RydNet byter IP-adresser och strukturerar om nätet

Klockan 16:00 på lördag, 30 september 1995

Kontaktperson: Kent Engström <kent@lysator.liu.se>

Introduktion

RydNet fortsätter att växa. Vi har nu över 100 anslutna med nästan 130 datorer inkopplade på nätet. Hittills har vi klarat oss med två s.k. C-nät, ett på Bk Udda och ett i resten av Ryd.

Nu har adresserna börjat ta slut i nätet (utom på Bk Udda). Därför kommer vi att byta till fyra nya C-nät som tillsammans med det vi fortsätter att ha på Bk Udda förhoppningsvis kommer att räcka ett tag till.

Det är också så att nuvarande subnät 1 är för stort, medan subnät 3 inte är särskilt belastat. Därför kommer vi passa på att samtidigt flytta en del hus mellan subnät 1 och subnät 3. Mer information om detta finner du i "BAKGRUND".

När händer det?

Vi byter IP-adresser på lördag den 30 september klockan 16.00. Detta innebär att du ska göra det då också. Det är inte säkert att nätet funkerar prickfritt direkt; ge oss lite tid (minst en timme) för att genomföra bytet överallt.

Vad ska jag göra om jag har en IP-adress som börjar på 192.165.122?

Hur du ska ändra beror på det sista talet i din adress, samt vilket hus du bor i ifall du tillhör subnät 1 eller 3 nu.

Antag att du har adressen 192.165.122.X. Beroende på värdet av X finns följande fall:

0 < X < 63

Du tillhör nu subnät 1. Om du bor på Rv 240 eller Rv 254-262 så tillhör du i framtiden nät 1 och ska titta på rad 1 i nedanstående tabell. Om du istället bor på Rv 242-252 eller Al 1 så tillhör du i framtiden nät 3 och ska titta på rad 3 i tabellen nedan.

64 < X < 127

Du tillhör nät 2 och ska titta på rad 2 i tabellen nedan.

128 < X < 191

Du tillhör nu subnät 3. Om du bor på Bk 2 så kommer du i framtiden att tillhöra nät 1 och ska titta på rad 1 i tabellen nedan. Om du inte bor på Bk 2 tillhör du nät 3 i framtiden och ska titta på rad 3.

192 < X < 255

Du tillhör nät 4 och ska titta på rad 4 i tabellen nedan.

Nät  Ny:
     ADDRESS        NETWORK        BROADCAST        GATEWAY

  1  192.168.129.X  192.168.129.0  192.168.129.255  192.168.129.1
  2  192.168.130.X  192.168.130.0  192.168.130.255  192.168.130.1
  3  192.168.131.X  192.168.131.0  192.168.131.255  192.168.131.1
  4  192.168.132.X  192.168.132.0  192.168.132.255  192.168.132.1

Du behåller alltså sista talet i adressen. Exempel: Razor har idag adressen 192.165.122.72. Den nya adressen blir 192.168.130.72. Samtidigt ställer jag om NETWORK till 192.168.130.0, BROADCAST till 192.168.130.255 och GATEWAY till 192.168.130.1.

Samtidigt ska NETMASK ändras till 255.255.255.0, dvs det som de flesta program föreslår automatiskt. Tidigare har vi som bekant använd masken 255.255.255.192 för att klämma in fyra nät i ett.

I en del nätprogram räknas BROADCAST och NETWORK ut automatiskt när du anger ADDRESS och NETMASK. Det jag kallar GATEWAY här kan även kallas ROUTER eller DEFAULT ROUTE.

Om du har angivit adressen till någon dator som en numeriskt adress i någon annan fil eller inställningsruta måste du givetvis ändra den där. Om du kör Linux bör du kontrollera /etc/hosts och /etc/resolv.conf noga.

I den senare filen (eller motsvarande inställningsrutor i andra system ska man lägga in adressen till sin nameserver. Om du har en numerisk address där som börjar med 192.165.122 så får du byta till rätt adress - samma som GATEWAY ovan).

Mer information om hur du stället in nätverksparametrarna i olika system finns i RydNet:s FAQ på WWW, som du når som http://www.lysator.liu.se/rydnet/RydnetFAQ.html med lämpligt WWW-program.

Vad ska jag göra om jag har en IP-adress som börjar på 192.168.128?

Din egen dator byter inte address. Om du någonstans har lagt in numeriska adresser till datorer på del andra delen av nätet som börjar på 192.165.122, så måste du ändra dessa adresser på det sätt som beskrivs i förra stycket.

Ett ställe där de flesta måste ändra är adressen till nameservern. Det står förmodligen 192.165.122.1 där nu. Ändra till 192.168.129.1. Under Linux ändrar man i /etc/resolv.conf. Andra system erbjuder t.ex. inställningsrutor för namwserver/DNS.

Vad ska jag göra om jag sköter ett system som pratar med RydNet?

Universitets centrala router skickar redan alla paket som har en destinationsadress i något av de fyra nya nätet vidare till vår RydNet-router, så om du har en defaultroute till centralroutern behöver du inte göra något.

Om du inte har det så ska du be din router att skicka paket som är destinerade till våra fyra nya nät till rydnet-gw.lysator.liu.se.

Det kan vara en god ide att kolla om den lokala nameservern har fattar att RydNet bytt adresser och, om så ej är fallet, övertyga den manuellt.

Bakgrund

Så här ser den norra delen av RydNet ut idag (södra delen och Bk Udda visas ej). Subnät 1 slingrar sig runt större delen av området, medan subnät 3 bara betjänar Bk 2 och Al 3.

Rv250      Rv252   Rv254-----Rv256-------Rv258
  !         !                   !          !
  !         !                   !          !
  !         !                   !          !
Rv248------Rv244----Rv242-----Rv240      Rv260
  !         !                              !
  !         !                              !
  !         !                              !
Rv246      Al1      Al3-------Bk2 +---- Rv262
			       !  !
			       !  !
			       !  !
			       Bk4

Efter omstruktureringen kommer samma del att se ut som på nedanstående ritning. Nätbelastningen kommer att vara mer balanserad.

Rv250      Rv252   Rv254-----Rv256-------Rv258
  !         !                   !          !
  !         !                   !          !
  !         !                   !          !
Rv248------Rv244----Rv242-   -Rv240      Rv260
  !         !        !                     !
  !         !        !                     !
  !         !        !                     !
Rv246      Al1      Al3--------+  Bk2----- Rv262
			       !  !
			       !  !
			       !  !
			       Bk4

Vad ska jag göra om jag inte vet vad jag ska göra?

Om du behöver hjälp innan, under eller efter bytet kan du: