Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Upproret i Jönköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blifvit honom ständigt mera förhatliga. I Lars’ ögon var
kungen en materialist och krvptoateist, som plundrade
den heliga kyrkan och begagnade den reformatoriska
rörelsen egentligen för detta ändamål.
Lars Gudmundsson hade under årens lopp ritat
färdig åt sig en politisk och kyrklig byggnad, som, ehuru
enligt hans mening luthersk, åtminstone till grundvalen,
var helt olik de ledande reformatorernas. Han hade
gjort det ej endast för sin egen tillfredsställelse, utan i
afsikt att förverkliga den. Hvad man anser riktigt bör
man ju utan fruktan och hänsyn för egen eller andras
bekvämlighet omsätta i gärning, och skulle nu så hända,
att påfvens anhängare och kung Göstas bekrigade och
försvagade hvarandra, borde en viss mans planer så
mycket lättare förverkligas. Lars ville för ingen del, att
kyrkan skulle mista något af sin materiella makt. Han ville
tvärtom, att hon skulle äga mer af gods och guld än
alla konungar och all adel och alla städer
tillsammanstagna. Den romersk-katolska kyrkan, sådan Gregorier och
Innocentier fattat henne, var i fråga om maktställningen
iifven hans, ehuru med en färgskiftning åt det
demokratiska. Kyrkan var för Lars den heliga kristenheten själf,
organiserad som folk och prästerskap; prästerskapet
förvaltande och lärande, folket på vaket och kontrollerande
sätt följande dess ledning och rustadt med rätten att
nagelfara herdarnes lefverne och utpeka de ovärdige.
Den allmänneliga kyrkan skulle vara en af folkkyrkor
bestående lekamen, och hvarje folkkyrka ha till
styresman icke en konung eller furste, utan en öfverstepräst,
hvars tjänare konungen i alla religiösa och moraliska
ärenden borde vara. Och emedan dessa äro nära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
