Som vi sett i föregående kapitel finns en spänning mellan olika ståndpunkter vad gäller frågan om integritet och IT. Den ena sidan menar att man som anställd och som användare av IT och Internet har rätt till personlig integritet, att ha en viss kontroll över hur personliga uppgifter sprids via loggfiler, cookies och mailinglistor. Den andra sidan hävdar företagens ståndpunkt att det finns starka ekonomiska skäl att samla in, sälja och använda detaljerade informationer om individer. Ekonomiska skäl används också för att försvara övervakning av anställdas användning av arbetsplatsens datorer. Båda sidor anser sig säkert ha rätten och etiken på sin sida. Hur kan det komma sig att uppfattningarna om vad som är etiskt riktigt skiljer sig så diametralt?

Det finns två etiska huvudinriktningar: en teleologisk och en deontologisk. Den teleologiska, eller konsekvensetiska, skolan menar att frågan om en handling är rätt eller inte besvaras av vilka konsekvenser den får. En handling är rätt om den har övervägande goda eller nyttiga konsekvenser. Man kan formulera det som att "det goda" eller "det nyttiga" prioriteras framför "det rätta". Den deontologiska skolan däremot menar att konsekvenserna inte spelar någon roll. Vad som är en rätt handling finns redan definierat i form av dygder eller rättigheter. Det rätta prioriteras före det goda.

En viktig förutsättning för att kunna fungera som en "moralisk agent" är att man verkligen har frihet och självständighet nog att välja det man vill. Om ens handlande omgärdas av alltför många regler, lagar eller order från överordnade minskar ens möjlighet att utöva sin moraliska förmåga. Med att vara en moralisk agent följer att man är ansvarig för sina handlingar och att man skall kunna ange rationella skäl för sitt handlande.

En moralisk agent, en person eller en organisation, är alltså någon som reflekterar över sitt handlande och vilka konsekvenser det får. En moralisk agent undersöker vilka handlingsalternativ som finns och väljer det som är fördelaktigast, gärna med stöd från någon moralisk princip eller teori. Man måste som moralisk agent även reflektera över vilka konsekvenser ens handlande får för andra, vilket hindrar en från att bli alltför egoistisk.

3.1 Integritet i ett konsekvensetiskt perspektiv

När ett företag bestämmer sig för att börja använda elektronisk övervakning av sina anställda menar man säkert sig ha goda skäl för detta. Det kan vara så att produktiviteten inom företaget sjunkit sedan man skaffade uppkopplingen mot Internet. Man kanske anser att företagets telefonkostnader är för höga. Man kanske misstänker att en anställd avslöjar företagshemligheter via e-post. Vi tänker oss att företagsledningen resonerar utifrån vad som är nyttigt och fördelaktigt för företaget; man har alltså ett konsekvens-etiskt perspektiv. När vi står inför ett val skall vi alltså fråga oss vilket alternativ som medför störst nytta för alla parter som påverkas av vårt val.

Vilka parter kan tänkas vara inblandade i ett sådant beslut av företaget? Det är ju inför dessa som företagsledningen är ansvariga för sina handlingar och skall kunna ange rationella argument för sina val. För ett företag kan man tänka sig följande parter: dess anställda, aktieägare, kunder, leverantörer, kommunen där de har verksamhet, statliga myndigheter, samhället i stort och till och med dess konkurrenter. Det kan vara nödvändigt för företaget att identifiera parternas intressen i företaget och rangordna dem efter hur mycket de påverkas av beslutet .

Man kan nästan ställa upp en tabell för att beskriva hur man skall resonera utifrån ett konsekvensetiskt perspektiv i en valsituation. Man bestämmer vilka handlingsalternativ som finns och undersöker sedan vilka framtida för- och nackdelar varje alternativ ger. Det moraliskt riktiga valet är det alternativ där fördelarna har störst övervikt.

Vilka svagheter kan då finnas i ett konsekvensetiskt resonemang? Vilka etiska överväganden återstår för företagsledningen när den väl kommit så här långt i sin beslutsprocess?

• För det första är det svårt att klart definiera vad "nytta" är eller hur nytta skall mätas och värderas. Det är alldeles för lätt att man bara betraktar den ekonomiska nyttan av ett beslut. Om företagsledningen meddelar de anställda att "hädanefter kommer alla telefonsamtal ni gör att avlyssnas" sjunker säkerligen telefonkostnaderna för företaget. Aspekter som inte kan mätas i ekonomiska termer, som t.ex. personlig integritet, riskerar att helt falla bort i resonemangen.
• Det konsekvensetiska perspektivet saknar egentligen viktiga etiska begrepp som rättvisa och rättighet. Även om företagets beslut att införa elektronisk övervakning innebär att en grundläggande rättighet som personalens yttrandefrihet kränks kan beslutet ändå vara moraliskt riktigt enligt teorin.
• Med ett konsekvensetiskt perspektiv blickar bara framåt, det är bara de framtida konsekvenserna som har betydelse för om ett beslut kan betraktas som moraliskt riktigt. Om man nu tänker sig att införandet av elektronisk övervakning innebär ett skarpt brott mot de traditioner som hittills rått på arbetsplatsen är detta faktum helt irrelevanta vid den etiska bedömningen.

Den primära nyttan vid införandet av elektronisk övervakning av de anställda är alltså att effektiviteten ökar och kostnaderna minskar för företaget. Utifrån ett konsekvensetiskt perspektiv är beslutet därmed moraliskt riktigt. Men det har visat sig vid undersökningar i USA att det kan finnas goda konsekvensetiska argument mot införandet av övervakning. Stress, rädsla, motstånd, minskat samarbete mellan medarbetare och ökad misstänksamhet mot cheferna är några negativa, icke önskade konsekvenser av elektronisk övervakning.

These systems may lead to unrealistic and burdensome work standards, which dehumanize workers, increase turnover, and in the long run may militate against achieving real efficiency.

[Spinello 1995, sid 127]

3.2 Integritet i ett rättighetsbaserat etiskt perspektiv

De som i debatterna kämpar för ett starkt integritetsskydd gör det utifrån ett annat etiskt perspektiv. Det är en etik som utgår ifrån att man som människa och samhällsmedborgare har vissa grundläggande rättigheter och friheter. Det kan vara rätten till trygghet, yttrandefrihet, rätten till egendom, personlig respekt o.s.v. Dessa rättigheter ses som så grundläggande och självklara att de egentligen inte vidare behöver motiveras. Ytterst är det staten som skall garantera medborgarna dessa rättigheter. I utbyte krävs att medborgarna respekterar staten och dess lagar. Man kan tänka sig arrangemanget som ett "samhällskontrakt" mellan staten och dess medborgare som innebär både rättigheter och skyldigheter för båda parter.

Morality consists in the set of rules, governing how people are to treat one another, that rational people will agree to accept, for their mutual benefit, on the condition that others follow those rules as well.

[Rachels 1993, sid 143]

Att handla etiskt innebär enligt denna teori att man handlar så att man respekterar andras rättigheter - i utbyte mot att de respekterar mina rättigheter. Om någon begår ett brott, t.ex. genom att stjäla en bil, bryter han sin del av kontraktet. Han respekterar då inte längre den andres rätt till egendom. Då är inte heller staten längre bunden av kontraktet - och kan därmed bura in brottslingen i fängelse eller utdöma böter (d.v.s. att inte längre garantera frihet och egendom).

Integritetsförespråkarna menar att rätten till personlig integritet egentligen ingår i rätten till personlig respekt och trygghet. Man menar att en persons integritet är en lika självklar och viktig del av individens personligheten som kroppen är. De mest högljudda privacydebattörerna i USA menar att en kränkning av ens integritet är lika allvarlig som en kränkning av ens kropp. På samma sätt som sjukvården respekterar en patients kroppsliga integritet och inte opererar utan medgivande borde respekten för individens personliga information fungera. Både elektronisk övervakning på arbetsplatsen och risken att personlig information i hemlighet insamlas vid användning av Internet ses av privacyförespråkarna som grova kränkningar av en självklar moralisk rättighet.

By monitoring work-related conversations and electronic mail in the workplace, the corporation stifles free expression and creates an Orwellian atmosphere that most employees will find oppressive and stressful. One serious problem, of course, is that the information gleaned from such monitoring can be unfairly used against these empoyees. If the rights of privacy and free expression are to be respected, such surveillance methods must be restricted.

[Spinello 1995, sid 127]

Man menar att staten inte gör tillräckligt för att värna den personliga integriteten. Individen har då rätt att på egen hand skydda sin integritet genom bl.a. att använda kryptering. Förslag har framförts att man tydligare borde komplettera individernas rättigheter med "rätten till personlig information". Denna rätt skulle innebära att individens kontroll över den personliga information som finns i olika dataregister ökade. Rättigheten skulle kunna delas upp i tre punkter: "at a minimum, every person deserves a right to the privacy, accuracy, and security of such information" [Spinello 1995, sid 34].

Den första punkten innebär att den insamlade personliga informationen skall betraktas som konfidentiell och att den inte får spridas vidare utan individens medgivande. Denna punkt skulle också fungera som skydd mot alltför vidlyftig insamling och sammanställning av uppgifter. Den andra punkten garanterar att individen har kontroll över att de personliga uppgifterna är korrekta och att man ges möjlighet att korrigera felaktigheter. Den tredje punkten handlar om att de datasystem på vilka personliga uppgifter lagras måste vara säkra mot intrång och att personalen som hanterar registret iakttar någon sorts tystnadsplikt.

Tanken är sprungen ur ett amerikanskt perspektiv, så några av förslagen finns redan lagstiftade här i Sverige genom datalagen från 1973. Vi har rätt att kontrollera vilka uppgifter som finns om oss i registren vi kan begära ett s.k. §10-utdrag. Vi kan också begära att en spärr införs som förhindrar att ens uppgifter säljs vidare till mailinglistor. Datalagen innehåller också sekretessbestämmelser för personalen som hanterar registret.

De företag som använder elektronisk övervakning av sina anställda menar att förfarandet kan försvaras även inom ett rättighetsbaserat etiskt perspektiv. Det är i så fall äganderätten som åberopas. Arbetsgivaren äger ju alla datorer, telefoner, faxar och kopiatorer som finns på arbetsplatsen och menar därmed också att han har äganderätten till innehållet i datorerna, kopiorna som kopierats o.s.v. Arbetsgivarens syfte med e-postsystem, internetkoppling och telefoner är att de skall användas för affärsändamål, och därmed ha rätt att övervaka hur de används. Vidare kan en arbetsgivare hävda att den anställde genom att acceptera anställning avsagt sig vissa rättigheter, i alla fall under arbetstid.

In freely taking a job, an employee voluntarily commits herself to role responsibilities and company loyalty // Advocates of this position would likely claim that empoyees do not enjoy the rights of privacy and autonomy in the workplace, especially if that right interferes with the efficiency and productivity of the organisation.

[Spinello 1995, sid 128]

3.3 Normativa principer för IT-området

Ur de två etiska teorierna, den teleologiska och den deontologiska, kan man formulera mer vardagsnära normativa principer. Dessa principer kan fungera som en "checklista" inför moraliska beslut, man bör beakta om ens beslut är förenligt med de tre principerna. De är rätt enkelt och konkret formulerade och kan kanske därför enklare hjälpa en att reda ut ett moraliskt dilemma än vad mer komplexa etiska teorier kan. De tre principerna tillhör etikens "klassiker" och har tillämpats inom andra områden som exempelvis vårdetik. De har även relevans inom IT-området .

Principen om autonomi

En viktigt element i de etiska teorierna är att en moralisk agent måste vara autonom, det vill säga fristående och självbestämmande. Autonomi är en förutsättning för att man skall kunna vara en moraliskt ansvarstagande individ, liksom för att man skall kunna forma sitt eget liv. Hur kan användning av IT och Internet komma i konflikt med ens autonomi? Å ena sidan kan snabbare och direkt tillgång till information naturligtvis göra våra etiska val lättare, men samtidigt "öppnar" vi oss utåt på ett sätt som kan innebära att den personliga integriteten kommer i fara. Möjligheten att vi blir övervakade minskar vår frihet eller vår önskan att utnyttja vår frihet. Att informationer om oss sprids samtidigt som vi själva söker information gör kanske att vi undviker vissa informationstjänster. Att vi dessutom helt saknar kontroll över hur informationen om oss används av andra hotar vår integritet ytterligare.

Principen att inte skada andra

Läkarvetenskapens credo kan formuleras enkelt i frasen "framför allt gör ingen skada". En liknande princip bör gälla inom IT-området. Man bör inte använda informationsteknologin till att skada eller försvåra livet för andra personer, företag eller organisationer. Vid analys av vilka konsekvenser IT för med sig bör man alltså fråga vem eller sig vilka som kan tänkas riskera faktisk eller potentiell skada. Individers integritet är en variabel som måste finnas med vid en sådan konsekvensanalys.

Principen om informerat samtycke

"Samtycke" innebär att en person frivilligt givit sin tillåtelse till något. "Informerat" innebär att personen givits så mycket information som möjligt och förstått frågan innan den ger sitt samtycke. Inom IT-området kan denna princip innebära att personlig information insamlat för ett visst syfte inte får användas för ett annat utan personens informerade samtycke. Uppgifter jag lämnar till en bank för att få ett lån får alltså inte säljas vidare till företag som sysslar med adresserad direktreklam utan mitt informerade samtycke. Jag bör få information om vilka övriga som kan komma att använda informationen innan jag avger den till banken. Jag kan då välja att antingen ge mitt samtycke eller inte till att informationen säljs vidare.