Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Journalistisk glansperiod 1869-1875 - Språkrensningssträvanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mot »the Copper Captain» - som man kallade
Napoleon III - och hans folk.
Redan före krigets utbrott - 1869 - hade Rydberg ställt
sig tvivlande till frågan om kejsardömet skulle kunna
räddas genom en uppriktig anslutning till
framåtskridandets idéer, och vid midsommartiden detta
år hade han i en artikel (Saml. Skr. XIV: 315)
framhållit faran för Europa av den personliga regeringen
i Frankrike. Han hoppades att den fredliga
folkstämningen, uttryckt i Erckmann-Chatrians skildringar
av krigets elände, skulle besegra chauvinismen.
Men lika litet benägen var Rydberg för kejsardömets
spegelbilder från gatan, de lumpna skränradikalerna,
vilkas typiske representant var den nyss avlidne
Rochefort, vars bild Rydberg tecknade i en utmärkt
uppsats (nov. 1869, Saml. Skr. XIV:319). Så utbröt i
juli 1870 kriget mellan Tyskland och Frankrike.
Stämningen över hela Norden var avgjort franskvänlig.
I Köpenhamn mottogs krigsunderrättelsen med formligt
jubel. Att Danmark, som nyss lidit blodig orätt från
tysk sida, skulle göra gemensam sak med sin platoniske
vän i Paris, upphovsmannen till Pragerfredens § 5,
därest vapnen gynnade denne, ansågs såsom given sak.
Men även Sverige-Norges deltagande i striden mot den
germaniska stormakten, som allt sedan Preussens
»skamliga våldshandlingar mot Danmark», för att
begagna Rydbergs egna ord, var ytterst impopulär i
Sverige, ansågs ej alldeles omöjligt, helst Karl
XV:s sympatier gingo i denna riktning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
