Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Föreläsareverksamhet, vetenskapligt och samhälleligt skriftställeri 1884-1896 - Filosofiska skrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
intresserade Rydberg, var frågan om »viljans frihet»,
om determinism eller indeterminism, det vill säga,
om människans viljande vore ett element i en
ofantlig kausal process, bestämt av det förflutna
och bestämmande det framtida, och sålunda alla
av viljeförnimmelse ledsagade handlingar lika
determinerade som t. ex. planetrörelserna; eller
därest så icke vore fallet, om med andra ord
utgången av kampen mellan olika determinerande
motiv, vilka väga lika, beror av ett beslut, som
ej är determinerat, utan måste beaktas som en
nyskapelse, varifrån en ny tråd inslås i
kausalitetens väv.
Flerestädes har Rydberg - visserligen mera
i förbigående - kommit in på detta problem; så
i »Ting och fenomen» och i uppsatsen »I
halvslummer». Han intager här en mellanställning,
i vilken han förklarar determinism och frihet på
visst sätt förenliga med varandra. Särskilt har han
antytt - men heller icke mer än antytt - sin
ståndpunkt i ett litet inledningsföredrag (i de 17:s
sällskap maj 1890) till en diskussion om
indeterminism och determinism.
Bland filosofiska ämnen som sysselsatte
Rydberg var ock studiet av Benjamin Höijer,
Kants och Fichtes svenske tankefrände, och han
förberedde 1887 en minnesteckning över Höijer
för Svenska Akademiens handlingar, ehuru den
icke kom till fullbordan.
En filosofi, som på Rydberg gjorde ett frånstötande
intryck, var Nietzsches, särskilt med hänsyn
till dess kamp mot kristendomens s. k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
