare på kvällen. Vi bytte semesterberättelser långt inpå natten. Det blir mycket prat när tre personer som varit med om mycket möts.

Måndagen den 20 augusti

Långsam morgon. Gick till tandvårdscentralen i Ryd och träffade Solveig. Sedan handlade vi mat för veckan. Måste ju handla ostbågar, kaviar och dillchips. Det märktes att det varit en hård vecka så det blev till att sova middag en god stund. På kvällen besökte vi Tomas Ahl. Det var länge sen vi sågs så det blev mycket prat om allt möjligt.

Tisdagen den 21 augusti

Besök hos Ingrid. Sedan fortsatte vi ner mot stan och tittade på det nya biblioteket. Kari och Roger och jag skildes åt. Jag gick ner till Nexus för att hälsa på Tomas igen och för att hälsa på alla andra jag känner på det företaget. Sen blev det shoppingrunda på stan för att få tag på allehanda nödvändigheter som inte går att få tag på i Irland som Herrgårdsost hos Norins, öronproppar och henna åt Kari. Hennan fick jag slänga  när jag kom tillbaka eftersom Kari fått höra att det är cancerframkallande. På kvällen besökte vi familjen Gimstedt.

Onsdagen den 22 augusti

Dags för att köpa nya MC-kläder. Ut till Hjulsbro och Nifa för att se vad de har. Jag vet att de har Rukka och det märket finns inte i Irland. Jovisst hade de kläder i min smak och min storlek.  Vidare ut till Karléns i Jägarvallen för att se om han har en tankväska och tid för en pratstund. Helt otroligt så stod det en sån väska som är just till min MC på bordet mitt fram. Jag som letat så efter en i Irland. Det blir mycket prat om ditt och datt. Sen gav jag mej ut på en tur igenom Kinda och Ydretrakten, ett glatt återseende. Kom till Väderstad och stannade till vid Scama för att se om Thomas Adamsson är inne. Tyvärr hade han gett sej iväg på jobb bara några minuter tidigare. Fortsatte hemmåt via Västra Harg. En trevlig tur, fast mc-byxorna känns lite för små. Kom hem till Roger lagom tills det är dags att ge sej av igen. Vi gav oss av till T1 där vi bodde förr för att hälsa på Hans-Erik och Madde och deras lilla Johanna.

Torsdagen den 23 augusti

Åker ner till Nifa igen för att försöka byta byxorna till en större storlek. De är vänliga och jag åker därifrån med byxor som känns mycket bättre.  Efteråt åkte jag till Sveroks kansli för att hälsa på Chrisp och Molle. Det blev mycket prat om allting så det blev inte så mycket tid över till att se mer av Östergötlands natur. På kvällen gav vi (Kari, Roger och jag) iväg till Skäggetorp för att hälsa på Hasse och Marie.

Fredagen den 24 augusti

På morgonen gick jag upp till högskolan för att hälsa på de kompisar som jobbar där och se hur det ser ut idag. Jag pratade länge med Ingemar Ragnemalm och Almut Herzog.

På kvällen åkte vi till Vikingstad där Magnus och Pernilla bor med sina barn Joel och Hanna.

Lördagen den 25 augusti

Dags för den traditionsenliga minigolfen med Tomas Ahl. Den här gången kunde minsann inte Kari ställa till med något bus för hon stannade hemma. Hon försökte skylla ifrån sej, men vi tror att hon var rädd att förlora. Nu blev det walk-over istället. Fast vi firade inte med att stila på Vallas minigolfbana utan tog en sväng på stan. Vi stannade till vid Bosses glass och fortsatte upp i trädgårdsföreningen innan vi hamnade hemma hos Tomas. En fridsam dag i solen.

Söndagen den 26 augusti

Dags att ge sej av till Västergötland. Vinkar av Kari och drar sedan på mej MC-kläderna och ger mej iväg mot Mariestad. Kommer fram lagom för att hinna duscha av mej resdammet innan det är tid för mor och mej att ge oss av till Töreboda för att hämta upp Kari. Vi kommer hem och gör vad vi brukar när vi kommer till föräldrahemmet: äter och pratar.

Måndagen den 27 augusti

Mera prat, mat och pyssel. På eftermiddagen åker vi till Lyrestad för att hälsa på mormor. Hon är på väldigt gott humör och vi pratade länge och tittade på gamla bilder från släkten. Kul att få se mamma som barn och alla släktingar man aldrig träffat men hört mycket om.

Tisdagen den 28 augusti

Ännu en slö dag med mat, prat och mer mat innan vi gav oss iväg på besök till lillebror Tord, sambon Eva och Natalie. Jag vågar skriva lille bror för Natalie var noga med att se vem som var stor och liten bror.  Tord var liten på alla håll. Det är nog första gången. Jag skyller på för mycket mat hos mamma. Jovisst ja, vi blev ju väl gödda här också. Natalie höll igång oss för fullt, inte alls rädd för främlingar. Tänka sej att en liten Natalie kan trötta ut fyra vuxna så.

Onsdagen den 29 augusti

Resdag igen. Nu var det dags att ta sej till Göteborg för att hälsa på Thomas och Elisa Olsen och deras nyfödda dotter Isabella. Jag var lite orolig om jag skulle hitta för vägbeskrivning bestod mest av "höger" och "vänster" och inte så mycket landmärken. Men det gick jättebra utan några fel. Det var trevligt att se hur familjen bor nu efter sitt bröllop i Brasilien. De verkade ha det så bra så. Isabella var förståss i centrum hela tiden.

Torsdagen den 30 augusti

Dags för avfärd med färjan västerut och hemmåt. Sa ett sömnigt hejdå till familjen. På färjan träffar jag en Andy, en engelsk knutte med svenska skyltar på bågen. Det var lite lustigt att träffa honom när jag är svensk och har irländsk skylt på min båge. Vi hjälptes åt att surra och bestämde att ses på soldäck senare. I kojen träffar jag James, en engelsman till som pratar god svenska. På soldäck träffar jag och  pratar jag med Billy, en amerikan från Skottland som också pratar svenska. Det blir bara konstigare och konstigare. Andy dyker upp och vi parkerar i färjans pub. James dyker också upp framåt kvällen. Vi pratar om allt möjligt och har en mycket trevlig dag och kväll.

Fredagen den 31 augusti

Träffar Andy igen vid frukosten. När vi skiljs åt byter vi adresser och jag ger honom min sverigekarta med noter om bra mc-vägar så att han ska kunna njuta av alla vägar jag har njutit av. Tyvärr har Andy punka på framhjulet. Antagligen har ett av spännbanden klämt åt ventilen lite för hårt. BMW's punkalagningssats kommer till god nytta. När spännbanden är borta och ventilen sitter på plats är det bara att fylla hjulet med kolsyre-behållaren. En behållare räcker för att fylla hjulet tillräckligt för att vi ska komma av färjan och till närmsta mack. Det verkar inte vara något allvarligt fel på däcket så vi ger oss av söderut. Andy ska ner till Leicester så vi slår följe och jag får god hjälp att ta mej ut ur Newcastle.  Vid Leeds drar jag västerut mot Wales. Det blir motorväg hela tiden för jag vill komma fram till Holyhead så fort som möjligt. Kommer dit vid 6-tiden och träffar Susan och Fenton i deras affär. Susans mor Sheila och Alwyn, en god vän till familjen kommer förbi när jag är där.  Pratar med alla en god stund och ger mej av mot deras hem medans affären stänger ner. Jag bråkar en stund med barnen innan det blir matdags. Blir bjuden på lammkotletter och mint-sås. Sen ger vi oss av ner till pubben för att träffa fler av de lokala vännerna.

Lördagen den 1 september

Ger mej iväg tidigt för att komma med morgonfärjan. Det passar bra för familjen ska ut på diverse uppdrag och startar också tidigt. Träffar ett engelskt knutte-par på färjan och tipsar dem lite om vad som är sevärt i Irland. Hjälper dem sen att ta sej ut från Dun Laoghaire och snabbt upp på motorvägen vid Ballinteer. Kommer sen hem till Kari lagom till lunchdags.

Summering

Det var en tuff färd till Sverige. Men det var värt det att få komma tillbaka och uppleva mc-vägar därhemma. Det kommer nog att bli av någon mer gång.

Det var ett speciellt sätt att dela på oss under sverigesemestern. Men syftet var ju att träffa så många vänner som möjligt, och det har vi ju gjort. Stort förlåt till alla vi inte hann med eller missade på vägen.

Tillbaka till huvudsidan. Till Karis berättelse.