Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Vandrings- och studieår - I Jönköping 1850-51. Romaner i Jönköpingsbladet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om att Rydberg redan i barndomen enligt vad han
berättar i »Det forna Jönköping» älskade utforska
de mörka valvgångarna som löpte under bastioner
och ravelliner och att den gamla fästningen var
en barndomsvän som närde och väckte hans
fantasi.
Dessutom skildrar Rydberg med kraft och
färgrikedom flera burleska scener från soldatlivet;
och under det karaktärsteckningen eljes är nog
mycket schematisk i skarpa motsatser av svart och
vitt, djävlar och änglar, finna vi bland
soldattyperna åtskilliga säkert iakttagna, realistiskt givna
figurer.
Med hänsyn till romanens allmänna litterära
karaktär må följande framhållas.
Den företer inslag dels ifrån senromantikens
skräck- och gräslighetsmotiv, vilka ju för övrigt
ha sina förebilder redan under 1700-talet, dels från
den Dumas’ska följetongsskolans djärva
äventyrligheter och strider, dels slutligen från den
demoniska naturfatalism, som i viss mån kan föras
tillbaka till Goethes Wahlverwandtschaften, där
dock den andliga och naturliga världen försonas,
men som hos romantikerna drives till ytterlighet,
till spökhistorier, magnetisk somnambulism, högst
egendomliga sinnesförvirringar och dylikt.
Det är i sistnämnda avseende egendomligt att
iakttaga, huru Rydberg söker i Wolkmanns person
liksom förena sina sympatier för mystik och sina
sympatier för den rena, förutsättningslösa
vetenskapen. Detta drag bevarade han ständigt. Han
stod på vakt mot vidskepelse, men han ville aldrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
