Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Prosadikt och ungdomslyrik - Rydbergs skönlitterära ståndpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samma anda, överdrivande sensationsromantikens
oarter, skrev den under 1850-talets första år
debuterande Herman Bjursten.
Under denna nedgångstid i vår diktning framträdde
blygsamt - helt obemärkt - en ny betydande kraft
inom prosadikt och lyrik. Det var den unge publicist
som redigerade Handelstidningens följetongsavdelning
och som till en början övade sin penna med tolkning
av utländsk romandikt.*
Det fanns hos honom ej så få beröringspunkter både
med nyromantikens epigoner och med »Frihetens
sångarätt». Dock tillhörde han ingendera gruppen.
Hans skaplynne ägde i mycket avgjort romantiska drag.
Natursymboliken, mystiken och sinnet för det
omedvetna själslivet, framför allt den längtansfulla
blicken hän emot oändligheten äro frändedrag
gemensamma för all romantik. Men det oaktat står
Rydberg i medveten opposition till nyromantiken,
sådan den historiskt utvecklat sig, som »skola» och
till dess epigoner. Vi hava i det föregående
iakttagit hans strid mot dessa epigoner och deras
misskännande av de nyttiga och praktiska
vetenskaperna, deras klagomål över tidens materiella
riktning. Ty trots sin varma idealism gjorde han sig
aldrig skyldig till underskattande av livets
realistiska faktorer. Så
* Bland Rydbergs översättningar för Handelstidningens
följetong märkes främst Mérys av honom bearbetade
De fredlöse på Java, vidare Philip Galens Baron Brandau
och hans junkrar (båda sedan utgivna i bokform) samt
arbeten av George Sand, Henri Conscience m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
