Integritet betraktas inte som något självklar rättighet i dagens informationssamhälle. Det är tvärtom så att de tekniska möjligheterna att övervaka, smygläsa, föra loggfiler och generera register har minskat vår kontroll över hur personliga uppgifter sprids och används. Individernas rätt till personlig integritet har ersatts av en företagens äganderätt till de personliga uppgifter om oss som förekommer i deras register. Det kan tyckas vara en paradox att informationsteknologin medfört att vi förlorat kontrollen över vår personliga information.

En första förklaring är att vi användare inte är medvetna om integritetsproblemen. Förhållanden som vi tror är våra privata angelägenheter visar sig inte alls vara det.

• Vi tror att vårt personliga lösenord som vi anger när vi loggar in på arbets-platsens dator garanterar att ingen annan kan ha tillgång till våra personliga filer. Så är det inte den som är systemansvarig kan läsa vilka filer den vill.
• Vi tror att vår e-post är skyddad eftersom vi måste ange ett lösenord för att kunna läsa dem. Så är det inte den som är systemansvarig kan läsa vilka brev den vill.
• Vi tror att ett e-postbrev är utsuddat för alltid när vi trycker på delete-knappen. Så är det inte kopior av brevet kan finnas kvar på mailservern.
• Vi tror att vi är anonyma när vi navigerar omkring på Internet eftersom vi aldrig avger vårt namn eller e-postadress. Så är det inte många uppgifter om oss genereras automatiskt i kontakten mellan browsern och internetservern.

En andra förklaring är att de som är systemansvariga inte är medvetna om integritetsproblemen. Förhållanden som de tror bara är företagets interna angelägenheter kanske inte alls är det.

• De tror att bara för att det är tekniskt möjligt att övervaka e-posten gör att det är bra och försvarbart att göra det. Så är det inte frågan om övervakning har moraliska implikationer som kanske inte är tydliga för systemansvariga och chefer.

En tredje förklaring är att de företag som handlar med mailinglistor inte är medvetna om integritetsproblemen. Förhållanden som de tror endast är deras egna affärsange-lägenheter kanske inte alls är det.

• De företag som handlar med mailinglistor eller säljer uppgifter om kunder ur sina register tror att det rör sig om vilka varor som helst. Så är det inte försäljning av personliga uppgifter kan kränka de registrerades integritet.
• De företag som använder spioncookies tror att de gör de registrerade en tjänst genom att de registrerade bara hamnar på just de mailinglistor som stämmer med deras intressen. Så är det inte risken för att registren kommer att innehålla uppgifter som upplevs som integritetskränkande av de registrerade är mycket stor.

Många menar att de tekniska utvecklingen har sprungit ifrån etiken. Det förefaller vara en riktig beskrivning. De som utvecklar informationsteknologiska system och de som beslutar om användningen av dem verkar inte vara medvetna om de även handskas med etiska frågeställningar.

The ethics of being online, using tools such as email, and infusing of information technology into our lives /are/ among the most important ethical issues of our time.

[Mason 1995, sid 55]

Eftersom informationsteknologin har etiska implikationer bör man även betrakta den ur ett etiskt perspektiv. Det kanske till och med är så att man därmed skulle hitta lösningar på integritetsproblemen. Men hur skall man kunna förena etik, IT och integritet?

Ett problem i den debatt som förekommer är att integritetsförespråkare och IT-företagare hämtar argument ur två skilda etiska skolor. Det konsekvensetiska och det rättighetsbaserade etiska perspektivet är inte helt förenliga. Dock kan de två perspektiven förenas i vissa s.k. normativa principer. De två viktigaste normativa principerna som kan tillämpas på integritetsfrågan är principen om autonomi och principen om informerat samtycke.

Dessa två principer är bra utgångspunkter för en etisk övervägning. Man bör ställa sig frågor som: hur det går med de anställdas autonomi om man inför övervakning av företagets e-post? Påverkas de registrerades autonomi om jag säljer uppgifter om dem vidare till andra företag? Innebär principen om informerat samtycke att man måste inhämta de anställdas samtycke till övervakning? Måste de registrerade samtycka om jag vill sälja en mailinglista skapad ur mitt kundregister?

En lösning som tillfredsställer både integritetsförespråkare och IT-företagare kan vara att man tillämpar principen om "implicit informerat samtycke". Principen går ut på att de registrerade får ett brev där de informeras om att de förekommer i registret. De registrerade ges möjlighet att förhindra att just deras personliga uppgifter säljs vidare eller används för andra ändamål än registrets primära syfte. Om man inte besvarar brevet tolkas det som ett underförstått godkännande av företagets alla användningar av registret.

Det kan dock ta lite tid innan etik, integritet och IT utgör en harmonisk enhet (om det nu någonsin kommer att ske). Informationsteknologin är en ny utmaning för etiken, för vår förståelse av vad som är rätt och gott, för vad som är möjligt och vad som är önskvärt.

We should expect organizations and individuals to make mistakes, to do the wrong thing at the wrong time, with some frequency. Why? Because so many ethical situations involving IT are different from those of the past, offering new opportunities for both right and wrong action, and calculating consequences can be so difficult.

[Laudon 1995, sid 33-39]

Svårigheterna att förena etik, integritet och IT kan illustreras av att till och med sådana organisationer som i sig rymmer hög etisk kompetens, som Linköpings universitet, ännu inte har utarbetat några etiska riktlinjer när det gäller de anställdas IT-användning.