Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Publicistisk verksamhet 1855-1862
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av våra konsistorier, så vore väl för konsistoriet
ingen annan utväg övrig än att hos Kungl.
Majestät förfråga vad man hade att göra med den
villfarande mannen». Härmed åsyftade Rydberg en
förfrågan från Göteborgs konsistorium om lektor
Ljungbergs irrlärighet, en förfrågan som inledde
den strid, i vilken Rydberg själv skulle deltaga
med Bibelns lära om Kristus.
Levertin har uttalat att av den andliga
förnyelsens tre huvudtyper: Luther, Hutten, Erasmus:
reformatorn, den agitatoriske stridsmannen och den
kammarlärde humanitetsivraren, var den
sistnämnde den, i vars skola Rydberg gått. Detta
må nu gälla Rydbergs senare dagar, men under
dessa ungdomsår skall man finna månget Ulrik
von Huttenskt drag i hans väsen; han var i denna
tid i mångt och mycket just »en kristen riddare»
som stundom i häftiga och starka ord talade den
reformations sak, varpå han hoppades. Men han
tillhörde aldrig yttersta vänstern och tog bestämt
avstånd från förnekelsens målsmän samt, icke minst
från dem som använde religionshånets vapen. I
det fallet böra några ord i en uppsats av 15
oktober 1857 beaktas, som antagligen flutit ur hans
penna; i varje fall tolkar den hans och Hedlunds
gemensamma åsikt. Med anledning av en obskyr
bok som innehöll en del hätska och hånfulla
angrepp på religionen förklarade tidningen sig
visserligen ogilla det lagstadgande, som förbjöde
utgivande av skrifter de där förnekade den rena
evangeliska läran, men däremot gilla stadgandet
mot gäckeri. Det heter:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
