Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Journalistisk glansperiod 1869-1875 - Språkrensningssträvanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gagn, men voro utanför dessa råmärken skadliga, därför
att de sänkte svenska ord i glömska, avvänjde örat från
ren svensk språkklang och hindrade inhemsk ordbildning.
Dessa främmande ord äro även snarast utsatta för löje, när
de användas av obildade personer, vilka vilja pryda språket
med finesser - man erinre sig de än i dag i folkhumorn
lustigt framhoppande »Dimanderska» språkgrodorna. Allt ifrån
Sheridans mrs Malaprop till senaste dagars komedifigurer har
ock rådbråkandet av främmande ord varit ett tacksamt komiskt
motiv.
Men skarpast drog Rydberg i fejd mot de tyska låneord,
förstavelser och ändelser, som genom förklädnad och
skyddande likhet förskämde språkets nordiska renhet.
Kraftigast utvecklade han denna synpunkt i sin avhandling
Tysk eller nordisk svenska, som utgör den andra av de två
uppsatser rörande 1873 års bibelöversättning, vilka han införde
i Svensk Tidskrift detta år. (Jmfr Sami. Skr. XIII: 319.)
Ursprungligen hade han behandlat samma ämne i en längre
följd av artiklar i Handelstidningen i september 1873:
Bibelkommissionens översättning av nya testamentet, av
vilka tidskriftuppsatserna utgöra en utvidgning och
omarbetning.
Ett brev (30 november 1873) till Harald Hjärne, med vilken han
nyss skiftat hugg bl. a. i språkfrågan, ehuru Hjärne senare
delvis blev tillhängare av språkrensningen, visar vilken vikt
Rydberg rent personligen lade på denna sak, som för honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
