Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Personliga förhållanden och levnadsöden 1855-1872. Deltagande i kyrkomöte och riksdag - Riksdagsmannatiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och norska frihetsmän av folklig riktning, närmast
grundtvigianer.
Själv stod Rydberg under sin riksdagstid närmast en
grupp av yngre bönder, vilkas mest framstående män
torde varit skåningarna Ola Anderson (då i Nordanå,
senare i Burlöv och Malmö) samt Anders Persson i
Mörarp. De satte högt värde på honom, och den förre
har i brev till mig framhållit, hurusom Rydberg i rätt
invecklade riksdagsfrågor hade en stor och klar syn på
tingen och stod självständigt för sin mening samt
visade klar framtidsblick. Själv yttrade Rydberg i ett
brev långt senare:
»Jag har som riksdagsman under mitt umgänge med Sveriges
bönder påträffat - bredvid en ur omständigheterna väl
förklarlig och naivt framträdande realism och
affärsmässig uppfattning av världen - en så högstämd
andlig folknatur, en så avgjord benägenhet att väga och
avgöra allt med moraliska vikter, en så fin blick för
det tomma i vissa ’bildningsformer’ och så mycken
vördnad för den verkliga bildningen samt därtill så
mycken hängivenhet för fosterlandet, att jag alltid
kommer att betrakta detta som huvudvinsten från mitt
offentliga liv. Jag hade mina bekanta och mina
skötevänner i det andra lägret, men jag fick mina
hjärtevänner inom en liten krets av yngre allmogemän.
Jag spelade ingen roll bland desse senare, var icke
det centrum, kring vilket de samlades. Oftast teg jag
och åhörde deras samtal, men gick dock med större
tillfredsställelse från deras samkväm än från
ämbetsmännens, bland vilka jag ofta, trots olika
politiska meningar, var en ’firad’ vän.»
Vid nyvalen 1872 undanbad sig Rydberg återval oaktat
det icke saknades uppmaningar, särskilt från gamla
kamrater att han åter måtte åtaga sig uppdraget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
