Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Prosadikt och ungdomslyrik - Den siste Athenaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ort som boken låter förmoda. De berömda kristna namn,
som förekomma i romanen, äro införda från Antiokia,
vilken helt igenom var en kristen stad, under det att
i Athen den hedniska filosofien hade sitt tillhåll.
Athen gällde t. ex. ännu i fjärde seklet såsom en
»själafarlig ort» för allvarliga kristna, där lätt
nog den hedniska filosofien kunde föra de
studerande över till hednisk religion. Genom
Julianus stärktes ytterligare den hedniska andan,
och den gamla religionens övervikt höll sig i Athen
någon tid, till dess Theodosios skövlade den antika
kulturens minnen.*
Även är det något tvivelaktigt, om en grupp av de
afrikanska och romerska donatisterna kommit över
till Ättika. Men det låg naturligtvis författaren
om hjärtat att få sammanförda på en ort mäktiga
representanter för båda de stora kulturerna. Och
med en viss djärvhet låter han Simon, pelarhelgonet,
den kristne självplågaren i Antiochien, spela en
handlande roll i en händelse som timar i Athen.
Men huvudsaken är, att tidsmålningen i stort är
genomförd med en djup kännedom av tiden, fint sinne
för skilda grekiska, judiska och urkristna
livsyttringar och med en finkänslighet även för
Greklands natur och konst, vilken han blott i
andanom skådat, men i en anda som med dem var
befryndad. Och verkan av den historiskt trogna
tidsskildringen blir snarare starkare därför att
Rydberg här, i motsats till vad fallet
* Schultze, Geschichte des Untergangs der
Griech.-röm. Heidentums, II:208.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
