Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Publicistisk verksamhet 1855-1862
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med blida blickar det alltmer vaknande intresset
för »realistisk» vetenskap, den underskattade de
materiella krafternas betydelse i livet och sökte
med idealistiska slagord på tungan göra
sysslandet med dessa krafter till en lägre sak, varpå dessa
skönandar från sin olympiska höjd skådade ned
utan att beakta deras betydelse såsom hävstänger
för den andliga odlingen. Mången ung adept ur
den skolan gick i kvav på denna falska
uppfattning.
Från andra sidan hördes varnande ord mot
faran av att låta skönhetsintresset uttränga andra
viktiga faktorer ur bildningen. Denna åsikt
uttalades särskilt av C. F. Bergstedt, som 1851
i Tidskrifts för litteratur inledningsuppsats »Vår
medelklass och den allmänna bildningen», med
hänvisning till den engelska medelklassens
praktiska bildning, framhöll vår svenska såsom
företrädesvis estetisk d. v. s. »en förnimmande, som
mera sällan blir en reflekterande och endast
undantagsvis en handlande och praktisk». »Med
alla klingande ord, varmed den älskar att beteckna
sig, är den ännu till större delen en ensidig dyrkan
av det sköna, varvid den icke sällan tager molnet
för Juno. Formen är allt.»
Denna uppfattning rönte gensagor även från
icke-romantiskt håll, såsom av Bergstedts vän
och meningsfrände i kampen mot nyromantiken,
Bernhard Elis Malmström, vilken i samma
tidskrift (1852) med sin berömda uppsats: »Är
vår tid poetisk?» kraftigt hävdade det
estetiska såsom en viktig livsmakt vid sidan av det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
