Simson sjunger, när han fattar om templets pelare

Vigd till nasir åt Herren
äger du knappt ett namn,
utvald, bortlyft
ur jordens milda famn.
Vigd till nasir åt Herren
heter du Herrens hand
och svingar Herrens ljungeld
i skräckslagna land.

Vigd till nasir åt Herren
Herrens ande du bär
och har ej egen ande
att hålla en dödlig kär.
Ve den stunden,
då folk och gud jag svek,
då jag blev mannen Simson
och vigningens styrka vek.

I ånger växte kraften
vid kvarnstenars dån.
Om lättvunna segrar
man talte till Juda son.
Nu störtar jag Dagons tempel,
ty Simson är förtärd,
och jag är åter en namnlös,
vars namn är Herrens svärd!