6. Sammanfattning

6.1 Varför just Scientologikyrkan?

En fråga jag ställde mig var varför det var just Scientologikyrkan som blev inblandad i internetkriget. Jag menar att svaret står att finna i hur kyrkan finansierar sin verksamhet. Det sker främst genom försäljning av böcker, kurser och auditeringar, vilket jag beskrivit utförligare i kapitel tre. Den grundläggande boken "Dianetics: The modern Science of Mental Health" säljs i stora upplagor även till icke-scientologer. Kyrkan har även en rad dotterbolag som genererar vinster. Den absolut viktigaste inkomstkällan är dock att kyrkans medlemmar hela tiden köper nya böcker, kurser och auditeringar.

Scientologikyrkan har ju faktiskt själv rätt tydligt angivit att just ekonomiska motiv ligger bakom deras domstolsstämningar. Jag har svårt att tänka mig någon annan New Age-grupp eller etablerad och traditionell kyrka som argumenterar i termer av "trade secrets" om sina kurser eller "copyright" om sina heliga skrifter. Tvärt om skulle jag nästan vilja säga; många kyrkor använder istället Internet för att göra sina heliga skrifter offentliga. Så finns exempelvis väldigt många av de gamla kristna urkunderna tillgängliga (i engelsk översättning) via servrar hos Vatikanen och olika amerikanska universitet.

Hur kan kyrkans finanser spela roll för Internetkriget? På två sätt skulle jag vilja påstå:

  1. För det första får ju alla nyfikna och intresserade som söker information på Internet en starkt kritisk och negativ bild av kyrkan om de läser alt.religion.scientology. Härigenom riskerar kyrkan att förlora potentiella medlemmar och därmed även inkomster. Som svar på detta har kyrkan numera flera egna www-servrar med eget informationsmaterial anpassat för intresserade nybörjare.
  2. För det andra och det som är den största skadan för kyrkan är att medlemmar som redan är inne i kyrkan kan läsa OT-materialet "gratis". Inom kyrkan får man inte i förväg veta vad kurserna innehåller, hur långa de är eller hur de är upplagda. Det finns ingen "ångervecka" i efterhand om man inte är nöjd med en kurs. Särskilt auditeringsomgångarna kan bli hur långa och kostsamma som helst, man vet ju inte från början hur många engrammer ens thetaner bär på. Om man nu som scientolog står i valet och kvalet inför en OT-kurs kan man nu kontrollera stora delar av materialet gratis via Internet. Kyrkan riskerar naturligtvis att scientologer inte tycker att kurserna är värda de höga kursavgifterna. Bara OT I-nivån kanske kostar 15.000 kr idag. Kyrkan befarar att man kommer att förlora inkomster och kanske även medlemmar. Det är för att skydda sig mot detta som kyrkan idag spårar upp och stämmer sina kritiker och avslöjare inför domstol.

6.2 Copyright eller Freedom of Speech?

Domstolarna har ställts inför stora problem när Scientologikyrkans olika mål tagits upp. Den delen som handlar om copyrightintrång är inte självklart avgjord till kyrkans fördel. Man har rätt att citera copyrightskyddat material utan tillstånd. I den akademiska världen är det en självklarhet, jag har använt mig av den principen i den här uppsatsen. Liknande regler används i USA, "fair use under the copyright convention". Gränsen för "fair use" är inte riktigt knivskarp: Erlich hade kopierat totalt 154 sidor och det ansågs vara för mycket. Men när Lerma publicerade Fishmandokumenten? Eller när The Washington Post citerade 46 ord ur samma dokument? Eftersom de är bevismaterial vid rättegång i amerikansk domstol är de lagligen offentlig handling - men kyrkan hävdar att de ändå äger copyrighträttigheterna till materialet. Får man publicera dem eller inte? Frågan är ny och ovanlig, inget prejudikat verkar finnas. I USA pågår för tillfället tre olika rättegångar som brottas med den frågan, men inget slutligt utslag har kommit ännu. Vid en rättegång i Holland blev utslaget att publiceringen inte stred mot några copyrightlagar inom EU-området. När kyrkan går till domstol hävdar de även att OT-materialet utgör "trade secrets", affärshemligheter, och att kyrkan har tagit ekonomisk skada av att materialet blivit offentligt. Vid samtliga tre rättegångar i USA har domarna preliminärt beslutat att kyrkan inte kan hävda att materialet är hemligt. Fishmandokumenten anses vara allmänt känt, dels är det ju som sagt offentlig handling sedan en rättegång 1993, dels finns det tillgängligt på flera hundra olika ställen på Internet.

Varför fortsätter då Scientologikyrkan med sina stämningar när utslagen inte säkert går deras väg? Många menar att kyrkan inte längre i första hand hoppas på fällande domar, utan att deras primära målsättning är att skrämma kritiker och internetföretag till tystnad. En av rättegångsdomarna i USA skriver i ett utlåtande att "the court is now convinced that the primary motivation of RTC ... is to stifle criticism of Scientology in general and to harass its critics". Stämningarna mot The Washington Post och samtliga internetföretag är numera ogillade av domstolarna, medan Erlich och Lerma väntar på sina rättegångar.

6.3 Ny kunskap via Internet?

Kan man då använda Internet som kunskapskälla vid studiet av Scientologikyrkan? Tillför Internet ny kunskap som inte finns tillgänglig i andra källor? Ja, absolut. Det som i första hand tillförs är kunskaper om OT-kursernas innehåll. Delar av detta material redovisas i kapitel fem. Jag har inte hittat Fishmandokumenten publicerade i bok- eller tidskriftsform, det enda jag känner till som finns "på papper" är de 46 citerade orden i The Washington Post från den 19 augusti 1995.

En finess med Internet är att man faktiskt kan komma i direktkontakt med de inblandade via e-mail. Vill man intervjua Erlich, Lerma, Fishman eller Kobrin kan man alltså skicka dem ett e-mail och hoppas på svar. Några av dem har även egna hemsidor där man kan läsa deras version av internetkriget.

Den del jag kallar "personliga erfarenheter" i kapitel fem är väl kanske inte unikt för Internet utan kan anses likvärdigt med stoff man kan hitta i andra källor som boken "Manipulering pågår".

6.4 Internet som källa

Hur kan man lita på att ex. Fishmandokumenten är äkta? En god indikator är att Scientologikyrkan så ihärdigt vill förhindra publicering av dem. Historien runt dokumenten (rättegång etc.) förefaller trovärdig och kan därför också indikera äkthet. På varje dokument står dessutom domstolens diarienumrering angiven, ex. "US District Court, Central District of California, Fishman Case No 91 - 6426 HLH (Tx)" - så man kan säkert kontrollera denna källa precis som vilken annan källa som helst.

När det gäller Scamizdatdokumenten kanske man skall vara försiktigare med att använda dem som källa - det enda sättet jag kunnat kontrollera ev. äkthet är mot Fishmandokumenten. Då har det i och för sig stämt bra överens, men hur är det med de scamizdatinlägg som man inte kan verifiera mot någon annan källa?

Mina källor "Forbes Article", "Spotlight - Scientology" och "WIRED 3.12: - alt.religion.war By Wendy M. Grossman" är egentligen bara elektroniska varianter av "riktiga" tidskriftsartiklar som jag hämtat via Internet.

Internet kan vara till fin hjälp i jakten på källor genom de utmärkta sökfunktionerna som finns tillgängliga. Om man tillämpar normal källkritik anser jag att man kan ha god nytta av Internet som källa för sin akademiska forskning.