Popstopp 010110

Medverkande:

Roger överallt

Fredrik Johansson & Humanisterna

Jag börjar få ett litet problem med de här konsertrapporterna. Jag upprepar mej. De börjar bli lite väl lika varann. Problemet är helt enkelt att det ofta är samma band, och speciellt är det ett som är med nästan vart man går, och det är Fredrik Johansson & Humanisterna. Inget ont i det, för de är bra, men hur gör man det här intressant?

Men, det löste Hanna Trygg åt mej. Hon öppnar härmed sin lilla skvallerspalt, Rygglöst Skvaller, som kommer på slutet av denna sida.

Men först kan vi väl titta lite på vad som hände? Jag skriver inte så mycket utan låter bilderna tala lite för sej själva.

Alla kan spela! Magnus värmer upp inför spelningen.

Salle

OK, OK, Salle x2 skulle det stå, men jag ville ha världens mest orimligt korta bildtext på den bilden. Så det så!

Peter och Fredrik

Jag kom med på bild. (Foto: Hanna Trygg)

Först av de två banden var Roger överallt, som vi hört på Elsas Hus (Elsa i underjorden) två gånger. De kallar stilen "folkpunk", och det må vara hur det vill men det är skoj. Allra bäst tycker jag om de lugnare låtarna, men de snabbare är mer festliga förstås. Pelle Filipsson satsade som aldrig förr, en fröjd att se när lokalen inte är så himla välfylld. Tomt var det inte, långt därifrån, men dansgolvet mellan borden och scenen kändes lite stor ibland. Men, Pelle satsade allt och showade vilt. Spontaniteten var stor, men kanske gick en aning för långt för violinisten Emma Winqvist, som så vitt jag kunde se blev nafsad i ankeln.

Roger överallt... eller snarare 4/6 av dem

Roger överallt sedda från sidan

Pelle Filipsson gör heavy metal-musik, eller ger han järnet?

Är han blyg, eller? Det tror vi inte på.

Ljudet var högt men bra, och texterna gick fram, så därför måste Poppe med på bild. Bra jobbat!

Emma Winqvist med stråke och sladd i logen

Andra bandet behöver ingen presentation i det här sammanhanget. Det som är vikigt var att detta var "releaseparty" för nya plattan "Visor i det gröna". Den nya plattan innehåller en rad låtar som vi hört mycket under hösten. Jag tänker inte ge mej på att utse nån favorit än, utan återkommer om det.

Under denna andra halva blev det lite mer folk på dansgolvet, även om de flesta av oss mest studsade lite snarare än dansade.

Fredrik Johansson & Humanisterna

Humanisterna, Magnus och Jocke

Fredrik klämmer i

Extranummer med justerad klädsel

Peter hoppar in i refrängen

Snipp snapp snut, kvällen slut. Hemresan brukar få nån bild i alla fall:

Tre glada och en i kläm


Rygglösa skvallerspalten

Hanna högg tag i Jocke, Fredrik, Magnus och Pelle, och ställde fem väl valda frågor till dem var, plus bonusfråga till Magnus och Pelle:

1. Vad är bäst-före-datum på låtarna?

2. Man eller musiker?

3. Vad ska man egentligen med ackord till?

4. Vilket är 011-områdets femte bästa band?

5. Hur gör man för att charma en kvinna?

Bonus: Hur kan du jazza loss sådär på scen som du gör?

Svaren är så gott jag minns dem och Hanna antecknat dem. Förlåt mej om jag fyllt i nåt som ni inte sade!

Jocke:

1. Svårt att säga...

2. Varken-eller.

3. Förnekar att det finns några.

4. Ingen Utväg.

5. Det är väl medfött eller nåt sånt där... Jag vet inte...

Fredrik:

1. Aldrig!

2. Hmmm.... musiker

3. Det undrar jag också. Jag arbetar hellre med fast lön.

4. Ingen Utväg.

5. Man skriver en kärleksvisa eller vad som helst.

Magnus:

1. Finns ingen. De är tidlösa. De är alla tiders!

2. Musiker!

3. Ackord har man för att bygga melodi med hjälp av.

4. Kalle Bah.

5. Är mej själv, fast jag behöver inte för jag har redan en

Bonus: Fredrik skriver så bra låtar att jag inte förstår varför man inte skulle jazza loss.

Pelle:

(OBS! Jag kunde inte höra detta, så jag skriver av Hannas stenografi, så Hanna får väl fylla i senare.)

1. Låtar håller en stund, eller på kväll på puben. Hållbarhet, det är så länge den är populär.

2. Man!

3. Ackord är till för att skrika sönder.

4. (Räknar på fingrarna.) Plusgrader!

5. Genom att åka jorden runt, till Nya Zealand, och därifrån skicka in insändare till tidningen därhemma där man ber om att mötas, och sen göra det. (Det höll ett år.)

Bonus: När jag tittar på andra band så ser jag dem göra en massa coola poser som de tar efter andra. Jag försöker leda föreställningen på mitt sätt, så andra ska följa. Om de inte gör det så har i alla fall jag kul!


Roger överallt får ursäkta att ni blev lite underrepresenterade, men eftersom ni låg först så kunde vi inte dra i er före. Hanna ska ställa fler dumma frågor till övriga bandmedlemmar nån annan gång.