Note: This work was first published in 1980, less than 70 years ago. Bertil Mårtensson is still alive, as far as we know. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - jag måste ha någon att prata med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag måste ha någon att tala med, tänkte han
desperat. Jag kan inte sitta här längre.
Men det finns ju ingen att tala med. Jag kan ju inte
bara gå ut och hejda någon på ett trottoarband och
säga, – ursäkta, men skulle jag kunna få prata med
er ett slag? Jag vet ju inte ens vad jag skulle prata
om ...
Jag kunde förstås säga: – Jag är sjuk. Jag är mentalt
rubbad. Hjälp mig!
Och de skulle omedelbart hjälpa mig till Kliniken
för undersökning. Som om det vore någon hjälp.
Där ser du vidden av din sjukdom, tänkte han.
Du betraktar inte Kliniken som en tillflyktsort utan
som en fiende, som du måste hålla dig undan. Du
är sjuk, men du skyr läkare. Och du gör det fullt
medvetet, och du känner inga förebråelser över detta.
Eller gör jag det?
Han visste det inte. Detta var ytterligare en sak han
inte visste. Bara en detalj i en stor komplex väv,
i vars myller av trådar han hade gått vilse.
Hur känns det att bli vansinnig?
Finns det någon enda människa kvar på den här planeten,
som vet hur det känns att bli vansinnig? Eller är jag den ende. –
Är det sant?
Håller jag på att bli vansinnig? Kan man bli galen och ändå
känna sig förnuftig och sansad och veta om det? Eller är det
bara ytterligare ett symptom?
Han gick fram och tillbaka i sin våning.
Hans hjärna var ett slagfält, där tankar, den ena
vanvettigare än den andra, kämpade om herraväldet.
Han var en folkhop i panik. Han brann och sprang i blind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
