Det här är ett brev jag skickade till Pia Kinhult (m), 2004-06-04: Problem med IP-patent Jag är bekymrad över moderaternas inställning till patenterbarhet av datorprogram, algoritmer och affärsmetoder, så kallade IT-patent. För ett par dar sen pratade jag med Nina Frödin i Solna centrum, och hon föreslog att jag skulle kontakta dig. Tidigare regler, och även internationella konventioner om patent och upphovsrätt, säger klart att datorprogram skyddas på samma sätt som litterära verk: upphovsrätt. Det europeiska patentdirektivet är också ganska klart på den här punkten, men trots det har det europeiska patentverket beviljat uppskattningsvis 30 000 IT-patent, 3000 nya varje år. Hur giltiga dessa patent verkligen är idag, i verkligheten, varierar nog från land till land. I USA är situationen annorlunda, det är inga tvivel om att IT-patent är giltiga, och de tillämpas också i verkliga rättsfall. Både patent och upphovsrätt är monopol som samhället ger till en uppfinnare eller författare för en begränsad tid. Men där slutar likheterna. Patent ger monopol på användning av en idé, medan upphovsrätt ger monopol på ett visst uttryck för en idé. Det kan låta abstrakt, men ur praktisk synvinkel är den avgörande skillnaden att med upphovsrätt så har man alltid rätt till det man själv har skrivit, och omvänt, man har aldrig rätt till det någon annan har skrivit. Låt oss titta på situationen för ett par år sedan, när programvarupatent var närmast okänt. Om jag skriver ett datorprogram, och ser till att inte kopiera andras kod, så har jag rätt att ge ut, sälja eller ge bort resultatet av mitt arbete. Om någon annan skriver ett liknande program, dvs använder liknande idéer som i mitt program, men skriver koden själv från scratch, så kan jag inte hindra honom från att ge ut det. Användarna kan köpa det program som passar dem bäst, för att det är bäst, billigast, eller det program som deras grannar och arbetskamrater använder. Det här har fungerat bra i åratal, och det känns inte alltför långsökt att säga att det varit en förutsättning för utvecklingen av datorer och datorprogram. Programvaruföretag som är stora idag, till exempel Microsoft, växte upp i en miljö utan patent, och kunde fritt låta sig inspireras av idéer i andras program. Microsoft, oavsett vad man tycker om deras affärsmetoder idag, blev framgångsrika genom att skriva program som var bättre eller billigare än konkurrenternas, och bättre för kunder och användare. Om vi tillåter patent på datorprogram ändras situationen. Idén är att den som först kommer på en idé, och skriver ett mer eller mindre bra datorprogram som använder idén, ska kunna hindra konkurrenter från att göra bättre, billigare och användbarare program som gör liknande saker. Föreställ dig att IT-patent varit vanliga och giltiga för tio-tjugo år sen. Då hade nog fått hålla oss till Word Star och Multiplan; när Microsoft utvecklade MS Word och MS Excel, så hade de som ägt patenten till idéer som man använder i ordbehandlings- och kalkylprogram kunna kräva tillräckligt med licensavgifter från Microsoft för att hindra dem från att sälja MS Word och MS Excel till ett attraktivt pris. Och om man kan bli av med sina konkurrenter genom att utnyttja patent, så har man förstås mindre behov av att vidareutveckla sina produkter för att kunna konkurrera med kvalitet och användbarhet. Utveckling av datorprogram är ganska annorlunda mot till exempel tillverkningsindustri och läkemedelsindustri, där patentsystemet fungerar ganska bra. * Ett datorprogram kan använda hundratals olika idéer, som är sammanfogade till en fungerande helhet. Detta till skillnad från till exempel ett läkemedel, där en produkt är relaterad till högst en handfull patent. * Det är vanligt att man med en relativt låg utvecklingskostnad kan ge ett stort värde för kunden. En kostnad för patentansökan (ungefär 500 000 kronor, enligt EPO) eller för en kompetent patentavdelning är inget större bekymmer för ett läkemedelsföretag med utvecklingsbudgetar i miljardklassen. Men för ett mindre företag som utvecklar program på konsultbasis för en utvecklingsbudget i storleksordningen 500 000 (tre manmånader), så är det en effektiv broms på utvecklingen. Det är intressantare att jämföra med litteratur. För både programvara och litteratur, så är den dyra och tidsödande delen av skrivandet/utvecklandet inte att komma på nya idéer. Det jobbiga är ett hantverksmässiga arbete, att sätta sina idéer i ord, och pussla ihop sin berättelse eller sitt program så att alla delar hänger ihop i en fungerande helhet. Och när man skriver, så låter man sig inspireras av vad andra har skrivit tidigare, vilket är en förutsättning för att man ska kunna göra ett bra jobb. Man kan inte patentera "kriminalroman i skolmiljö" eller "roman med en magisk ring som gör bäraren osynlig" eller "att i ett litterärt verk använda magiska varelser karaktäriserade av att de är osynliga utom för betraktare som bevittnat någon närståendes död". Ok, det kanske inte låter som tekniska uppfinningar, men när vi vill läsa böcker med hjälp av en datorskärm så är det ju tekniskt... Det europeiska patentverkets praxis, och EU-kommissionens patentförslag är väldigt likt. Man säger att interaktion mellan ett datorprogram och en dator (en teknisk apparat) gör att datorprogrammet eller åtminstone all intressant användning av det, till en teknisk process, och därmed patenterbar. Det är en väldigt ytlig betraktelse, som helt bortser från det vägande av fördelar och nackdelar som måste ske när man överväger att skapa statligt sanktionerade monopol. IT-patent är användbart för större företag och organisationer för att platta till mindre konkurrenter och skaffa sig monopol. Viktväktarna äger till exempel ett patent "Process for controlling body weight", USA patent nummer 6 663 564, som bland annat patenterar formeln kalorier fett (gram) kostfiber (gram) -------- + ----------- - ---------------- 50 12 5 som kan användas för att beräkna antalet viktväktarpoäng i en maträtt (jag tror viktväktarna använder en något annorlunda formel i sin svenska verksamhet). Nästan vilken tioåring som helst kan skriva ett program som räknar ut poäng enligt den här formeln. Men om man lägger upp ett sånt program på sin hemsida, så kan man vänta sig ett brev som det på : It has come to our attention that you have developed and sell software downloads on the www.palmgear.com website that utilize our trademarks and patent. The WWCalc-Calculator and Journal on PalmGear.com makes use of our patented POINTS® process for calculating the value of foods by means of a patented formula, which has been given patent protection in the United States Patent Office and elsewhere. [...] Law Department Weight Watchers International, Inc. Det här gör att IT-patent också medför inskränkningar på yttrandefriheten, vilket jag tycker är riktigt otäckt. Viktväktarna har, genom patentsystemet, fått ett monopol på datorprogram som räknar ut viktväktarpoäng, och de säljer förstås också egna dyra miniräknare med inbyggt viktväktarpoängfunktion. Är det en sån "fri marknad" vi vill ha? Eller tror vi det vore bättre för samhället i stort om vi hade konkurrens även i den här nischen? Ett annat lite storskaligare exempel: Microsoft har ganska nyligen börjat bygga upp en patentportfölj. Bland annat äger de patent som är relaterade till filformatet i nästa version av MS Word (eller om det redan finns med i den senaste släppta versionen). Tricket här, är att man genom att patentera någon detalj i sitt filformatet kan se till att det inte går att skriva kod som läser MS Word-filer utan att inkräkta på deras patent. Tidigare har det varit svårt för konkurrerande ordbehandlingsprogram (Openoffice, Staroffice, Abiword, med flera) att läsa filer genererade av MS Word. Men med IT-patent blir det inte bara svårt, det blir också olagligt. Patent blir ett vapen som Microsoft kan använda för att försvara sin dominerande ställning. IT-patent är kanske bra för stora företag. Frågar man Ericsson om de vill ha IT-patent, så säger de att visst, det vill vi ha. Men frågar man Ericsson om de vill ha monopol på nästan vad som helst, så är det klart att de svarar ja. Det kan inte vara ett tillräckligt skäl för staten att skapa ett nytt monopol åt Ericsson. Jag antar att jag inte behöver säga så mycket mer om nackdelarna som ett monopol medför både för datoranvändare och konsumenter, och för mindre företag. Och för IT-patent är nackdelarna så stora att det inte finns någon samhällsnytta i monopolet. Petitionen mot IT-patent, på petition.eurolinux.org, har över 300 000 underskrifter, inklusive att stort antal små och mellanstora företag, bland andra svenska mysql, och några stora, som det tyska affärssystemsföretaget SAP. När förespråkare för IT-patent säger att "industrin" vill ha och behöver IT-patent, så menar de att en handfull mestadels riktigt stora företag vill ha det. För alla företag som är mindre än IBM så ger IT-patent en ny stor riskfaktor för verksamheten, utan att ha några fördelar. Bernard Runge på SAP skriver bland annat (se http://swpat.ffii.org/news/03/juri0617/index.en.html#sap): SAP has suffered a lot from US patents on what under this directive would probably be called "computer-implemented inventions with a technical contribution in their inventive step". SAP has grown big by copyright, and being imitated was never seen as a major problem. We do not need protection by patents but rather protection from patents. Det är betydligt mer representativt för IT-industrin än Ericssons åsikter. Vad de absolut flesta IT-företag behöver är inte utökat patentskydd, de behöver ett skydd mot risken att bli utpressad av större patentinnehavare. Till sist, vad behöver man göra? Det absolut viktigaste är att stödja EU-parlamentets tillägg från omröstningen i september förra året, och de tre viktigaste av tilläggen är: 3a. Member states shall ensure that data processing is not considered to be a field of technology in the sense of patent law, and that innovations in the field of data processing are not considered to be inventions in the sense of patent law. 5a. Member States shall ensure that the production, handling, processing, distribution and publication of information, in whatever form, can never constitute direct or indirect infringement of a patent, even when a technical apparatus is used for that purpose. 6a. Member States shall ensure that, wherever the use of a patented technique is needed for a significant purpose such as ensuring conversion of the conventions used in two different computer systems or networks so as to allow communication and exchange of data content between them, such use is not considered to be a patent infringement. I 3a sägs klart att den traditionella tolkningen av TRIPS ska gälla: datorprogram ska skyddas med upphovsrätt, inte patent. 5a säger att publicering (som verkligen är upphovsrättens domän) inte kan stoppas av en patentinnehavare. Och till sist, 6a, som ser till att interoperabilitet (till exempel mellan MS Word och Openoffice) fortsätter att vara lagligt. Ett liknande undantag finns redan i upphovsrättslagstiftningen. Sen kan man argumentera om andra åtgärder, som ändrad skyddstid, bättre handläggningsrutiner på det europeiska patentverket, etc etc. Men det är sekundärt. Vi *måste* stoppa IT-patent nu, för om det går igenom, så får vi den amerikanska situationen, och det kommer att ta många årtionden att ändra tillbaka, om det alls är möjligt. Jag är beviken över att moderaterna, både i den svenska EU-nämnden och i europaparlamentet, stött EU-kommissionens förslag om i praktiken obegränsad patenterbarhet, och jag tror det är ett misstag. Jag hoppas du kan sätta dig in i frågan, och se till vad som är bra för mindre företag och utvecklare, och för samhället i stort. Moderaterna brukar ju vilja prioritera valfrihet, konkurrens, och goda villkor för företag, och det är mycket det det handlar om här. Det finns förstås mer att säga. Hör gärna av dig om det är något du undrar. Några ord om mig själv: Jag har programmerat i en eller annan form sedan tonåren. Jag har examen från Y-linjen på Linköpings Tekniska Högskola, och har jag jobbat som utvecklare och säkerhetsexpert på ett par olika IT-företag: Roxen Internet Services, Streamserve och EHAND. För närvarande är jag doktorand i reglerteknik på KTH, med reglertillämpningar mot nätverk och telekommunikation . Med vänlig hälsning, /Niels Möller