Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Föreläsnings- och vetenskaplig skriftställareverksamhet 1876-1884
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rydberg insåg till fullo detta och ansåg som en viktig
uppgift att inför en bildningssökande allmänhet i klar
form utreda mänsklighetens livsfrågor. I november 1874
skriver han till Hans Forssell:
»Det skall fröjda mig att i Svensk Tidskrift få skriva
om idealismen kontra materialismen och redogöra - om
möjligt så klart, att en vanlig mänsklig hjärna kan med
nöje följa slutledningskedjan - för de på första
trappsteget till propyleerna till filosofiens tempelförgård
mötande spörsmålen, på vilkas lösning i själva verket allt
det andra hänger och genom vilkas rätta lösning
materialismen delar den tebanska sfinxens öde. Tillfälle
varder då också att säga något om naturvetenskapens sanna
skaplynne, det galna uti att av honom vänta utslaget i de
frågor som ängsla människan, som vill tro, och det galna
uti att söka hindra naturforskningen från att fullständigt
lösgöra sig från förutsättningar och postulater, som ligga i
en annan plan än den, vari hon har att röra sig, huru långt
hon än lyckas tillbakaskjuta sina orsakskedjor. Ty
naturvetenskapen har med intet annat att skaffa än det i
företeelserna som yppar sig som rörelse i tid och rum (och
former) och strävar för den skull ovillkorligt och
omotståndligt till att varda, om jag så får säga, tillämpad
matematik, varmed frågorna om Gud och ande och odödlighet
ha lika litet att skaffa som med Euklides’ elementer eller
med differential- och integralkalkylen. - Endast i den
mening är naturvetenskapen av filosofisk betydelse, att han
i de motsägelser som häfta vid konstruktionen av en yttre
värld (och som jag vill särskilt söka ådagalägga) visar
utöver sig själv till en annan krets, där ’tidens oro viker
för det som varar’.»
Såsom av det ovan anförda brevet till Hjärne framgår, var
det Rydbergs mening att behandla spörsmålet om idealism och
materialism närmast såsom svar på frågorna: »hur vi uppbygga vår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
