Medelvärde: Ett av de vanligaste statistiska måtten är medelvärdet som är ett lägesmått som visar var mitten av alla observationer ligger. Betecknas med x-bar.
Median: Ytterligare ett lägesmått, skillnaden från medelvärdet är att man istället för att räkna ut mitten sorterar man alla observationer i ordning och tar sedan ut det mittersta (eller medelvärdet av de två mittersta). På så sätt kan man undvika problemet med extrema värden som skiljer sig avsevärt från mängden, vilka kan påverka att medelvärdet orimligt mycket. Betecknas med Md.
Standardavikelse: Är ett sätt att beräkna värdenas spridning, ofta används också variansen vilken är standardavikelsen upphöjt till två. Betecknas med lilla sigma. Används när man ska räkna ut konfidensintervallet (se nedan).
Konfidensintervall: Används för att beteckna inom vilka gränser en viss parameter varierar med en viss säkerhet, ofta 95%. Används t ex för medelvärde och regressioner.
Korrelation: Med korrelation mäts sambandet mellan två eller flera variabler. Metoden som används kallas "least-square" och betecknas med r. Korrelationen varierar mellan -1 och 1, där 0 innebär att det inte finns något samband och -1 eller 1 att sambandet är totalt. Om korrelationen är negativ är också riktningskoeficienten för medelinjen negativ och tvärtom. Korrelationen beror dessutom av antalet observationer varför man omvandlar det till en normalfördelad sannolikhet. Denna betecknas p och varierar mellan 0 och 1. För att ett samband ska anses vara säkert måste p vara mindre än 0.05. Det finns ytterligare en vanligt korrelation, Spearmans rangkorrelations koefficient. Denna används när minst en av variablerna inte är mätt med en proportionelig skala (se fett vs. vikt). Detta innebär att man kanske inte vet om någon säker nollpunkt och/eller att variabeln består av klasser.
Regression: Regression är starkt sammankopplat med korrelation och man får med regression ut hur en variabel beror av en eller flera. Detta fås i form av en funktion som är en medellinje mellan de olika observationerna. Det finns flera typer av regressioner. Den vanligaste är linjär regression, vilket innebär att man får en linjär funktion. Ofta använd är också polynomial regression, alltså att funktionen innehåller minst en term med en högre exponent än ett. En tredje vanlig typ är multipel regression, vilken jämför fler variabler än två.
t-test: Jämför två variabler för att se om deras normalfördelningar skiljer sig åt. Värdet fås i form av en sannolikhet som betecknas p. Denna varierar mellan 0 och 1 och måste vara mindre än 0.05 om de två variablerna ska anses vara signifikant skilda eftersom det då är 95% sannolikhet att värdena skiljer sig åt.
Medelvärde, median, standardavikelse, konfidensintervall, korrelation och regression fungerar som ovan.
Rayleighs test: Används för att testa om en korrelation är signifikant. Bygger på korrelations koefficienten och antalet observationer. Är mellan 0 och 1 och ska var under 0.05 om korrelationen ska anses vara signifikant.
Gå till kapitel-menyn genom att trycka här.
This page has been accessed Cirkulär statistik
Cirkulär statistik innebär att det behandlar riktningsvärden, t ex kompassriktningar. I det här arbetet används det för att undersöka samband rörande bons riktning. Alla metoder som presenteras nedan förklaras noggrannare i Batschelet (1981).
RXML parse error: This tag doesn't handle content.
| <accessed>
| <spider>