Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Poetisk glansperiod 1875-1882 - Diktning 1875-1878
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en lycklig oskuld och icke utan skuld sjunka allt
djupare - alltså en uppfattning snarlik den bibliska
paradistankens - så höjer sig tvärtom hos Aeschylos
människosläktet ur sin ursprungliga råhet till en
bättre tillvaro.
Men i karaktärsteckningen av Prometeus, människosläktets
beskyddare, överensstämma båda därutinnan att titanen är
fyndig och slug. I det han tager sig an människornas öde,
ingriper han i den gudomliga världsordningen, och i det
han trotsigt motverkar Zeus’ rådslag, framkallar han
straffdomen. Prometeus’ öde skall visa, att slughet
varder vanmäktig gentemot en högre vishet och att varje
uppror mot världsregeringen måste försonas med tung bot.
I den bevarade tragedien »Den fjättrade Prometeus» har
visserligen denne huvudsakligen fört ordet, men i
fortsättningen »Den befriade Prometeus», varav blott
fragment finnas kvar, torde den motsatta åsikten hava
kommit till sin rätt. Till slut löses dock den fjättrade
titanen ur sin kedja, sedan han frivilligt yppat
hemligheten om ett ödesdigert äktenskap, vilket hotar
Zeusväldet.
Prometeusämnet har ju även i modern tid framkallat
märkliga dikter av världslitteraturens störste mästare.
Det lilla dramatiska fragment av Goethe, som tillkom
1773, avslutas med ett - för övrigt av Tegnér till
svenskan tolkat - Prometeuskväde, egentligen en
smädedikt, snarlikt Lokes gudanidande i Eddan. I denna
dikt förekomma tankar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
