Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Föreläsareverksamhet, vetenskapligt och samhälleligt skriftställeri 1884-1896 - Mytologiska arbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
myterna, vilka han ej betraktade såsom en kaotisk massa.
Sedan han i första delen framlagt sambandet mellan de
specifikt germanska myterna, utsträcker han i andra delen
även jämförelsen till myter av fornariskt ursprung och
ägnar för detta ändamål sin uppmärksamhet åt indiska och
persiska mytkretsar.
Enligt hans åsikt hade varje myt, även om den från början
var fristående, blivit införlivad som länk i en kedja,
vilken började med världens, gudarnas och människosläktets
upphov och ändade med Ragnarök och världsförnyelsen.
Myterna äro likväl enligt Rydbergs åsikt av mycket olika
ålder. Några härstammade från den fornariska tiden, såsom
myterna om en brytning mellan gudarna och naturkonstnärerna,
en härav uppkommen fimbulvinter och åtgärder, som vidtogos
för att undan denna rädda vad skapelsen hade bäst för ett
kommande saligt världstidevarv. Andra myter tillhörde en
långt senare tid, några möjligen hedendomens sista
århundraden. Men allt eftersom de uppkommit, hade de som
nya länkar knutits till den redan för handen varande
episka kedjan.
För att komma mytidentiteten på spåren använder Rydberg två
vägar, nämligen dels polyonomien eller gudarnas och heroernas
flernamnighet och dels likheter i myternas sakinnehåll.
Det har emellertid från hans motståndare anmärkts, att han
driver antagandet av flernamnigheten alltför långt (särskilt
protesterade Wisén mot att sätta likhetstecken mellan Thjasse och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
