Vi är på väg att ta steget in i informationssamhället. Detta kännetecknas av att information och kunskapsarbete är viktigare än varor, energi och industri. Det viktiga är inte var eller hur länge man jobbar, utan resultatet. Det ska inte ha någon betydelse om något eller någon finns en eller tusen mil bort i ett annat land. Världen ska bli gränslös och avståndslös. Handikapp, språk, ålder, bakgrund ska inte utgöra några hinder; alla ska samverka på lika villkor. En del tror till och med att nästan alla andra problem också kommer lösas, såsom ekonomiska och fientliga. Det som tros göra alla dessa underverk är något som kommit att förkortas IT. En teknisk term som på mycket kort tid erövrat större delen av västvärldens uppmärksamhet. Utan att de flesta har en aning om vad det innebär, eller ens för vad förkortningen står för. Svaret har pendlat mellan informationsteknik och informationsteknologi. Många tror att dessa är samma sak, men så är det inte. Teknik är "ingenjörskonst", att kunna omsätta teoretiska kunskaper i praktiken. Teknologi kan närmas beskrivas som vetenskapen om tekniken. Den engelska betydelsen av "technology" har en mycket vidare betydelse än den svenska motsvarigheten. I takt med att information blivit alltmer värderad inom alltfler områden så har också den vidare termen informationsteknologi vunnit störst gehör.
Vad är då information? Som så många andra begrepp och ord så har ordet använts i stor omfattning trots att få känner till en hållbar definition. Egentligen så rör det sig om flera olika begrepp som går under samma namn. Det kan vara meningsfullt att poängtera skillnaden mellan information och data. Det sistnämnda handlar om symboler utan avseende på någon innebörd. Information däremot är just vad symbolerna har för mening; vad alla bokstäver (eller motsvarande) betyder för oss. Vi är ofta inte intresserade alls av data. Det är istället informationen som är meningsfull för oss. När man utför databehandling så är det ofta i syfte att behandla data så att det blir information. Den lärda människan ser en koppling mellan symboler och betydelse. Datorer kan dock endast hantera symboler, och gör alltså detta helt "ovetande" om vad de kan tänkas betyda. Av detta kommer att IT handlar om något mer än att ge mänskligheten en enorm flod av ettor och nollor. Istället är det betydelser, innebörder och budskap som är essensen, och hur vi kan utnyttja maskiner till att förmedla och lagra dem. En typ av data som ökar alltmer är metadata, dvs data om data. Detta kan t.ex. vara ett register över böckerna på ett bibliotek eller en stor databas över någonting.
En snäv definition av begreppet information skapades av Claude Shannon under andra världskriget. Han definierar begreppet som ett mått på ovissheten om vilket meddelande som ska anlända via en viss kommunikationskanal. Om endast ett meddelande är möjligt så innebär detta ingen information alls. Om det är två meddelande som är möjliga och som är lika sannolika så är detta informationen 1 bit. Åtta meddelande utgör informationsmängden 3 bitar osv enligt sambandet M = 2i eller i = lg M / lg 2, där M är antalet möjliga "meddelanden" och i information mätt i bitar. Det är detta begrepp som ligger till grund för de mått på informationsmängder som vi använder i datatekniken. Nuförtiden hör det nästan till allmänbildning att veta att en byte är informationsmängden 8 bitar. Ofta används termen tillsammans med prefixen k (kilo), M (Mega), G (Giga) och T (Tera). I datorsammanhang betecknar dessa dock inte jämna tiopotenser, utan tvåpotenser. Således står prefixet kilo inte för 103 = 1000 utan istället 210 = 1024. Observera att informationsmängd inte säger något alls om kvaliteten eller relevansen på informationen, utan betecknar bara okända data.
Trots att informationen ofta transporteras genom något mycket litet med obetydlig energi kan den innebära saker som får oerhörda konsekvenser. Man kan tänka sig en supermaktsledare viska orden "Tryck på knappen" varefter atombomber med ofantliga energimängder detonerar. Ett sådant här resonemang kan ses vara typiskt för informationsbegreppet; konsekvenserna begränsas endast av den som mottar meddelandet.
Vi är på väg att bosätta oss i den digitala revolutionens förlovade land. Men vad innebär egentligen digital, och varför är det så mycket bättre än det gamla analoga? Man kan göra följande jämförelse: Tänk dig att du vill mäta upp en viss volym vatten. Om vattnet är flytande kan du välja vattenvolymen helt valfritt. Om vattnet däremot är infruset i isblock kan du bara välja volymen stegvis. Ett isblock ger kanske 7 liter, två stycken 14 liter osv. Det går inte (utan att smälta vattnet) att få volymen 10 liter t.ex. Enda alternativet vore att göra mindre isblock, t.ex. om 1 liter vardera. Precis så här är det med analog jämfört med digital. Något som är analogt kan väljas steglöst (vattnet) medan det som är digitalt måste tas stegvis (isblock). Vid första anblicken verkar det ju som om analog är fördelaktigast. Men när man började med datorer visade det sig att det hade mycket stora fördelar att använda digital teknik. Det går dock att konstruera en analog dator (men då brukar vi använda andra beteckningar, t.ex. fuzzy logic). Eftersom vi ändå nästan uteslutande använder oss av ändliga noggrannheter ger digitaltekniken inga nackdelar när det gäller beräkningar, eftersom approximationen kan göras hur noggrann som helst.
Alla symboler och signaler som utnyttjas för kommunikation och lagring med datorer är digitala. Detta har många fördelar. Eftersom det bara finns två nivåer i den digitala världen (0 och 1) behöver en liten störning inte förvanska informationen. En liten eller ingen avvikelse från en nivå tolkas likadant. Det är detta som gör att digital information kan kopieras och transporteras i det oändliga utan den minsta kvalitetsförsämring. Det är alltså omöjligt att skilja kopian från originalet. Detta kommer säkerligen att ge begreppet original en annan betydelse.