FÖRELÄSNINGSANTECKNINGAR: PERSPEKTIV PÅ EUROPA

Fredrik Claesson

Förord

Materialet i anteckningar kommer från föreläsningarna i kursen ``Perspektiv på Europa - Historiens huvudlinjer'' som ges på LiTH under period 1, hösten 1996. Observera att TEMA-institutionen inte på något sätt är inblandad i publiceringen av dessa anteckningar. Dessa anteckningar är renskrivna av mig med en hel gnutta TeX -hjälp från Per Lindh och korrekturlästa av Magnus Jakobsson. Övriga som har lämnat tips och rättelser: Anders Backstig. Texten är inte tänkt att vara heltäckande utan kan vara en hjälp vid inlärningen. Författaren tar inget ansvar för eventuella felaktigheter i material och/eller stavning, däremot vill jag gärna få in rättelser från eventuella läsare. Rättigheterna gäller endast layouten, innehållet tillhör, till största delen, respektive föreläsare.
© 1996 Fredrik Claesson, fcl@lysator.liu.se
Alla rättigheter förbehålles. Denna skrift, eller delar därav, får ej utan upphovsrättsmannens skriftliga tillåtelse kopieras på något sätt - vare sig grafiskt, elektroniskt eller mekaniskt, t.ex. genom fotokopiering, inläsning på band eller skiva eller lagring i informationsåtergivningssystem.
Omslagsbilden föreställer Galileo Galilei.

Innehåll

• Förord
• Historiens huvudlinjer
  • Allmänt om historia
    • Yttre kriterier
    • Inre kriterier
  • Historievetenskapens utveckling till 1900
  • Europas rötter
  • Grekland
    • Det grekiska statsskickets utveckling
      
  • Romarriket
  • Europiesk medeltid 476 -
    • ``Pullfaktorer''
    • ``Pushfaktorer''
  • Nordisk medeltid
  • Europa 1500 - 1815
    • Utrikespolitik
  • Sverige 1500 - 1815
  • 1900-talet i framtidens historieböcker
• Idehistoria: frågor och svar
  • Vilka problem var de mest centrala för de tidiga grekiska tänkarna? (precisera med ex. på problem)
  • Vilka var de viktigaste komponenterna i Platons
    idélära?
    • Platons motiv till idéläran
  • Vilka är, i översikt, Aristoteles viktigaste bidrag?
    • Vad innebär hans teori om fyra orsaksformer?
    • Vad är huvuddragen i hans fysik?
  • Vilka inriktningar dominerar hellenistisk moralfilosofi och vad står de i korthet för?
  • Vilka tre eller fyra fält illustrerar bäst de vetenskapliga framstegen under hellenistisk tid?
  • Ur vilken kulturell situation och med vilka resultat uppträder den karolingiska renässansen? ca år 800.
  • På vilka olika sätt kom den arabiska kulturen att spela en viktig förmedlande roll för Västerlandet?
  • Vad innebär skolastik - historiskt och idémässigt?
  • På vilka sätt kopplas Platon och Aristoteles till olika traditioner?
  • Vad innebär universaliestriden och vilka positioner var möjliga?
  • Vilka idériktningar som främst hör ihop med humanismen?
  • Vilka är de för vetenskapen nya dragen under 1600-talet?
  • Om vad handlar konflikten mellan empirism och rationalism? Tydliggör!
  • Vad står naturrättsteoretiskerna för och från vilka alternativa synsätt avgränsade de sig främst?
  • Några huvuddrag i utvecklingen av svenska universitet under 1600 - 1700-tal?
  • På vilka sätt är Örsted och Lavoisier nyckelfigurer i vetenskapshistorien?
  • Vad präglar upplysningens världsbild
    och livsåskådning?
  • Vilka ekonomiska och politiska idéer är nyheter under upplysningen?
  • Genom vilka idéer blev Kant betydelsefull för romantiken?
  • Vilka perspektiv och synsätt präglar romantiken?
  • Vad förenar och skiljer Hegel och Marx?
  • Vad innehåller 1800-talets viktigaste anti-idealistiska riktningar?
  • Vilka olika idéer möts och samlas hos Darwin?
  • Vad motiverar olika sätt att se på staten hos liberaler, konservativa och utopiska socialister?
  • Vilka varianter av Marxism är särskilt intressanta i Europa?
  • Vilka anti-intellektualistiska förhållningsätt är det som främst gav spår i västerlandets tänkande?
• Temaföreläsningar
  • Europas befolkningsutveckling och den europeiska staden
    • Befolkningsutvecklingens regulatorer
    • Europas befolkningsutveckling
    • Sveriges befolkningsutveckling
    • Demografiska revolutionen (transitionen)
    • Sveriges folkbokföring - ett unikt källmaterial
    • Urbanisering
  • Svenskt järn och koppar på europamarknaden
    • Tidigt svenskt bergsbruk
    • Bergsbrukets expansion
    • Teknikhistoria
    • Christopher Polhem (1661 - 1751)
  • Från nationalism till nationalsocialism
    • Nationalism - några begrepp
    • Nationalismens utveckling
  • Sverige och det nya Europa
    • Antal europeiska stater vid olika tidpunkter
    • Vilka händelser har påverkat Europa mest?
    • 1880-talet: Europas inre och yttre zon
    • Konfliktorsaker i f.d. Jugoslavien
    • Sverige
    • Vad har Sverige och EU gemensamt?
• Seminarier
  • Idéhistoria
    • Rousseau - Om samhällsfördraget
    • Hegel - Förnuftet i historien
    • Marx - Ur Till kritiken av den politiska ekonomin
    • Nietzsche - Den glada vetenskapen
• Om dokumentet ...

FöRELäSNINGSANTECKNINGAR: PERSPEKTIV På EUROPA AVSNITT: #TEX2HTML_WRAP604#

Historiens huvudlinjer

Allmänt om historia

Vad är historia?

1. Det som hänt (som har med människor att göra).
2. Det som människor iakktagit om det som hänt (Rökstenen - 800-talet).
3. Det som människor efterlämnat (kvarlevor).
4. Det som skrivits om det som hänt.
5. Det som skrivits på ett vetenskapligt sätt.

Källkritik

Yttre kriterier

1. Äkthetsprövning
2. Samtidsprövning

Inre kriterier

1. Tendensprövning - avsikten med det skrivna.
2. Beroendekriterier

Historievetenskapens utveckling till 1900

• Propaganda för de makthavande
• Humanism ett intresse för själva historien
• 1600-talet: tjänade statsmakten
• 1700-talet:
  1. Moraliserande (lära av historien) ex. Rudbeck: Atlantica, Voltaire: Karl XII, Gibbon: Historien om romarrikets uppgång och fall.
  2. Även folkets historia
  3. Genom historien förstår man världsutvecklingen (Hegel, Kant)
• 1800-talet
  1. Statens historia
  2. ``wie es eigentlich gewesen'' Ranke
  3. Betonande av de materialistiska villkoren
  4. Positivismen (Conte)
  5. Historien görs ``vetenskaplig''
  6. Marxismen - ekonomiska villkoren

Flodcivilisationer

Bevattningssystem Matematik, lantmäteri Översvämningar Kalender

Europas rötter

Grekland

Det grekiska statsskickets utveckling

Athen

Folkförsamlingen = ekklesian

Romarriket

Rom - från statsstat till imperium

Principatet: 4 maktcentra: Kejsaren, Senaten, Administrationen, Hären.

Dominatet: 4 delning av kejsarmakten

Konstantin (den store): Kristendomen blev ``statsreligion''.

Västromerska rikets fall

1. Gibbon
   • Riket var för stort
   • Kristendomens fel
2. Germaninvansion (franska historiker)
   • yttre tryck
   • inte förfall
3. Slaveriet ekonomisk stagnation (ekonomisk teori)
4. Ineffektiv skattepolitik
5. Klasskamp under soldatkejsartiden (marxism)

Europiesk medeltid 476 -

``Ett avbrott i den västerländska civilisationens utveckling?''

Nej, ty det fanns kontinuitet i Östrom: Kejsarens var överhuvud. Fortsatt eknomisk förskjutning stad landbygd. Latifundierna kvar. Dessutom inget kulturellt avbrott.

Närmare sanningen ligger följande: En germanisering av romarna och vice versa.

Pirenne: Gräns 700-800-talet mellan medeltid - romartid. Medelhavet blir då en gräns mellan araber och européer.

Germanska folkvandringar: Hunnerna kommer österifrån och ``pressar fram'' folkvandringarna.

Klassisk feodalism

1. Från penningshushållning till naturahushållning
2. Decentraliserad ekonomi och förvaltning
3. Storgods - grunden till den ekonomiska förvaltningen, Ärftliga ämbeten
4. Militär upprustning
5. Livegenskap
6. Immuniteten (egna mynt, tullrättighet, straffrätt)

Bandet Kung undersåte bröts.

När/varför uppkom Europa?

1. Yttre tryck - 600-700 talet
2. Karl den stores välde, omkring 800, ett nytt europeiskt ``romerskt rike''.
3. Det katolska Europa - klosterrörelsen, de stora katedralerna.
4. De europeiska universitetet 1000-
5. De europeiska handelsstäderna (norditalien, Hansan) 1000-

Korstågens orsaker

``Pullfaktorer''

• Svaga makter i främre orienten
• Ökat intresse i Europa för Främre orienten (handel)
• De norditalienska städernas handelsintressen

``Pushfaktorer''

• Den kyrkliga reformeringen, ``mission''
• Det feodala systemet, många söner till adeln fick ej något arv.

Resultat: Jerusalem stormas, korsfararriken (riddarordnar)

Korstågens effekter

• Uppåt för norditalienska handelsstädernas handel
• Påvekyrkan går framåt
• Konflikt mellan européer och muslimer
• Judarna drabbas, pogromer

Tyskland

Investiturstriden

Vem ska utse biskopar? (kung eller påve)

Konkordatetet i Worms 1122 - en kompromiss. Norra om alperna utsåg kejsaren biskopar och söder om påven. Detta var på längre sikt en vinst för påven. 1400-talet kom huset Habsburg till makten. Detta stärkte kejsarens makt. T-R riket koncentrerades till arvländerna = Tjeckoslovakien etc. Detta ledde till svagare påvemakt.

Frankrike - Från feodal splittring till begynnande nationalstat

• Fursten - feodalsystemets överhuvud
• Ärftlig monarki
• Öka centralmaktens jordinnehav
• Samarbete med kyrkan/påven.
• Penninghushållning
• Allians furste - borgare
• Strävan mot enhetligt lagsystem
• Ständermöten

England

• Ej totalt feodalt sönderfall.
• 1100-talet: militärt engagemang i framför allt Frankrike
• Omkr 1200: Försök till kraftig centraliseringspolitik vilket medför motreaktion i Magna Cartha (frihetbrev) 1215 vilket var högadelns och kyrkans seger över en svag kungamakt.
• Omkr 1300: Edvard I - centralisering
• Parlamentet:
  • Överhuset - (ungefär = curia regis), högadel och kyrka
  • Underhuset - lågadel och borgare
• Ingen ståndsuppdelning
• 1400-talet: på sikt kraftigt försvagat engelskt inflytande i Frankrike

Agrarkrisen

• Fallande priser på jordbruksprodukter
• Stigande löner för jordbrukare
• Sjunkande arrendeavgift
• Minskat jordvärde
• Ökat antal ödegårdar
• Övergång till kreaturskötsel

Allt detta ledde till att feodaladelns makt minskade i Västeuropa

Nordisk medeltid

Runskrift

Två huvudalfabet

• Det äldre - 24 tecken
• Det yngre - 16 tecken

Svenska språkets uppkomst

Samnordiskan - går att rekonstruera tillbaka till de första århundrandena efter år 0. Under vikingatiden sker uppdelning i

• Östnordiska - ``Sverige och Danmark''
• Västnordiska - ``Norge och Island''

Under 12-1300-talet separeras svenskan från danskan. Ett medevetet svenskt riksspråk kom i och med Gustav Vasas bibel 1541.

Starten för vikingatågen säger man skedde med plundringen av klostret Lindisfarne i England år 793.

Orsaker till vikingatågen

1. Befolkningsöverskott
2. Klimatförsämring
3. Fartygsbyggnation
4. Frankerrikets utbredning, arabernas expansion, friisernas försvagning.
5. Frankerrikets försvaging vid mitten av 800-talet.
6. Allmänt ekonomiskt uppsving.

Tidiga svenska samhällen

• Ättesamhällen
• Kungen:
  • Krigsledare (ledung = kustförsvar)
  • Valkungadöme (Mora stenar)
  • hinden = kunglig livvakt
• Kunglig ekonomi:
  • Del i böter
  • Gästningsrätt
  • Uppsala Öd (system av kungsgårdar)

Makten fanns hos de fria männen:

• Byalag
• Häradsting
• Landskapsting (lagman)

Landskapslagarnas samhälle

Stärkt kungamakt under 1200-talet

1. Gradvis centralisering. Magnus Erikssons stads- och landskapslagar.
2. Fast organiserad förvaltning baserad på slottslän.
3. Omorgansierat skattesystem.
4. Försök att införa ärftlig tronföljd.
5. Regalrätten = malm, skog, mitttredjedelen i åar är kronans rätt
6. Majestätsbrott - bra för att få bort oppositionen

Maktfördelning:

• Herredag
• Rådet
• Kanslersämbetet(stats-), drots (justitieminister) och marsk (ÖB)

Kalmarunionen 1397 - 1448 - 1521. Tre fraktioner:

1. För unionen under en stark kungamakt, danska kungarna
2. För unionen under adelsstyre
3. Mot unionen, Sturarna

Engelbrektsfejden

1434: Riktades mot Erik av Pommerns Östersjöpolitik.

• Tidigare uppfattning: Nationalistiskt svenskt uppror. ``Sveriges första riksdag'' i Arboga 1435.
• Numera: Uppror mot ekonomiska politiken, osäkerhet om Engelbrekts verkliga roll.

Danmark

• Stark kungamakt 1150 - 1240 (Valdemarstiden)
• Stormännens inflytande ökade under 1200-talet:
  • Hoffets framväxt
  • Erik Klippings handfästning
  • Rådet
• Feodalriksupplösning på 1320 och 1330-talet.
• Stärkt kungamakt från mitten av 1300-talet, Valdemar Atterdag och Margareta

Norge

• Enats år 1000, Magnus den gode
• 1000 - 1100-talet: ett system med flera kungar.
• Mot slutet av 1100 - 1200-talet stark centralmakt först i allians med en stark kyrka. Adeln är obetydlig i Norge på grund av geografin.
• Den norska adeln förvandlas gradvis från jordadel till tjänsteadel.
• Arvrike 1260
• Allmän landslag 1274
• Allmän tillbakagång under senare delen av 1300-talet. Aristokratin drabbas hårt liksom kungamakten. Orsaker:
  • Digerdöden
  • En långvarig nedgångsprocess påbörjad före 1350.

Europa 1500 - 1815

``En ny tid''

• De stora upptäckternas tid
• Renässansens konst, musik och litteratur
• Reformationen
• Starka furstestater, nationalstater
• Ekonomisk expansion

Kolonialisering

1. Spanien, Portugal - 1400-tal
2. England, Holland, Frankrike - 1600-tal
3. Ryssland - ?-tal

Det kapitalistiska Europas framväxt

Den kommersiella revolutionen

• Fjärrhandel - kraftigt ökade vinster.
• Kapitalinvesteringar
• Kapitalutlåning mot ränta - Banksystem (Brügger och deMedici)
• Förlagssystemet

Prisrevolutionen: Kraftig prisstegring från och med 1550. Orsak: Tidigare uppfattningen var ``silverströmmen från Atlanten''. Numera är de främsta orsakerna: expansivt europeiskt näringsliv, bergsbruk i Europa och kraftig befolkningstillväxt.

Merkantilism - statsstyrd kapitalism Syfte: Att skapa en självförsörjande ekonomi. Exempel på merkantilistisk politik:

• Stöd till handel och industri
• Kompanier och kolonier
• Yrkesskicklig arbetskraft - ex. valloner
• Avskaffa inre handelshinder, men förhindra lysimport.

Allt detta leder till en aggressiv utrikespolitik.

Fysiokrati: Jordbruket är grunden för välstånd (ej guldet). Var emot statlig styrning.

Utrikespolitik

1540 - 1640 Religionskrigens tid

• Schmalkaldiska kriget
• Religionsfreden i Augsburg 1555: Habsburg splittras i en spansk och en österrrikisk gren.
• Spaniens storhetstid (senare delen av 1500-talet)
  • Medelhavet - spanskt ``mare nostrum''. Spansk seger mot osmanska riket
  • Konflikt Spanien - England. Spanska armadans undergång 1588 - engelsk expansion på haven (1).
• Hugenottkrigen (kalvinister) 1560 - 1598 - svag fransk utrikes politik
• Kampen om Östersjön. Omkr 1600: Sverige blir stormakt på bl.a. dansk och rysk bekostnad (``den stora oredan'').
• Trettioåriga kriget 1618 - 1648

  

• Westfaliska freden
  1. Nederlag för motreformationen, Länderna fick välja mellan katolicism, protestantism eller calvinism.
  2. Kejsardömet ``upphör'' som politisk instans.
  3. Frankrike huvudsegrare.
  4. Icke-tysk kontroll av den tyska handeln.

1648 - 1715 Frankrikes stora århundrade

• Spanska tronföljdskriget 1700 - 1713 (freden i Utrecht)
  1. Slut på Frankrikes starka dominans
  2. Spanien upphör som stormakt
  3. Engelsk expansion på haven (2)
  4. Österrike expanderar
• Stora nordiska kriget (1700 - 1721)
  1. Sverige slut som stormakt
  2. Rysk expansion

Jämviktspolitik - 1800

• Frankrike expansion 1792 - 1812
• Engelsk expansion på haven (3) (Slaget vid Trafalgar 1805)
• Österrike och Preussen - stormakter i centrala Europa.
• Ryssland - stormakt i öster.
• Före detta stormakter: Spanien, Sverige, Osmanska riket.
• Kontinentalsystemet: Fransk blockad av England, fungerar ej p.g.a. världshandeln.

Den atlantiska revolutionen

Grundläggande faktorer

• Penninghushållningens återkomst
• De geografiska upptäckterna
  1. Världshandel
  2. Prisrevolution
  3. Näringslivet expanderade
• Nationalstaten
• Markantilism
• Reformationen Upplysningen

England

• Långa parlamentet 1640 - 1653 - öppet inbördeskrig (rundhuvuden och kavaljerer)
• Protektoratet: Cromwells militärdiktatur. Gynnade borgarklassen.
• Restaurationen 1660 - 1685: Ekonomiskt goda tider. Maktbalans och anglikansiering.
• Tories (jordägare) och whigs (städernas medelklass) 1670.
• Den ärorika revolutionen 1688:
  1. Bill of Rights begränsad kungamakt
  2. Parlamentets seger Över- och underhus

Det revolutionära Europa (senare delen av 1700-talet)

1. Stark befolkningstillväxt
2. Ung befolkning - arbetslöshet
3. Lågkonjunktur + missväxt
4. Den amerikanska revolutionen

Franska revolutionen

Orsaker:

1. Upplysningstidens idéer
2. Kungamaktens kollaps
3. Uppåtsträvande adel
4. Uppåtsträvande bourgeoisi
5. Reaktion mot feodala drag i l'ancien regime
6. Nationalstaten - enhetstaten landsomfattande opposition
7. Depression och missväxt
8. Direkt orsak: Finanskris

Effekter på kort sikt:

1. 1. Adeln och prästerna - Förlorare
   2. Borgerskapet och delvis bönder - Vinnarna
   3. Arbetarna - Besvikna
2. Ekonomin söndertrasad
3. Värnpliktsarmén
4. Slaveriet avskaffat i kolonierna
5. 1. Ny effektivare lokalförvaltning
   2. Nytt rättsväsande, nya lagar
6. Kvinnokampen: temporär arvsrätt och skilsmässorätt. Rätten att verka politiskt blev kortvarig.

Effekter på längre sikt:

1. Kungadömet av Guds nåde avskaffat
2. 1. Frö till demokratisk utveckling
   2. Uppkomsten av ``ismerna''

Sverige 1500 - 1815

Centraliseringssträvanden under Gustav Vasa

1. Allians med Lybeck mot Danmark
2. Uppgörelse med Kyrkan
3. Centraliserad förvaltning
4. Moderniserat dyrbart försvar
5. Arvsrike införs 1544
6. Sekreterarregementet - Göran Persson

Vasasönerna

1. Sekreterarregementet fortsätter
2. Sigismund - Hertig Karl. Inbördeskrig
   1. Slaget vid Stångebro 1598
   2. Linköpings blodbad 1600
3. Sverige valde härigenom sida inför trettioåriga kriget. Hotet från Polen kvarstod till 1632.
4. Karl IX - hårt centralstyre
5. Gustav II Adolf - systemskifte maktdelning mellan kung, råd(Axel Oxenstierna) och riksdag.

Danmark-Norge 1530 - 1600

• Kristian III - Danmarks Gustav Vasa
  • Reformation
  • Reduktion
  • Centralisering
  • Sekreterarregemente
• ``Grevefejden'' 1534 - 36 Hansan krossas, samarbete mellan Krisrian III och Gustav Vasa.
• Envälde 1660
• Sociala förhållanden i Danmark:
  • Adeln hade mycket stark ställning.
  • Bönderna var hårt förtrycka, hoveriet (dagsverksskyldighet), hals och handrätt, Vornedskabet (livegenskap) och de var utslutna från ständerna.

Sverige-Finland blir dominerande stormakt

När Sverige blev för starkt reagerade övriga stormakter.

Den svenska stormaktens framväxt:

1. Politisk förklaring: Upplevt hot från Danmark, Ryssland och Polen.
2. Ekonomisk förklaring: Kampen om Östersjöhandeln

Viktiga förutsättningar:

• Gustv II Adolf & Axel Oxenstierna
• Reformationen - staten kontrollerade kyrkan - kontroll av inhemska propagandan
• Krigsfinansiering lyckades

Krigsfinansiering:

• Kontribution (Durchtågsgäld - inledningsfasskatt)
• Utländska lån (Holländska bankirer) och subsidier (från Frankrike)
• Export av koppar, järn och kanoner
• Tull
• Utnyttja provinserna (framför allt Baltikum)
• Förläningar och donationer
• Utnyttja fientligt område hänsynslöst - plundring
• Indelningsverket
• Nödmynt

Sverige som kolonialmakt

• Handelskompanier: Svenska handelskompaniet, Söder d:o, Svenska afrikakompaniet och flera ``tjärhandelskompanier''.
• Kolonier: Nya Sverige 1638 - 1655 och Cabo Corso 1649 - 1663.

Det stora nordiska kriget (1700-1721)

• Dansk-rysk-polsk allians
• Danskt anfall på Holstein-Gottorp, Svensk landstigning på Själland leder till fred.
• Ryskt anfall mot Narva och Polskt anfall mor Riga.
• Svensk seger vid Narva.
• Det polska fälttåget, Fred vid Alfranstädt 1706.
• Det ryska fälttåget, 1707 - 1708. Poltava 1709
• Danska och ryska anfall mot Sverige-Finland (``Den stora ofreden'')
• Karl XII's turkiska politik

Framväxten av kunglig envälde i Sverige, 1648 - 1680

• Finanskris - diskussion om reduktion av högadelns jord.
• Karl X Gustav - ``fjärdepartsräfsten''
• Proaristokratisk förmyndarregering
• Nyadling försvagat råd, sprickor mellan gammal- och nyadlig falang.
• 1670-tal: akut finanskris
• 1680-års riksdag

Frihetstidens statsskick

• Kungens makt - genom folket, ständerna
• Rådet - riksen råd (rikets stånders råd)
• Riksens ständer
• Makten i deputationer och utskott (``sekreta utskottet'')
• 1751: Ständerna kan inte fela.
• 1772 Gustav III's statskupp
• 1789 Förenings och säkerhetsakten

Gustav IV Adolfs antifranska politik

• Ledde till pommerska kriget 1805 - 1807
• Tilsitöverenskommelsen innebar att Sverige förlorar Finland 1808 - 1809
• Statskupp
• 1809-års författning
• Revanschpolitik i öster (1)
• Kristian (Karl) August tronföljare (borgarnas val), dog av slag
• Mordet på Axel von Fersen.
• Revanschpolitik i öster (2)
• Jean-Babtiste Bernadotte tronföljare
• 1812 års politik: Ryssland får behålla Finland, Sverige får ta Norge.

1900-talet i framtidens historieböcker

1. Elektrifiering
2. Världskrigen
3. Demokratier - Totalitära stater
4. Pearl Harbor - USA ut ur isoleringen
5. Det ``gamla'' Europa går under
6. Avkolonisering
7. Kommunikationer
8. Atombomben och det kalla kriget
9. Från öst-väst till nord-syd
10. Energikris och miljöförstöring

Idehistoria: frågor och svar

Vilka problem var de mest centrala för de tidiga grekiska tänkarna? (precisera med ex. på problem)

• De grekiska filosoferna hade befriat sig från religiösa och mystiska tankar vetenskaplighet.
• De viktigaste problemen formulerades av Thales från Miletos och löd:
  1. ``Vad består allting ytterst av?''
  2. ``Vad bestämmer förändringar?''
• Tidsindelning av antiken och medeltiden

  600 -

  Klassisk period

  300 - 0

  Hellenistisk tid

  0 - 500

  Romartiden

  500 -

  Medeltiden

• Andra kända filosofer
  • Thales - såg vattnet som urämne
  • Anaximander - något (abstrakt) som uppbygger allt. Detta något kallas toapeiron (det gränslösa).
  • Anaximenes - allt uppstår ur förtätning och förtunning.
  • Heraklietos - endast processerna är betydelsefulla. Tingen är ej verkliga.
  • Eleaterna - Parmenides - Det finns ingen förändring (logisk deduktion). Förnuft framför sinnesintryck.
  • Zenon - med känd paradox bl.a.
  • Pythagoras (från Samos till Magna Grachia) - religöst motiverad, talmystik = Det heligaste kan beskrivas med matematik. 8 st
    grundläggande basfigurer bygger upp alla kroppar. Jorden är klotformad.
  • Empedokles - Elementläran: eld, luft, vatten, eld.
  • Demokritos - Atomer. Objektiv och subjektiv verklighet.
  • Hippokrates - Läkekonstens fader, Kos.

Vilka var de viktigaste komponenterna i Platons
idélära?

• Idévärlden - stabil, själen
• Sinnevärlden - instabil, kroppen.

Platons motiv till idéläran

1. Eliminerar motsägelser från verklighetsbeskrivning
2. Förklarar hur logisk och matematisk kunskap är möjlig
3. Förklarar hur språkliga allmänbegrepp har betydelse ex. begreppet häst vs. en specifik häst.
4. Ger ett högre ideal än det som kan hämtas ur erfarenhet av omvärlden

De upplysta (filosoferna) skall styra, elitism.

Vilka är, i översikt, Aristoteles viktigaste bidrag?

Kunskapen måste börja i den egna erfarenheten.Han forskade inom zoologi (föregångare till Darwin), meteorologi, statsvetenskap, litteratur, etik. Inom logiken utvecklade han ett axiomatiskt deduktionssystem utgående från 4 st ``axiom'' och 12 st ``härledda regler''. Statsvetenskapligt: Ungefär lika med Platon.

Vad innebär hans teori om fyra orsaksformer?

Läran om form och materia innebär att det finns en ``urbild''=formen och materialet som objektet är gjort av=materien. Det finns fyra grundtyper av förklaringar om övergången materia form:

• Materiella orsaken, byggmaterial.
• Verkande orsaker - hur något har blivit vad det är, byggarbetet.
• Formell beskrivning - längd, färg, vikt etc. Ritningen.
• Ändamål - ex: Varför har vi ögon? För att se med! Alltså syftet med bygget.

Aristoteles lära kallas teleologisk - allt har ett syfte. Märk: Varför? mot Hur? som moderna vetenskapsmän frågar sig.

Vad är huvuddragen i hans fysik?

• Allt strävar mot sin naturliga ort (grundtillstånd). Det finns naturliga och påtvingade rörelser. Ex: En sten faller p.g.a. sin strävan mot marken. Vila är naturligare än rörelse. Två olika fysiksystem: ett för jorden och ett annat för världsrymden.

Vilka inriktningar dominerar hellenistisk moralfilosofi och vad står de i korthet för?

• Skepticism - Man skall inte forska, det tjänar inget till.
• Epikuréer - Allt baseras på lust. Man ställer individens lust mot kollektivets och kortsiktig lust mot långsiktigt. Lusten ger sinnesfrid.
  Slumpmässighet i atomernas rörelser.
• Stoiker - Målet är att kontrollera sina själsreaktioner för att uppnå sinnesfrid. Zenon. Predestination.

Vilka tre eller fyra fält illustrerar bäst de vetenskapliga framstegen under hellenistisk tid?

• Arkimedes - vattenskruv, brännglas, hävstång. 200-talet
• Ptolemaios - Astronomi, jordens centrum, epicykelteori.
• Eratosthenes - mätte jordens radie
• Galenos - anatomiska undersökningar på dödsdömda, organanatomi.
  Kroppsvätskor

Romarnas bidrag är framför allt juridiken, lantmäteri.

Ur vilken kulturell situation och med vilka resultat uppträder den karolingiska renässansen? ca år 800.

På vilka olika sätt kom den arabiska kulturen att spela en viktig förmedlande roll för Västerlandet?

• Avicenna - medicin
• Alkemi - tillvaron ej begriplig, finna bakomliggande hemlighet, gav destillaton och farmokologi.
• Talsystemet - nollan
• Averroes - Sevilla på 1100-talet. Bygger på Aristoteles. Sprids vidare till Parisuniversitetet.
• Arabisk kritik mot grekiska kunskapsarvet på 1200-talet

Augustinus - ``kyrkofadern'', filosof. Ta vara på den nyttiga hedniska kunskapen. Värn mot antivetenskaplighet.

Vad innebär skolastik - historiskt och idémässigt?

• Abelard - upprör över skolväsandet. Sammanställer saker han fått lära sig ``sic et non''
• Ny undervisningsform (Paris)
• Skolastisiska disputationskonsten

På vilka sätt kopplas Platon och Aristoteles till olika traditioner?

• Skolastik: kopplas till Aristoteles. Thomas ab Aquino. form(Gud, gott) materia(människor, ont). Tro och vetande är delvis överlappande:

  

  Averroism innebär att förnuftet delas. Religionen ges ett intellektuellt drag.

• Mystik: kopplas till Platon, Plotinos, Alexandria-Rom.

  Förnuft (gernerellt) Själ (individualitet generellt) Materia (differentiellt). Via vision kan man förstå Det ena, helheten. Det goda - Gud.

Vad innebär universaliestriden och vilka positioner var möjliga?

• Allmänbegrepp = universalie
• Exempel: Finns godhet eller bara enstaka goda handlingar?
• Realism - endast allmänbegreppen existerar - Platon.
• Nominalism - endast enskilda existerar. Tinguttrycken har en referens till sammanfattningen av tingegenskaperna.
• Konceptualism - Allmänbegreppen är verkliga men existerar endast som egenskaper hos tingen - Abelard
• Är världen som den är eller delar vårt intellekt upp den?

Vilka idériktningar som främst hör ihop med humanismen?

• Stark koppling till Platon
• Individualism
• Tolerant människo uppfattning
• Självständigt tänkande i politiska frågor
• Sekularisering
• Macchiavelli (Fursten), Thomas More(Utopia), Erasmus av Rotterdam

Vilka är de för vetenskapen nya dragen under 1600-talet?

• Mekanistik: Varje tillstånd är bestämt av föregående tillstånd + naturlagarnas utseende. Ej ändamål. Determinism.
• Aktiv observation: Experiment - Galileo Galilei (med viss reservation)
• Primär vs sekundär: Objektiva, primära egenskaper: form, massa.
• Subjektiva, sekundära: färg, tyngd och doft. Dessa orsakas av primära egenskaper.

Om vad handlar konflikten mellan empirism och rationalism? Tydliggör!

• empirisk (subst. empiri) - utforska med erfarenheten. Motsatsen är de formella vetenskaperna: logik, matematik.
• empiristisk (subst. empirism) - All kunskap om världen kommer från sinnena. En kunskapsteori. John Locke

  

• Rationalism - Viss kunskap kommer genom förnuftet. Descartes, Leibniz.

  

Vad står naturrättsteoretiskerna för och från vilka alternativa synsätt avgränsade de sig främst?

• Samhällsfördraget - människorna har skrivit kontrakt med härskaren.
• Får folket återta makten om härskaren missköter sig? Detta leder till två riktningar: Kung av Guds nåde, absolutism, och Lockes idéer.

Några huvuddrag i utvecklingen av svenska universitet under 1600 - 1700-tal?

• Uppsala - Donation från Gustav II Adolf. Olof Rudbeck - upptäckte lymfsystemet, rektor på universitetet.
• På 1730-talet låg Sverige bra till som forskarland. I första rangen var Frankrike och England och i andra Sverige och Holland.
• Linné

På vilka sätt är Örsted och Lavoisier nyckelfigurer i vetenskapshistorien?

• Örsted - 1820, Upptäckte sambandet mellan elektricitet och magnetism. Detta gjorde det möjligt att skriva en lärobok i ellära.
• Lavoisier - Kemin, fina vägningen - vågen som instrument. Teori för förbränning, syre.

Vad präglar upplysningens världsbild
och livsåskådning?

• Optimism
• Anti-irrationalism
• Utilitarism = nyttig...
• Deism / Ateism
• Tolerans
• Materialism / Determinism
• Empirism

Detta ledde till revolutionsidéer, förbättra världen, ändra miljön.

• Tabula rasa: Vad människan blir beror endast på erfarenheten / miljön. Detta innebär jämlikhetstankar.
• Utilism - nyttotro
• Utilitarism - konsekvensetik, effekterna av gärningen bestämmer godheten i den. Alltså goda handlingar nyttiga konserkvenser.

Vilka ekonomiska och politiska idéer är nyheter under upplysningen?

• Montesquieus teorier om maktdelning, jämför med USAs konstitution.

Genom vilka idéer blev Kant betydelsefull för romantiken?

• Kant ( -1804) verksam i Königsberg. Levde isolerat liv.
• Betydelsefull för geografins utveckling - Asiens floder. Märk dock att han aldrig lämnade Königsberg.
• Det största bidraget kom inom filosofin:
  • Orsak - verkansamband - vi kan ej se orsakerna.
  • Vi kan inte se tinget i sig (``Das ding an sich'') utan det påverkas av våra åskådningsformer, tid(aritmetik) och rumslig(geometri) sortering. Dessutom filtreras det genom ``orsak-verkan-filtret''. Först därefter uppfattar vi det som sinnesintryck.
  • Hur ordnar vi världen? Världen är en konstruktion av oss.
  • Det finns olika andra alternativa synsätt:
    1. Det finns ett annat sätt att få kunskap om världen nämligen via intuition och det får speciellt konstnärer.
    2. Vi kan prova oss fram med våra handlingar och se vilken respons vi får från världen - praktik.
  • Kant avlägsnat tingen i sig.
  • Åter modern på 1860-talet iom. nykantianer. Bryr sig ej om världen, Vilken roll spelar valet av aritmetik för vår världsuppfattning.

Vilka perspektiv och synsätt präglar romantiken?

• Idealism -
  • Kants - vår bild av världen är beroende av oss själva. (Motsats: realism - världen oberoende)
  • Platon - idéer existerar oberoende av verkliga världen. Ex: svensk nyromantik, Stagnelius.
• Nationalism
• Historietolkning - samband med optimismen - tron att saker förändras, gör att historieforskning blir intressant.
• Vitalism - Vad är liv? - Det är närvaro av vital energi (speciell form av energi). Med tillräckligt mycket energi kan liv skapas. Märk: Mary Shelleys Frankenstein.

Vad förenar och skiljer Hegel och Marx?

1. Hegel (1770 - 1831)
   • Dialektik - all gränsdragning sker mellan två olika saker, måste relatera till något för att sätta en gräns.
   • Helheten = Det Absoluta (mängdläramässigt: universum).
   • All utveckling slår över i sin motsats: etc.
   • Alienation - att inte anse sig tillhöra det objektiva, idégemenskapen, samhället, stå utanför.
   • Dialektisk historietolkning - Anta att en lag införs, några kommer då att stå utanför denna och detta leder till att en syntes mellan de två åstadkoms. (Idealistisk dialektik)
   • Idéalistisk syn
   • Människan drivs av längtan till frihet Historiens slut (när alla är fria).
2. Marx (1818 - 1883)
   • Alienation - människorna(arbetarna) främmande/inte indragna i den ekonomiska processen, det är bara de rika.
   • Materialistisk syn

Vad innehåller 1800-talets viktigaste anti-idealistiska riktningar?

• Materialism - Marx, Fouerbach och Büchner - förklarar allt, och då verkligen allt, med materialistiska orsaker. Büchner hittar på lämpliga orsaker som passar bra in. Tankeflykt till religionen - ``Religionen är ett opium för folket'' - när det blir outhärdligt.
• Positivismen - Comte - 3 stadier i idéhistorieutvecklingen:
  1. Teologiska stadiet
  2. Filosofiska stadiet - spekulativa teorier.
  3. Positiva stadiet - objektiva, säkra fakta (= enkla, nyttiga, konstruktiva)

Vilka olika idéer möts och samlas hos Darwin?

• Korrekt kronologi - Buffon och Lyell:
  • Enligt bibels skapelsberättelse är jorden 4-5000 år gammal.
  • Enligt Buffon har det tagit minst 70000 år för jorden att svalna. Han tvingas tolka skapelseberättelsen symboliskt.
  • Enligt Lyell sker inte jordens utveckling i stora steg (katastrofteorin) och långa lugna perioder utan det är en kontinuerlig, långsam förändring. Alltså är jorden mycket gammal.
• Släktskapsrelationer - Aristoteles, Linné: Allting kan indelas i arter med gemensamma drag. Inser att artbegreppet är artificiellt.
• Härstamningslära - Lamarack, Buffon: Miljön bestämmer artens utveckling. Dock ansåg Lamarack att förvärvade egenskaper ärvs.
• Kamp för tillvaron - Malthus: Populationen ökar tills att födan tar slut och många svälter ihjäl, inget stabilt tillstånd vid jämviktspunkten.
• Utvecklingen - Comte

Darwin ansåg att det individer med de egenskaper som ger bäst avkomma (och överlevnad hos diton) kommer att gynnas. Sade inte om det var bra/dåligt.

Vad motiverar olika sätt att se på staten hos liberaler, konservativa och utopiska socialister?

Vilka varianter av Marxism är särskilt intressanta i Europa?

Vilka anti-intellektualistiska förhållningsätt är det som främst gav spår i västerlandets tänkande?

Temaföreläsningar

Europas befolkningsutveckling och den europeiska staden

Befolkningsutvecklingens regulatorer

1. Nutritionsstatusen (tillgång på mat)
   • Spädbarn, sjuka och gamla dog först.
   • Kvinnor som svalt blev temporärt sterila.
   • Amningsvanorna påverkade överlevnaden hos spädbarnen.
   • När barnmorskorna kom minskade spädbarnsdödligheten.
   • Amningen fungerade också som ett preventivmedel.
2. Epidemiska sjukdomar, pesten (digerdöden 1350)
3. Krig - Händelser på slagfältet påverkade marginellt, däremot är de sekundära effekterna viktiga.
4. Attityder till familjebildning
   • Hög giftemålsfrekvens berodde bland annat på att det skapade allians mellan släkter och att staten fick stabila skattebetalare. Detta medförde att det var svårt att ta ut skilsmässa, äktenskapsbrott straffades hårt och oäkta barn stöttes ut.
   • Attityder till familjestorlek: Stora lokala variationer, Snabba förändringar. Exempelvis på södra Gotland under början av 1700-talet vilket berodde på missväxten under 1690-talet. ``Sunds lag'' innebär att nativiteten blir stor 20-30 år efter föregående ökning. Så icke på Gotland ty det fanns inte tillräckliga resurser (mark) att försörja fler.

Europas befolkningsutveckling

• Ordentlig statstik började föras på 1500-talet.
• Utvecklingen i siffror:

  

• Montesquieu förutsade att Europas befolkning skulle avta och dö ut.
• Mest befolkade länder var Frankrike, centrala Habsburg och norra Italien.
• Under senare delen av 1700-talet nästan fördubblades Englands befolkning (5 9 miljoner) medan Frankrike bara ökade från 20 25 miljoner.
• Orsaken till den stora förändringen kan ha varit att virulensen minskade vid denna tid.

Sveriges befolkningsutveckling

• Vid första Älvsborgslösen hade Sverige 83900 hushåll och cirka 427 - 531000 invånare.

Demografiska revolutionen (transitionen)

1. • Hög nativitet
   • Hög mortalitet
   • Demografiska krisår
   • Svag befolkningstillväxt
2. • Fortsatt hög nativitet
   • Minskad mortalitet
   • Befolkningsexplosion emigration
3. • Minskad nativitet
   • Fortsatt minskad mortalitet
   • Relativt hög befolkningstillväxt som dock avtar.
   • Från flerbarns- till fåbarnsfamiljer
4. • Under 1940-talet ökar nativiteten i Sverige

Detta drogs ut till en generell teori om befolkningsutvecklingen som visade sig ej stämma på exempelvis Frankrike.

Sveriges folkbokföring - ett unikt källmaterial

1. Hård kyrkodisciplin
2. Stormakten Sverige
3. Merkantilismen innebar att man ville registrera samhällets resurser inte minst befolkningen.
4. Lång fredsperiod - inga brända arkiv.

Urbanisering

Stadsutveckling i Europa:

1. Antikens städer
2. Medeltida handelsstäder
3. Industristäder

Stadsutveckling i Sverige:

1. De första städerna ca år 1000
2. Anlagda städer 1580 - 1680
3. Industristäder

Birka: 750 - 970 talet. Första riktiga staden: Sigtuna.

Städernas lokalisering på medeltiden - Spontan urbanisering

1. Kultplatser
2. Tingsplatser
3. Kommunikationsknutpunkter
4. Marknadsplatser
5. I närheten av kungsgård eller viktig kyrka/biskopssäte.

Städernas lokalisering under 1580 - 1680 - Medveten urbanisering

1. Expansion mot rikets periferi - stormaktens inre expansion.
2. Handelsstäder
3. ``Industristäder'' - t ex bergsstäder och Borås.
4. Militära stödjepunkter exempelvis Karlshamn och Karlskrona.
5. Administrativa centra (landshövdingar) ex. Karlstad.
6. Fiskala kontrollcentra.

Eli F Heckscher ansåg att politiken var misslyckad och beviset var den svaga befolkningstillväxten. Städerna var bara ``bondbyar med stadspriviligier''. Orsakerna ansåg han vara:

1. Städerna hade ingen plats i det agrara Sverige.
2. Merkantilistisk lagstiftning motarbetade städernas utveckling.
3. För få stapelstäder. Bottniska handelstvånget.
4. Allt satsades på huvudstaden.

Motargumenten är att staden och omlandet bildar en enhet. ``Ett organiskt led i furstemaktens expansion'' - Herlitz och Norborg.

Svenskt järn och koppar på europamarknaden

Tidigt svenskt bergsbruk

• Keltisk järnålder - ca 500 f.Kr. - 0
• Svenskt metallsmide (fynd på Helgö och Lillön 400 - 500-talet)
• Järnframställning:
  1. Rödjord/järnhaltig sand
  2. Sjö- och myrmalm
  3. Bergmalm
• Järnframställning i Polen på 500-talet
• Skriftliga källor i Sverige från 1200-talet
• Kopparbrytning - 1100 - 1200-talet p.g.a. kristendomens behov av klockor. (Klockmalm)
• Östdanmark (Järnmölle, Järnvirke) i Halland - centrum för tidig järnindustri.
• Lapphyttan i Norberg, Dalarna - ``Sveriges äldsta masugn''.
• Kammen på vattenhjulets axel gjorde det möjligt att omvandla kraften till hammarslag.
• Viss medeltida järnexport - osmundjärn - ej bra för smide men däremot användbart för gjutning.

Bergsbrukets expansion

• Gustav Vasas 1500-tal:
  • Hård kontroll
  • Tyska läromästare
  • Exportinriktad produktion - stångjärn
  • Träkol - ``kampen om skogen'' inledd. Viktigt med god koltillgång. Skogen kunde användas till svedjebruk, pottaska, tjära och timmer bl.a.
• 1600-tal:
  • Sverige ledande exportör av järn och koppar. Export till England, Holland och Frankrike till båtbyggeri, Tyska områden, brandhärjade områden (spik)
  • Under stormaktstiden stod Sverige för 25 - 40% av Europas export, vissa år upp till 70%
  • Det svenska bruket etableras - en ``industriell revolution före industrialismen''.
  • Valloninvandringen:
    • Från centrum av järnframställningen i Valloniet, Liégeområdet. Krisdrabbat nya produktionsorter.
    • Sverige - behov av kapital och yrkeskunnande, hade malm, skog och vattenkraft + skattelindring.
    • Louis de Geer m.fl. värvade en elit av skogshuggare, kolare, körare och smeder.
    • ca 1000 personer varav 80% stannade kvar. Inklusive familjer ca 2000 - 2500
    • Tidsperiod: 1626 - 1655
  • Effekter:
    1. Vallonsmidet håller hög kvalité. Öregrundsjärn 15% av Sveriges järnexport.
    2. Förbättrat tysksmide
    3. de Geer m.fl. kapital + allmän expansion.
  • Efterfrågan på koppar ökade då kopparmyntfot infördes och det blev populärt med koppartak.
  • Endast Japan utvinner lika mycket koppar som Sverige.
  • Kopparn kommer i princip uteslutande från Falu koppargruva.
  • På 1680-talet rämnar koppargruvan p.g.a. alltför intensivt utnyttjande.
  • Bruket koltillgång tryggas:
    1. ``Kolfång'' i närliggande socknar.
    2. Rekognitionsskogar - allmänningar som bruken får av staten.
    3. ``Egna kol'' från skog som bruken köper upp fr.o.m. 1660-talet. Fördelarna var att det gav kontinuerlig tillgång på kol, lägre kostnad och högre kvalité p.g.a. kunniga kolare.
• Bergsbruket 1700 - 1800
  • Rädsla för skogsbrist + prisfall Statlig produktionsbegränsning (vilket ledde till försenad industriell revolution enligt Eli Heckscher).
  • Manufaktorsmide i Sverige
  • Puddelprocessen i England, Henry Cort 1780-tal ledde till chock i Sverige då den var mycket effektivare.
  • Kris omkring 1810:
    1. Nya kolbesparande och effektiva framställningsmetoder
    2. Järnhunger i Europa
    3. Liberalism (restriktioner bort)
    1) - 3) ovan ledde till svensk återhämtning i mitten av 1800-talet.
  • Men Bessemerprocessen - Götstålsmetoden ledde till bruksdöd 1870 - 1890 vilket gjorde att de fick ställa om produktionen till exempelvis glas eller papper.

Teknikhistoria

• Drivkraft
  • Muskelkraft - Människa (gångspel, tramphjul), hästvind
  • Vindkraft
  • Vattenkraft - kraftöverföring - stånggång
  • 1 häst 6 män
  • 1 hästvind 40 män
  • 1 vattenkonst + stånggång (2 km) 10 hästar 6 hästvindar 200 män
• Sprängning
  • Tillmakning (ej vatten) - populär teknik
  • Krut
    • 1613 Tyskland
    • 1630-tal Sverige
    • Problem
      1. Dyrt
      2. Borrning av spränghål
      3. Fukt
      4. Avgaser
      5. Kontroll av sprängverkan
  • Nitroglycerin 1846, Zinkgruvan 1863.
  • Dynamit - 1860: Nobel.

Christopher Polhem (1661 - 1751)

• Hakspelet i Falu koppargruva.
• Undervisning i mekanik: Laboratorium mechanicum, Det mekaniska alfabetet (ex. block, kil, hävstång och hjul)
• Collegium curisorum - föregångare till Kungl. Vetenskapsakademin. tillsammans med Erik Benzelius bl.a.
• Manufakturverket i Stiernsund - ``Sveriges första mekaniserade industri''
• Planlade Göta kanal
• Byggde om Slussen i Stockholm

Från nationalism till nationalsocialism

Nationalismen har återigen blivit aktuell på 90-talet. Hur förstår vi nationalismen och hur hanterar vi den?

Nationalism - några begrepp

1. Stat - Nation
   • Stat = politisk enhet, maktmonopolet
   • Nation = idé/känsla om samhörighet (språkligt, religöst, kulturellt, historiskt etc)
   • Stat Nation normalt sett Uppkomst av nationalism.

   • 

2. Nationell identitet - Nationalism
   • Nationell identitet Nationalkänsla - föddes idémässigt under franska revolutionen(1789), innan dess hade lojaliteten riktats mot annat håll. Materiell födelse under industrialiseringen då gamla banden brast (skrå, by, socken, stånd, släkt). Nya band uppstod: företag, förening, allmän skolgång) vilket ledde till ett medborgarsinne. Historieundervisningen används som redskap.
   • Nationalism = program för mentalt eller fysiskt oberoende, självkänsla och försvarskamp - idé också under franska revolutionen med allmän värnplikt, rösträtt. Uppstår som reaktion på exempelvis internationellt vanrykte, ojämn utveckling, sårad stolthet eller där utvecklingen är måttlig (gamla banden har brytits men de nya har ännu inte skapats, problemen skapats men ej lösts). Uppstår där polis, militär kommer i vanrykte. Nationell identitet Nationalism.

Nationalismens utveckling

• 1800-talet - Nationalismen spreds explosionsartat. Blev en dröm för exempelvis ``Italien'' och ``Tyskland''. Ett hot mot Österrike-Ungern och Osmanska riket som hade många olika nationaliteter inom ett och samma land.
• Första världskriget - Serbisk och tysk nationalism. Vid freden försökte man praktisera nationprincipen vilket skapade Bulgarien, Rumänien och Jugoslavien.
• Andra världskriget och tiden efter - Nationalismen kommer i vanrykte i Europa (efter Nazityskland). Däremot nationalism i Afrika och Asien där länderna gör sig fria från kolonialmakterna. Därpå följer ofta strider mellan folkgrupper i länderna ex. i Indien som delas i Pakistan, Bangladesh, Ceylon och eventuellt Kashmir och Punjab.

Fascism

• Mussolini hade inte en klar ideologi vid sitt maktövertagande 1922. Grunden fanns i missnöjet med att Italien inte fått belöning för att ha gått över till segrarmakternas sida.
• Staten - levande organism. Nödvändig. Människorna är de olika kroppsdelarna.
• Imperialism - arvet från romarriket. Socialdarwinism mellan stater.
• Vitalism - handling och aktivitet är det viktiga. Papper och avtal räknas ej. Antiintellektualism.
• Korporatism - Lösning på konflikter mellan löntagare och arbetsgivare, man skulle förena kapital och arbete. Rådgivande församling från de olika korporaten ex. lantbruk, industrier.
• Ledarens intuition - mytbildning. Han vet vad som är rätt.

Nazism

• Hitler kunde utforma sina idéer innan han kom till makten. Missnöje i Tyskland med fredsvillkoren - Dolkstötslegenden.
• Folket och rasläran - germanska folkets heliga uppgift:
  • Utveckling beror på kampen mellan raser.
  • All blandning mellan raser försämrar den bättre rasen. .
  • Tre sorters raser:
    1. kulturskapande ras (arier)
    2. kulturbärande ras (indianer, asiater)
    3. kulturförstörande ras (judar, zigenare)
  • Åtgärder:
    1. Ökad arisk population
    2. Steriliering av mentalt och fysiskt efterblivna.
    3. Judelagarna - judestjärnan, Holocaust etc.
• Imperialism - ``lebensraum'' - rasens utvidgning
• Vitalism
• Ledarkulten - Hitler hade valts av folket i fria val.

Slutsats: Nationalismen blir farlig tillsammans med fundamentalism i någon tappning.

Sverige och det nya Europa

Varför ser Europa ut som det gör?

Vilken är Sveriges plats i Europa?

Gamla händelser och gränser blir återigen aktuella.

Antal europeiska stater vid olika tidpunkter

• ``Kulturkrets'' - Vaclav Havel
• ``Kulturgemenskap'' - Dag Hammarsköld
• ``Europeiska huset'' - M Gorbatjov

Vilka händelser har påverkat Europa mest?

1. Romarrikets fall (400 - 500 e Kr) ledde till splittring mellan det latinsk-katolska Europa (med latinska språk och alfabet + kloster) och det bysantinsk-grekiskt-ortodoxa (Konstantinopel) Europa. Gränsen drogs rakt igenom f.d. Jugoslavien.
2. Konstantinopels fall (1453) - ortodoxa kyrkans centrum flyttades till Moskva. Osmanska (turkiska) riket skapas.
3. Kampen mot Islam (700 - 1492) då muslimerna besegrades i Spanien. Dessutom (1450 - 1914) Turkisk kamp som upphörde i och med osmanska rikets fall 1914.
4. Europeisk expansion (1492 - ) innan dess hade Europa försvarat sig. Nu börjar en ekonomisk och kulturell expansion.
5. Renässansen och dess konsekvenser (1300 - 1400) Klostren samlar kunskap i västra Europa. I Öst anses väst vara sekulariserat och där betonas i stället kontakt med Gud och andlighet. Renässansen slog ej igenom i Östeuropa.
6. Reformationen + efterföljande splittring (1500 - 1600) ledde till viktiga religiösa gränser och motsättning mellan katolskt och protestantiska område/intressen.
7. Franska revolutionen
8. Industriella revolutionen
9. Ryska revolutionen - proletär internationalism (internationalen). Arbetarna har inget fosterland utan är internationella.

1880-talet: Europas inre och yttre zon

• Europas inre zon (de protestantiska länderna + norra Italen m.m.)
  1. Skråtvånget upphävt
  2. Tullfrihet
  3. ``Fria'' bönder
  4. Urbanisering - industrialisering
  5. Utökad rösträtt - succesivt
  6. Nationalstater

  Detta kan sägas vara idealen från franska revolutionen.

• Europas yttre zon (Östeuropa, Spanien, Irland, södra Italien)
  1. Feodalism
  2. Naturahushållning
  3. Råvaruproduktion
  4. ``Ofria'' bönder
  5. Imperier

Konfliktorsaker i f.d. Jugoslavien

1. Historiska orsaker
2. Religiös-kulturella orsaker
3. Etniska orsaker
4. Den serbisk ``frågan'' (storserbisk nationalism)
5. Ekonomiska orsaker
6. Konstitutionella orsaker - de olika folken skulle dela på makten
7. Internationella orsaker

Antalet zigenare i Europa var ungefär 13 miljoner före andra världskriget. Efter kriget var det cirka 3 miljoner kvar.

Sverige

Vad har Sverige och EU gemensamt?

1. Demokrati
2. Mänskliga fri- och rätigheter
3. Pluralism - tolerans mot oliktänkande
4. Marknadsekonomi
5. Säkerhetsordning
6. Generositet mot omvärlden

Detta enligt Sveriges ansökan om EU-medlemskap.

Seminarier

Idéhistoria

Baseras på några texter som kommer att läggas upp vid ett senare tillfälle.

Rousseau - Om samhällsfördraget

Roussau (1712-1788) - Schweizare som flyttade till Milano. Användes som argument under franska revoultionen och dess författning.

1. Betyder att människan var fri från början men sedan har ``fångats i civilisationens bojor''. Det betyder inte att alla människor är fria från födelsen.
2. Vad legitimerar en viss ordning i samhället?
3. Styrka - styrka är oberoende/ovidkommande av rättvisa.
4. Rousseau stod EJ för naturrätten som stoikerna eller katolska kyrkan. Den innebär att naturens ordning är förnuftig, allt bör vara i likhet med naturen, ej konflikt mellan tro och vetande. Människan fattar vad som är rätt intuitivt (jämför amerikanska författningen). Samhället är Guds goda samhälle (?). Svensk rättstradition är längre från naturrätten än övriga europeiska länders.
5. Naturförhållande - samhällsordning är ej given utan bestämms av människorna genom ett fördrag - överenskommelse.
6. Familjesammanhållning baseras på behov och löses upp sedan dock kan det utvecklas till en frivillig överenskommelse. Kan slaveriet rättfärdigas? Samhällsfördraget innebär att alla bestämmer sig för att lämna över makten över sig själv till gemensamt beslutande organ ``Volonte generalé'' - den gemensamma viljan. Om någon ej går med tvingas denna bli ``fri'' tills han ändrar sig. Detta utnyttjades av ex. Välfärdsutskottet under franska revolutionens urspårning. Begreppet medborgare blir viktigt. Man lämnar över det som man inte kan använda själv till samhället.
7. Har utnyttjas både i demokratiskt syfte och av Hitler och Stalin ex. ``Vi uttrycker folkets vilja''.

Hegel - Förnuftet i historien

Står det något i texten överhuvudtaget? (En analytisk sats tillför ej ny information vilket däremot en syntetisk gör)

1. De världshistoriska individerna är de som tar upp idéer som blir förverkligade. De betyder något. Är ett uttryck för förnuftet.
2. De samlar upp något som ska hända och ``ser till'' att det händer, förverkligare det som vi egentligen vill men inte kan se själva. Frågan är om påståendet ovan tillför något utöver ordet världshistoriska individerna.
3. En annan intressant fråga är om den historiska utvecklingen påverkas av individerna eller om den har sin gång oavsett vem som blir ledare. Hegel menar att det är bestämt i förväg men att detaljerna är flexibla.

Marx - Ur Till kritiken av den politiska ekonomin

1. Juridisk och politisk överbyggnad - samhällsmedvetandet
2. Produktionsförhållanden
3. Produktionskrafter.

• De två sistnämnda utgör basen för överbyggnaden. Man kan också se det som att krafterna påverkar produktionsförhållandena och ev. vice versa.
• Det är ej individerna som är orsakskrafter utan stora grupper som klasser. Dock brukar vissa socialister istället se partiet/partieliten som drivande faktor.
• Motsättning mellan faktorer och förhållanden ger en samhällsförändring.

Nietzsche - Den glada vetenskapen

1. Sanningen är ej betydlsefull
2. Bejaka livet
3. Nyttighet och tillämpbarhet viktigt - nyttiga lögner ska vara ``sanningar''.
4. Den som bestämmer ``sanningen'' har makten.

   Fråga: Hur kan man också se Nietzsches vilja till makt som något som slår ut i vetenskap?

Om dokumentet ...

FÖRELÄSNINGSANTECKNINGAR: PERSPEKTIV PÅ EUROPA

This document was generated using the LaTeX2HTML translator Version 96.1 (Feb 5, 1996) Copyright © 1993, 1994, 1995, 1996, Nikos Drakos, Computer Based Learning Unit, University of Leeds.

The command line arguments were:
latex2html -split 0 Idehistoria.tex.

The translation was initiated by Fredrik Claesson on Thu Oct 17 16:41:50 MET DST 1996

...Miletos

Stad i södra Turkiet (som tillhörde Grekland då)

...virulensen

Virusens aggresivitet

...stapelstäder

Städer som fick handla med utlandet