Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Föreläsnings- och vetenskaplig skriftställareverksamhet 1876-1884 - Mytologiska forskningar och skriftställeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sophus Bugge, där han berört frågan, och dels med en
maning till Rydberg såsom förtrogen både med fornnordisk
och fornkristen litteratur att gripa till genmäle.
Rydberg lydde maningen. I Nordisk Tidskrift för 1881
meddelade han sina båda artiklar Sibyllinerna och Völuspå,
en skarp och nedgörande kritik av Bangs teorier.
Svend Grundtvig, som var första upphovet till Rydbergs
inlägg, var full av tacksam beundran och förklarade att
om det vore han som givit stöten till att »dette spøgelse»
(sibyllinernas inverkan på Völuspå) kommit ur världen, så
betraktade han det som sin största förtjänst av vetenskapen
om Nordens forntid. Men av än större betydelse vore om
Rydberg ville underkasta Bugges stora verk - »Studierna» -
en kritik »från den metodologiska synpunkten». Och sedan
han framhållit Bugges höga ståndpunkt som människa och
vetenskapsman, yttrar Grundtvig, att det ej vore från
filologisk sida som hans nya teorier skulle bekämpas, ty
i det enskilda kunde Bugge icke lätt begå filologiska fel,
varemot det vore den metodologiska kritikens sak att
påvisa det godtyckliga i hans uppradande av möjligheter.
Grundtvig slöt med att ålägga Rydberg det såsom en plikt
att taga huvudsaken upp just från den rent formella sidan.
I ett inlägg i denna strid hade Sophus Bugge,
som visserligen ogillade Bangs åsikt att Völuspå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
